Adam av Bremen skriver ca 1075 följande i fjärde boken, kapitel 24:
Jag tycker inte att ovan har någon bärighet på ursprungsfrågan.
Tja, eller som källorna talar om skedde en inflyttning från trönden in Jämtland för att spilla över i Hälsingland för att senare återställas. Det är inte bara Västerås utan Uppsala, Köping och Arboga som är utskeppningshamnar för järn in mälardalen.
Kyrkesplatserna utanför Helsingländernas bygder tyder enligt min mening snarare på att en kristen mission inte släpps in i bygderna före digerdöden. Denna kristna mission bör i så fall vara sådan som utgår från det blivande Romersk Katolska kyrkan. Romersk Katolikerna kan tillsätta hur många biskopar som helst, men längre än till kyrkesplatserna verkar de inte ha fått verka.
Samtidigt vet vi att det finns en komplett kyrkoorganisation inne i bygderna, som organiserat t o m kan vara äldre än i något av de sydliga regionerna. I en pågående omdateringsprocess för sveriges kyrkor, hörde jag för ca 2 år sedan i en radiointervju, den kvinnliga ledaren uttala att beträffande de Norrländska (d v s de gamla Helsingländernas) kyrkobyggnader i sten i genomsnitt kommer att dateras ca 100 år äldre än vad de anses vara idag. De föregående dateringarna sattes enligt metoden att de självklart MÅSTE vara lika gamla eller yngre än genomsnittligt i Mälarområdet. Dessutom ansågs "källorna" uppge att Helsingländerna kristnades i början av 1300-talet och då lades direkt under ärkestiftet. Som synes ligger det många hundar begravna enbart sett mot arkeologin.
T ex råder i S halvan av Skandinavien en god samstämmighet mellan gårdar bredvid gravfält och vissa typer av namn.
Samma namntyper finns även inom Helsingländerna, men gravfälten är där mindre frekventa och med färre gravar där gravfält förekommer, samt utanför själva kustbandet helt utan synliga gravfält. Anledningen kan vara flerfaldig. Få gravar i gravfälten, då man tar kristendomen och byter gravskick. Inlandens avsaknad av gravfält kan innebära att gårdarna tas upp efter kristnande, men innan namntypen upphör att användas (före 1000, eller tidigare).
I SV Finland blandas i gravfälten högar med kristen eller icke kristen gravläggning resp flatmarksgravläggning kristen eller icke kristen. De första kristna gravarna var när jag läste om detta från ca 900, men det är ca 5 år sedan så nya upptäckter kan ha tillförts.
Kapellet i Björned daterades i Grundbergs avhandling till ca 950, men han menade inledningsvis att det borde vara typ 900, men handledaren menade att det var allt för utmanande gentemot Mälarområdets arkeologi.
Anläggandet av Tuna Stad i Selånger har enligt min mening mer med upprättandet av Tuna Stift att göra än behov av att samordna handel. Kyrkan, men i detta fallet inte den kyrka som upprätthöll missionen vid kyrkesplatserna, krävde stadsmiljöer för att få tillgång till specialister.
