Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Yngwe]

Var språkforskningsläget då ett helt annat? Dessa herrar var alltså språkforskare. Tillika födda smålänningar, kan nämnas...

Vetenskapligt underbyggd? Elof Hellquist konstaterar att ordet "gen" utöver betydelsen "åter", används i ord som genast, ogin, genväg, gentemot och gagn. Sedan skriver han "De sv. formernas utvecklingshistoria är delvis mycket dunkel."
Det behöver i o f s inte hindra dig eller andra från att dra självsäkra slutsatser att det måste betyda "igen" 

Det finns ingenting enkelt eller givet i att a) götatinget nämner kungen, b) götatinget nämner kungen igen c) kungen lovar trohet och d) lagmannen dömer kungen till kung (över Västergötland).

Slutligen. Eftersom vi vet hur Sverige runt 1220 beskrivs av Islands lagman, att svearna i Tiundaland väljer kung och att sedan kungen skickas ut i landet för att godkännas av olika länder (landskap) och att denna beskrivning är exakt överensstämmande med UpL från 1296, så blir det nästan rörande att se att du ändå menar att kungen utgår från VG.

Ja och nej. Jag prövar din hållning, och rätt ordning är väl att först pröva den , därefter acceptera den eller inte?
"Men om det står igen så måste ju alla götars ting ha nämnt kungen innan". Och min slutsats är att det måste det inte alls. (understreckningen är min).

Självklart var språkforskningsläget ett helt annat, med nämnd motivering och med insikt att över ett halvt sekels ytterligare studier givetvis gett vissa resultat. Vill då påstå annat?


Att igen betyder igen måste vara grunden, att igen betyder möta får du allt styrka eftersom det inte är en idag använd betydelse. Varsågod alltså.  Hur man sen ska tyda igen är alltså en annan fråga.


Helt riktigt, inget är givet.


Vad skrev denna Lagman egentligen?   



Ja, när alla götars ting  igen väljer så är ju i normalt språkligt bruk igen kopplat till alla götars ting.
Jag kan inte säga "jag tvättar igen min hund"  om jag inte tvättat den förut. Om någon annan gjort det så får det skrivas "min hund tvättas igen". Det blir alltså en passiv-form med min hund som subjekt. Så står det inte i VG.    Nu får jag ändå tillstå att det levande språket inte alltid är så strikt så mitt "måste vara" är nog helt riktigt för starkt.   Men trots det, i sin enklaste tolkning så står det som det står.  Det är när man ska flytta starten till Uppland som man får börja trilskas med språket.

[Kylarvende]

Skoglar & Yngwe!

Det skulle inte förvåna om alla högtravande oralydelser som att svära trohet, lagman dömer, äga rätt att taga och vräka osv har förelagor på kontinenten. För att bringa klarhet borde man studera ordalydelsen i sådana förelagor. Var dessa finns har undgått Kylarvende...
 

[gangrade]

Skoglar och Yngwe

Igen???  Här har jag missat något innan, eller så har jag glömt det!

Men om det står igen så måste ju alla götars ting ha nämnt kungen innan.  Hur kan dom göra det om han är på väg från Uppsala?   Det stämmer inte alls.  Men det stämmer utmärkt om han startar i VG!!!

Man ska inte glömma bort att språket har förändrats en del sedan 1220
Ordet ”gen” har här antagligen bäring på ”möta”, tyska ”gegen” (mot) är kanske bekant.

Dha skal aldragötæ. thing i gen hanum næmnæ tha han til things kombær.
 

Vi kan kanske ta tolkningen av stycket för att avgöra vilken "skola" man tillhör, alltså om man läser stycket och tolkar det innan man läser era tolkningar.

När jag läste det (innan jag läst era tolkningsförslag) så tolkade jag det som att "götarna nämner OCKSÅ kungen till kung" - men jag har ju gått i den svenska skolan utanför VGötaland så jag medger att jag kan vara påverkad och att min tolkning kommer sig av detta.

