Den här tråden har gått i cirklar så många gånger nu att det kanske är läge för en paus? Jag tror att det ofta blir missförstånd pga olika jargonger. Jag har inte haft för avsikt att vara respektlös mot någon men ändå får jag intryck av att mina inlägg ibland uppfattats så . Flera + jag har det visat sig, ser en eller flera alternativa bilder av Sveriges tillkomsthistoria som inte ens tillåts prövas. De argument som förs fram avfärdas eller förlöjligas. Bemöts dem med följdfrågor eller prövningar? Nej!
Instämmer - men kritiken ramar i hög grad dej själv - också, jmfr. ovan...
Istället lyfts gamla citat fram som faller pladask om initialfrågan inte håller. Klassiska cirkelproblem.
Jag tror att vi är många som är förundrade över att det ännu 2012 är så känsligt att ifrågasätta riksmyter.
Nu har jag länge varit lycklig ovetande om dessa riksmyter och därmed inte haft något problem i så hänseende. Däremot har jag ofta upplevt att andra tycker jag har hävdat eller byggt på sådana myter. Det har ibland varit en sällsam upplevelse - eftersom jag enbart bygger på fysiska fakta från arkeologin, analyser från genetiken och väl kända och grundligt analyserade litterära källor.
Självklart kan vi vara ute och cykla och ha helt fel men för att det ska vara konstruktivt ska det väl bemötas med diskussion kring fakta?
Jovisst - och jag hade länge den förhoppning att du skulle vara mån att framstå som ett gott exempel på just denna princip - genom att gå närmare in dom logiska perspektiv, enkla fakta och raka frågor jag redan framlagt.
"Ättesamhällets struktur och nomenklatur" är ju ett sådant område, dom långsiktiga (evolutionära) linjer bakom "vikingatidens kultur och identitet" är ett annat sådant tema.
Tyvärr ser man ofta att vissa helt avfärdar - eller tystnar och tiger - så snart man märker att faktaföljd och resonement kan leda till möjligheten för att man i Mälardalen - såväl som det övriga Sverige - har haft en fast organiserad och "högre kulturform" - typ kungadöme och hertigdömen - i såväl Mälardalen som Götaland och Finland - långt innan vikingatiden. Utan en ända hållhake i fakta ser det ut till att man numer lever med det ständiga cirkel-argument att "vikingarna var kulturellt primitiva" som bodde i "spridda småstater" intill den tyska kyrkan kom fram med "en högre intellektuell, kulturell och politisk
nivå". Det är en uppfattning som inte ens den tysk-romerska kyrkan någonsin hävdat - men som uppstått bland "rationalisterna" på 1960- och 70-talen.
Göta- och Sveaskolan kan nog ha sina brister - men den rationaliserande post-processuella arkeologins svar ger inget bättre alternativ när helheter skal förstås. Petimetrisk rationalitet och tom snusförnuft är tyvärr lika missvisande som moderata övertolkningar. När 'högre sanningar' om Nordens gamla kulturer skal finnas är dom arkeologiska resultat enbart ett av flera, nödvändiga underlag.
Därför borde man nu - efter att genetik och andra makro-analyser sett dagens ljus - förmå att diskutera såväl etniska rötter som sociala stratigrafi utan att skollas med "gamla riksmyter" och "nazismens natur" varje gång man resonerar ikring begreppen "nordisk forntid", "vikingar" och "väringar".
Kan man inte släppa politiken eller ingrodda fördomar om "vikingarnas brutalitet" som premiss för debatten så blir diskussionen knappt annat än Muppet-show på riktigt.