Fast diskussionerna om fem riken avser väl inte 970-1066, utan en odefinierad äldre tid, kanske 500-800 ungefär?
Här finns ingen "tidsbegränsning". Sådana tolkningar får man vara försiktig med, men din gissning på folkvandringstid som utgångspunkt är åtminstone logisk - ut i från det material som finns.
Mycket spekulativt skulle jag gissa att Olaus Petri ser ett samiskt Värmland och "alla dalarna" (Dalarna och inre Norrlands älvdalar), som möjligen tillhörde Hälsingland (Norrlandskusten) som hade fornnordisk befolkning, ett Finland med finsk befolkning och ett Svearike och ett Götarike med fornnordiska befolkningar. Min gissning är att det kan vara någorlunda korrekt grovt sett, men bilden var säkert mera nyanserad i verkligheten.
1. I Adam beskrivs Värmland som tillhörande Hälsingland. Här finns enligt Carta Marina en egen konung (Arngrim) - norr om Svearna/Sveariket.
2. Norr om detta Hälsingland fanns ett Qvenland - vars finska invånare också bebodde inre delar av gamla Hälsingland (nuv. Norrland), såväl som Värmland.
Därnäst fanns ett Finland på andra sidan Bottenhavet. Frågan är om kvenerna och finnarna hade olika konstitutioner - eller om dom egentligen råddes av en och samma, 'vendiska' konung. Sagorna beskriver "finska" kungar i dagens norsk-svenska gränstrakter - med förgreningar till norra sidan Vänern och Älven. Man kan misstänka att såväl ven(d)erna vid Vän(d)ern som kvänerna i Kvenland var förgräningar av den vendiska ätten, vars huvudsäte lär ha legat i 'Vindland' - också omskrivit som Vinland och Finland.
3. Enligt Olaus Magnus fanns en "Tunguls" som kung bland en renskötande befolkning på Nordkalotten. Man kan alltså utgå från att det i norra Lappaland fanns en samisk konstitution. Enligt en finsk sägen rådde 'lapparna' en gång i (finsk-svenska) Lappland - "där älvarna ränner norrut". Det lär inkludera fjällvidderna mellan Troms och Vita havet. Samernas senare vandringar söderut lär härstamma från 1400- och 1500-talet, då digerdöden hade avfolkat stora områden - och ett försvårat klimat drivit skogsfinnarna ner mot kusterna.
När Petri skriver om fem riken får man därför anta att samerna fanns med - som en självständig ätt, med center i trakterna kring dagens finsk-norska gräns. Enare är i den anledning nämnt.
4/5. Får man lov antaga att han återger götarna och svearna som två egna kungsätter - så som Tacitus (redan) skriver?