Kort sagt. jag upplever att man kan läsa meningen på olika sätt. Nu är jag inte expert på kasus och sånt så för mig  kan det stå två olika saker, antingen att "han utnämns till kung igen" eller att "Västgötatinget utnämner honom igen (som i en gång till)". Jag tror inte heller att ni kan samsas om hur det ska tolkas. ;-)

Ja, när alla götars ting  igen väljer så är ju i normalt språkligt bruk igen kopplat till alla götars ting.
Jag kan inte säga "jag tvättar igen min hund"  om jag inte tvättat den förut. Om någon annan gjort det så får det skrivas "min hund tvättas igen". Det blir alltså en passiv-form med min hund som subjekt. Så står det inte i VG.    Nu får jag ändå tillstå att det levande språket inte alltid är så strikt så mitt "måste vara" är nog helt riktigt för starkt.   Men trots det, i sin enklaste tolkning så står det som det står.  Det är när man ska flytta starten till Uppland som man får börja trilskas med språket.

Nädå, du kan inte säga "jag tvätter igen min hund" därför att det låter konstigt i dagens språkbruk. Däremot kan du säga "jag tvätter min hund igen" och den vanliga tolkningen är förstås att du har tvättat hunden förut. Men du kan också säga "Jag tvättar min hund igen (, brorsan tvättade den igår men det hjälpte inte)" och mena att hunden har blivit tvättad förut.
Inte heller fanns det någon SAOL på den tiden så det kommer nog för alltid vara en tolkningsfråga, det där om att "Nämna igen"    dvs tyvärr inget bevis för någon av teserna.

[Yngwe]

Skoglar och Yngwe

Vi kan kanske ta tolkningen av stycket för att avgöra vilken "skola" man tillhör, alltså om man läser stycket och tolkar det innan man läser era tolkningar.

Mitt i prick. Precis det jag vill "provocera" fram!

När jag läste det (innan jag läst era tolkningsförslag) så tolkade jag det som att "götarna nämner OCKSÅ kungen till kung" - men jag har ju gått i den svenska skolan utanför VGötaland så jag medger att jag kan vara påverkad och att min tolkning kommer sig av detta.

Kort sagt. jag upplever att man kan läsa meningen på olika sätt. Nu är jag inte expert på kasus och sånt så för mig  kan det stå två olika saker, antingen att "han utnämns till kung igen" eller att "Västgötatinget utnämner honom igen (som i en gång till)". Jag tror inte heller att ni kan samsas om hur det ska tolkas. ;-)Nädå, du kan inte säga "jag tvätter igen min hund" därför att det låter konstigt i dagens språkbruk. Däremot kan du säga "jag tvätter min hund igen" och den vanliga tolkningen är förstås att du har tvättat hunden förut. Men du kan också säga "Jag tvättar min hund igen (, brorsan tvättade den igår men det hjälpte inte)" och mena att hunden har blivit tvättad förut. Inte heller fanns det någon SAOL på den tiden så det kommer nog för alltid vara en tolkningsfråga, det där om att "Nämna igen"     dvs tyvärr inget bevis för någon av teserna.

Där skiljer det nog sig dialektalt, men rikssvenskan är nog som du säger.  Givetvis kan det tillägget  du beskriver ändra innebörden,  men den motsvaras ju inte av VGL.  Det finns som du säger många möjligheter till tolkning och vi kan nog aldrig förstå den helt och hållet, men den enklaste tolkningen av vad som faktiskt står kan aldrig vara kontroversiell och måste tas i beaktande. Det är det som är hela poängen.


Ska vi se det strikt så ger VGL inte nog med information för att förstå hur man tänkte i denna fråga. Stora stycken är ju fortfarande helt obegripliga. Det duger alltså inte att bygga några teorier på.

[Ättelägg]

Yngwe... förstår att du hakat upp dig på en detalj igen, är det verkligen tidsmässigt längre att ta sig från Mälardalen över skogs till VG än med båt, hur vet jag det. Har jag forskat? Nej, jag har inte forskat kring denna fråga och vem vet kanske det rent teoretiskt blir tidsmässigt närmare att ta sig från, låt säga Örebro över Tiveden till Skara än från Själland. Fast å andra sidan från skagen?? eller från Uppsala???

Finns många autistiska detaljer vi kan penetrera men om vi övergår till reella ting som ett krigståg som i norden gärna, vad det verkar, ha bedrivits medels båt. Vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att ett gäng krigare i en båt kan ta med sig diverse nyttigheter, som under vikingatiden även inbegrep hästar, på krigståget. Går inte detta över land, jo visst. Kärror och möjligen även på rygg. Men att företa ett krigståg genom mer eller mindre oländig terräng med tross osv har alltid varit svårt, minns att tom de allierade blev överaskade över Tysklands attack genom ardennerskogen. Inget krångligare än så, vad jag menar. Danmark och Norge låg närmre rent politiskt än Mälardalen och det hävdar jag utifrån det faktum att VG under lång tid varit i draghålet gällande attacker från Norge resp Danmark. Minns att VG gjorde uppror under stora nordiska kriget vilket krävde en insats från framför allt Östgöta kavalleri, inget större problem men minner lite om VGs läge som gamla Sveriges yttersta västliga bastion med särskilda svårigheter gällande försvar. Ex de båda Älsborgslösena.

[Skoglar]

Självklart var språkforskningsläget ett helt annat, med nämnd motivering och med insikt att över ett halvt sekels ytterligare studier givetvis gett vissa resultat. Vill då påstå annat?

Vad du säger är att medan du inte alls påverkas av vilken tolkning du gillar, så saknar Holmbäck & Wessén förmågan att låta deras kunskap leda dem rätt.

Vi har alltså att göra med ledande språkforskare som tolkar en medeltida text, och väljer att ge en förklaring de själva egentligen inte ser som den mest troliga, bara för att de inte vill stöta sig med Uppsalaskolan? Möjligt, men troligt?

Att igen betyder igen måste vara grunden, att igen betyder möta får du allt styrka eftersom det inte är en idag använd betydelse. Varsågod alltså.

Det "måste vara grunden", även om meningen då blir helt obegriplig? Varför då? 
Roade mig att läsa i mitt tyskalexikon. Det tyska språket har ganska gott om ord, där svenskan skriver "mot" och tyskan "gegen", t ex: motpart, motbevis, motfråga, motljus, motkraft, motbud, motstycke, etc, etc.

Det torde räcka för att säga att 1200-talets "gen" mycket väl kan betyda "mot", även om det i sig inte är något bevis. När man sedan sätter användningen av ordet i sitt sammanhang, så...

Vad skrev denna Lagman egentligen?   

Olav den heliges saga, kapitel 77. Kanske tjatar jag om detta, men jag har inte kunnat undvika att notera den kompakta oviljan att kommentera just detta kapitel, bortsett från den Frågvise Amatören som beskrev det som "sagosoppa"...

[Yngwe]

Yngwe... förstår att du hakat upp dig på en detalj igen, är det verkligen tidsmässigt längre att ta sig från Mälardalen över skogs till VG än med båt, hur vet jag det. Har jag forskat? Nej, jag har inte forskat kring denna fråga och vem vet kanske det rent teoretiskt blir tidsmässigt närmare att ta sig från, låt säga Örebro över Tiveden till Skara än från Själland. Fast å andra sidan från skagen?? eller från Uppsala???

Finns många autistiska detaljer vi kan penetrera men om vi övergår till reella ting som ett krigståg som i norden gärna, vad det verkar, ha bedrivits medels båt. Vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att ett gäng krigare i en båt kan ta med sig diverse nyttigheter, som under vikingatiden även inbegrep hästar, på krigståget. Går inte detta över land, jo visst. Kärror och möjligen även på rygg. Men att företa ett krigståg genom mer eller mindre oländig terräng med tross osv har alltid varit svårt, minns att tom de allierade blev överaskade över Tysklands attack genom ardennerskogen. Inget krångligare än så, vad jag menar. Danmark och Norge låg närmre rent politiskt än Mälardalen och det hävdar jag utifrån det faktum att VG under lång tid varit i draghålet gällande attacker från Norge resp Danmark. Minns att VG gjorde uppror under stora nordiska kriget vilket krävde en insats från framför allt Östgöta kavalleri, inget större problem men minner lite om VGs läge som gamla Sveriges yttersta västliga bastion med särskilda svårigheter gällande försvar. Ex de båda Älsborgslösena.

Den detaljen byggde du ditt resonemang på, och eftersom du inte verkar ha givit detaljen några djupare funderingar så blir det ju svårt att ta till sig ditt resonemang.  Det grundar sig ju uppenbarligen på förutfattade meningar.

[Yngwe]

Vad du säger är att medan du inte alls påverkas av vilken tolkning du gillar, så saknar Holmbäck & Wessén förmågan att låta deras kunskap leda dem rätt.

Vi har alltså att göra med ledande språkforskare som tolkar en medeltida text, och väljer att ge en förklaring de själva egentligen inte ser som den mest troliga, bara för att de inte vill stöta sig med Uppsalaskolan? Möjligt, men troligt?

Det "måste vara grunden", även om meningen då blir helt obegriplig? Varför då? 
Roade mig att läsa i mitt tyskalexikon. Det tyska språket har ganska gott om ord, där svenskan skriver "mot" och tyskan "gegen", t ex: motpart, motbevis, motfråga, motljus, motkraft, motbud, motstycke, etc, etc.

Det torde räcka för att säga att 1200-talets "gen" mycket väl kan betyda "mot", även om det i sig inte är något bevis. När man sedan sätter användningen av ordet i sitt sammanhang, så...

Olav den heliges saga, kapitel 77. Kanske tjatar jag om detta, men jag har inte kunnat undvika att notera den kompakta oviljan att kommentera just detta kapitel, bortsett från den Frågvise Amatören som beskrev det som "sagosoppa"...

Självklart påverkas jag av en hel del. Det är därför jag försöker undvika att lita allt för mycket på "troligt" och "sannolikt".     H&W var utan tvekan bekanta med ordet igen, men de valde en annan tolkning /vilket inte alla gjort). Skälet kan mycket väl hha varit deras bakgrundskunskap.


Med en tysk styvfar och 20 års dagligt användande av tyska så är jag relativt bekant med det språket. Jag tycker nog begegnen är ett mer relevant ord att referera till då det betyder just möta. Fast det vore intressant att se ett svenskt sammansatt ord där gen betyder mot.  Det vanliga verkar vara just "åter" som i gentag, genmäl och gengångare, och jag kan faktiskt inte komma på ett enda där det betyder mot.   


Textens obegriplighet påverkas inte av denna tolkningstvist, det går lika bra att föreställa sig en start i VG som någon annanstans, texten ger ju inget uttalat besked om detta.  Men som sagt, där står i gen...


Olav den heliges saga ja, en rätt märklig historia, inte minst ifråga om en massa översättningsproblem i avskrifterna. Följande meningar återfinns båda inom kapitel 77

Men nu, efter det att kristendomen har fullständigt segrat i Svithiod och konungarna ha upphört att ha sitt säte i Uppsala

,
[/size][/color]

Tiundaland är den förnämsta och bästa bygden i Svithiod. Därunder lyder hela riket; där är konungasätet och ärkebiskopsstolen

Kan man verkligen låta bli att reagera på detta? Kan man verkligen anse att denna text utgör en trovärdig beskrivning av en faktisk situation.  Knappast!  Frågvis kommentar till det hela är ovanligt passande.

[AndreasE]

Jag är absolut ingen språkvetare, men en snabb titt i SAOB visar att första betydelsen som står för "igen" är "emot, (ngn) till mötes".

Exempel är tex ett fornsvenskt "konungin gik honum siälfuer ij- geen", samt "Herren Pedher/ han kommer från tinget hem./ Stoltz inga hans dotter j gåhr honom sielf igen." från ca 1600. Betydelsen "åter" är alltså på inget sätt självklar.

Även tex ursprunget till engelskans "again" är ett fornengelskt "ongeagn" som kunde betyda "mot" ("towards").

[Vetgirig]

Vi har alltså att göra med ledande språkforskare som tolkar en medeltida text, och väljer att ge en förklaring de själva egentligen inte ser som den mest troliga, bara för att de inte vill stöta sig med Uppsalaskolan? Möjligt, men troligt?

När ni diskuterar betydelser av text i ett 1200-tals dokument, så måste ni förståss utgå ifrån 1200-talets latin, oftast s k kyrkolatin.
Avser diskussionen dessutom latin till tyska, så måste förståss tyskans betydelser avse vad som gällde i detta språk på 1200-talet.

Allt kan lätt bli fel. Blandas dessutom förutfattade betydelser in, så går det självklart käpprätt åt h-e, precis som det oftast blivit.

[AndreasE]

Nä är ju dock ÄVL skriven på fornsvenska.

[Yngwe]

Jag är absolut ingen språkvetare, men en snabb titt i SAOB visar att första betydelsen som står för "igen" är "emot, (ngn) till mötes".

Exempel är tex ett fornsvenskt "konungin gik honum siälfuer ij- geen", samt "Herren Pedher/ han kommer från tinget hem./ Stoltz inga hans dotter j gåhr honom sielf igen." från ca 1600. Betydelsen "åter" är alltså på inget sätt självklar.

Även tex ursprunget till engelskans "again" är ett fornengelskt "ongeagn" som kunde betyda "mot" ("towards").

Bra exempel AndreasE. Det var sådana jag var ute efter!


Här betyder det alltså "att möta" eller "till mötes"


Hur blir då översättningen ?

[Skoglar]

Självklart påverkas jag av en hel del. Det är därför jag försöker undvika att lita allt för mycket på "troligt" och "sannolikt". H&W var utan tvekan bekanta med ordet igen, men de valde en annan tolkning /vilket inte alla gjort). Skälet kan mycket väl ha varit deras bakgrundskunskap.

AndreasE:s uppgift från SAOB var ju ganska klargörande...

Sedan, om man säger att någon slår igen en dörr, eller ögonlocken, då menar vi normalt inte att något repeteras, utan uttrycket beskriver att något "går ihop", eller "går samman"?

Olav den heliges saga ja, en rätt märklig historia, inte minst ifråga om en massa översättningsproblem i avskrifterna.

Kan man verkligen låta bli att reagera på detta? Kan man verkligen anse att denna text utgör en trovärdig beskrivning av en faktisk situation. Knappast! Frågvis kommentar till det hela är ovanligt passande.

Innan man reagerar alltför mycket, kan det vara en bra idé att kolla källan. Det är nog inte helt korrekt översatt:

konungar afræktust að sitja að Uppsölum
Min isländska är inte den bästa, men ordet "afrækja" betyder något i stil med "ogilla, förakta". Inte "upphöra".  Och det står ingenting om säte.

Sedan, lite längre ner:
Þar er konungsstóll og þar er erkibiskupsstóll
Konungsstolen och ärkebispstolen (avser sålunda tiden efter 1164, inte Olav den Heliges levnad) är i Uppsala

Tacitus.nu är en kulturbragd för vilken jag är mycket tacksam, men ingen översättning kan som bekant tas för given.

Alltså: Kungarna vill inte längre (vi vet ungefär hur politiken ser ut vid tiden, och Erik J blev mördad där) sitta i Uppsala, men Uppsala är ändå (fortfarande) den främsta bygden i riket. Är det verkligen ofattbart inkonsekvent?

I vår egen tid så residerar f ö kungen i Ekerö kommun, men Stockholm är väl fortfarande huvudstaden? 

[fire4h8]

Innan man reagerar alltför mycket, kan det vara en bra idé att kolla källan. Det är nog inte helt korrekt översatt:

konungar afræktust að sitja að Uppsölum
Min isländska är inte den bästa, men ordet "afrækja" betyder något i stil med "ogilla, förakta". Inte "upphöra".  Och det står ingenting om säte.

Sedan, lite längre ner:
Þar er konungsstóll og þar er erkibiskupsstóll
Konungsstolen och ärkebispstolen (avser sålunda tiden efter 1164, inte Olav den Heliges levnad) är i Uppsala

Tacitus.nu är en kulturbragd för vilken jag är mycket tacksam, men ingen översättning kan som bekant tas för given.

Alltså: Kungarna vill inte längre (vi vet ungefär hur politiken ser ut vid tiden, och Erik J blev mördad där) sitta i Uppsala, men Uppsala är ändå (fortfarande) den främsta bygden i riket. Är det verkligen ofattbart inkonsekvent?

(Menade du Skoglar inte Tiundaland på några platser där du skrev Uppsala nu? Eller är översättning på tacitus.nu så felaktig?)

Oavsett om 'afrækja' är korrekt översatt eller ej, så är det väl inget konstigt med att kungastolen finns kvar i Tiundaland även om kungarna inte håller till i Uppsala. De kanske föredrar Östra Aros eller Sigtuna?

[Yngwe]

AndreasE:s uppgift från SAOB var ju ganska klargörande...

Sedan, om man säger att någon slår igen en dörr, eller ögonlocken, då menar vi normalt inte att något repeteras, utan uttrycket beskriver att något "går ihop", eller "går samman"?

Innan man reagerar alltför mycket, kan det vara en bra idé att kolla källan. Det är nog inte helt korrekt översatt:

konungar afræktust að sitja að Uppsölum
Min isländska är inte den bästa, men ordet "afrækja" betyder något i stil med "ogilla, förakta". Inte "upphöra".  Och det står ingenting om säte.

Sedan, lite längre ner:
Þar er konungsstóll og þar er erkibiskupsstóll
Konungsstolen och ärkebispstolen (avser sålunda tiden efter 1164, inte Olav den Heliges levnad) är i Uppsala

Tacitus.nu är en kulturbragd för vilken jag är mycket tacksam, men ingen översättning kan som bekant tas för given.

Alltså: Kungarna vill inte längre (vi vet ungefär hur politiken ser ut vid tiden, och Erik J blev mördad där) sitta i Uppsala, men Uppsala är ändå (fortfarande) den främsta bygden i riket. Är det verkligen ofattbart inkonsekvent?

I vår egen tid så residerar f ö kungen i Ekerö kommun, men Stockholm är väl fortfarande huvudstaden?

Ja men så klart , Kungen gillar inte Uppslala men sitter där ändå. Ja nu förstår jag!


Men du, när var det han flyttade därifrån då?

[Skoglar]

(Menade du Skoglar inte Tiundaland på några platser där du skrev Uppsala nu? Eller är översättning på tacitus.nu så felaktig?)

Oavsett om 'afrækja' är korrekt översatt eller ej, så är det väl inget konstigt med att kungastolen finns kvar i Tiundaland även om kungarna inte håller till i Uppsala. De kanske föredrar Östra Aros eller Sigtuna?

Nä, det ska nog vara Uppsala i bägge fallen.

Den första passagen handlar om att kungarna ogillar eller föraktar Uppsala. Det är vid tiden en ganska god omsättning på svenska kungar och kungarna har nog större chans att överleva skyddade i egna borgar än i GU.

Den andra passagen är beskrivningen av Uppsala (vilket förstås ligger i Tiundaland) där kungasätet och ärkebiskopsstolen finns.

Det enda oklarheten jag ser i Tacitus.nu är att de skriver att "konungarna har upphört att ha sitt säte..."

Jag håller med dig, jag ser inte heller några problem med att kungarna försvinner från Uppsala men att staden står kvar som kungasäte.

Ja men så klart , Kungen gillar inte Uppsala men sitter där ändå. Ja nu förstår jag!
Men du, när var det han flyttade därifrån då?

Detta tangerar något som tidigare diskuterats, i denna tråd eller i någon annan.
Innan penning- och skatteekonomin kom igång på riktigt, så var det många tidigmedeltida kungar som ambulerade mellan olika platser, för att kunna leva av det som de olika platserna gav. I vårt fall benämndes detta Uppsala öd.

Att kungarna flyttade runt motsäger inte att det fanns en stad/plats som ansågs vara kungasätet. I vårt fall Uppsala.

När kungen flyttade ut från Uppsala? Det finns nog inget enkelt svar på den frågan.
Kanske var Erik Segersäll den siste som i huvudsak residerade där. Kanske var det Erik Jedvardsson. Antagligen var det många medeltida kungar som ändock tillbringade kortare eller längre tider i GU.

Stockholm blev väl en i praktiken fungerande huvudstad först någon gång på 1300-talet? Samtidigt gällde val vid Mora Sten fram till Gustav Vasa, och han lär flera gånger ha använt tingshögen i GU för att tala till folket.

Så avvecklingen av GU som kungasäte kan kanske beskrivas som en utdragen process, från vikingatid till 1500-tal.

[AndreasE]

Men du, när var det han flyttade därifrån då?

Att "flytta därifrån" antyder ju att man bott någonstans permanent, och så lär det ju knappt ha varit med någon tidigmedeltida kung.

Jag skulle dock kunna tänka mig att just GU upphörde vara ett regelbundet utnyttjat residens när man donerade halva Kungsgården till domkyrkan. Vi vet inte exakt när det här hände, senast 1164 men troligtvis när själva biskopsätet grundades någon gång på 1120-talet eller däromkring. Däremot så fortsatte det finnas andra kungsgårdar i området, och det är ju inte omöjligt att dessa ansågs vara en del av "Uppsala". Erik Jedvardsson dödades ju tex troligtvis vid Kungsgården i Östra Aros, vilket fungerade som Uppsalas hamn. Det fanns även ytterligare en kungsgård mellan Östra Aros och GU, där ett kungligt bröllop hölls lite senare under medeltiden.

[Yngwe]

Erik Segersäll eller Erik Jedvardson säger du. Men de levde ju inte på 1200-talet.  Lagmannens uppgift kan alltså inte röra hans samtid då?  Det var ju inte det du skrev innan. Hur vill du ha det?  Ska du styrka påståendet genom att referera till äldre kungar vars residens i Uppsala inte alls är sälkerställd?   Du tycker inte att det blir lite trassligt? Det känns inte som du bara skjuter från höften nu?  Inte dags att släppa Snorre som kronvittne?

[Yngwe]

Att "flytta därifrån" antyder ju att man bott någonstans permanent, och så lär det ju knappt ha varit med någon tidigmedeltida kung.

Jag skulle dock kunna tänka mig att just GU upphörde vara ett regelbundet utnyttjat residens när man donerade halva Kungsgården till domkyrkan. Vi vet inte exakt när det här hände, senast 1164 men troligtvis när själva biskopsätet grundades någon gång på 1120-talet eller däromkring. Däremot så fortsatte det finnas andra kungsgårdar i området, och det är ju inte omöjligt att dessa ansågs vara en del av "Uppsala". Erik Jedvardsson dödades ju tex troligtvis vid Kungsgården i Östra Aros, vilket fungerade som Uppsalas hamn. Det fanns även ytterligare en kungsgård mellan Östra Aros och GU, där ett kungligt bröllop hölls lite senare under medeltiden.

Det är ett mycket rimligare resonemang.  Kungsgårdar finns det dock gott om landet runt, så dess existens i sig antyder inte residens. Det går därför knappast att genom kungsgården hävda att Uppsala var en plats för kungastolen.  Utan Snorre faller allt rätt ner i okunskapens källare och det får vi nog acceptera.

[Frågvis Amatör]

Beträffande det arkeologiska läget i Uppsala länkade jag till denna paneldiskussion i en annan tråd om Uppsala:

http://www.youtube.com/watch?v=Cek4oVopihc

http://www.youtube.com/watch?v=tuaXymoMCxU

Nu vet jag att vissa här sätter skriftliga källor  högre än arkeologisk kunskap. Kontentan är att man visste lite 2012 om den tidiga medeltiden i Uppsala.

Hade varit intressant med en uppräkning av namnen på de historiska kungar som kan ha suttit i Uppsala. Sagokungar är ointressant. Jag kan komma på en som ligger begravd där.

Thomas I