Vad är det för bild av historien vi förmedlar?

[Sven lagman]

Denna frågan har blivit allt mer aktuell för mig – ja, jag skulle vilja säga att den numera alltid är närvarande. I en tid då vårt kulturarv äldre än hundra år närmast ska betraktas som något som katten dragit in – där ordet ”kulturarv” anses som något suspekt; i en tid då museer läggs ner på löpande band (bara i Malmö Koggmuseet, Skolmuseet, Polismuset , Leksaksmuseet ) – ja då känns det angeläget att verkligen fråga sig vilken historiebild vi ger besökarna som hittar till det som får finnas kvar.

Den internationella turismen till Sverige ökar lavinartat - förra året omsattes 255 miljarder. Besökare, som merparten inte vet ett dyft om vårt kulturarv, men som relativt ofta är nyfikna och som vill veta mer. Vilken information möter dem ute i vårt kulturlandskap? Kunde vara intressant om ni på forumet kan ge exempel, både ros och ris. Själv börjar jag med ris eftersom jag generellt tycker att situationen är direkt bedrövlig i vårt avlånga land. Mitt första exempel är hur man uppvisar hur man bott förr i tiden.

Glimmingehus är ju känd att vara en riktigt läskig medeltidsborg. Hur ofta har jag inte hört besökare som sagt: ”Att dom bodde så primitivt förr i tiden!”  Redan på den första officiella informationsskylten möter man dessutom detta numera klart manifesterat, se bilden:



Är det då inte konstigt att ett riksråd i Danmark på 1490-talet beslutar sig för att bygga en värdig bostad med t.o.m. så unika saker som varmluftskanaler i väggarna. Efter kanske sex-sju år av byggande står det hela klart och då säger han: ”Va bra, nu kan jag inte bo här utan flyttar in i ett lerklinat korsvirkeshus på gården.” Detta är uppenbart den bild som besökarna ska ha sig till livs!

För mig är Glimmingehus i dag en ruin – sett i förhållande till vad det en gång var. Givetvis ska vi inte bedöma det utifrån nuläget utan just utifrån hur det en gång var. Med träpaneler, gobelänger, inredningar, kistor, sängar, träsniderier, värme, lukt, mat etc. Varför finns det då inte i varje rum en rekonstruerad bild av hur det kan ha sett ut? Inte på någon informationsskylt redovisas heller de balkonger som löpt utmed fasaden och det trapptorn som måste ha ingått i ursprungsbyggnaden. Jag delar helt Anders Ödmans uppfattning att detta trapptorn existerat. Dels har man funnit hela grunden med en källarvåning i förband med huset, dels finns bomhål i dörröppningen på tredje våningen vilket visar på en utvändig förbindelse. Problemet är kanske att då blir inte bilden av Glimmingehus uteslutande den tunga försvarsborg som man så gärna vill ha den till. Vad är det för historiebild vi vill förmedla? Frågan känns berättigad.


Min rekonstruktionsskiss av det ursprungliga huset
   

[Sven-Åke]

Utan jag har minsta källa: ! :     så har jag någonstans läst att Glimmingehus blev byggt   i en stil som redan då var gammal, - för att ha som "riddarborgsliknande"  sommarställe  eftersom riksrådet hade sitt huvudsakliga boende i Köpenhamn. 

Men som sagt -- jag har absolut inga källor till det.

[Yngwe]

Har ända sen de tidiga skolårens historiaundervisning undrat varför de rikaste människorna valt att bo i så kalla hus, speciellt som jag med tiden insåg att dessa stenhus trots allt hade ett begränsat försvarsvärde, på sin höjd har de hindrat skaror av uppretade bönder.  

Nuförtiden ser jag det som ett tydligt exempel på hur historiebeskrivningen tyr sig åt en mängd med sanningar som inte alls är sanningar utan bara påstående som man tagit till sig, kanske för att man inte vågat ifrågasätta auktoriteter.  Enligt mig är det ett svaghetstecken som borde få alarmklockor att ringa hos de lärda, men de verkar vara upptagna med andra saker... hypotetiska resonemang som i sak inte kan sägas vara fel och såna andra bekväma saker.

I det här fallet borde det vara ganska enkelt att med experiment undersöka hur varmt och ombonat det kan bli i ett stenhus och hur olika inredning påverkar det, och sen helt enkelt göra en ny skylt att sätta upp.  Tänk vad smidigt med digitala informationstavlor, några tryck och så har man ny, riktig information....

[Carl Thomas]

På 70-talet var jag med och byggde om Sameavdelningen på Etnografiska museet i Göteborg. Där stod en Njalla mitt i rummet och under Njallan låg ett antal akjor.

Medan jag jobbade kom en skolklass in med sin lärarinna. ”Samlas nu här barn så skall jag berätta om lapparna för er” sa hon och drog andan ”i sådana här hus bor lapparna, de bygger sina hus uppe på toppen av en stock därför på vintern är det så mycket snö så då kan de bara åka skidor rakt in” Hon samlade luft igen och pekade på akjorna ”lapparna använder så här små båtar därför då kan dom bära med sig båtarna till nästa sjö de måste komma över” – varpå hon ansåg sig färdig och tog med barnen till avdelningen för Inuiter…

Jag följde inte med för att lyssna, jag kunde ine, tårarna rann och jag vred mig av skratt.

Men jag insåg en sak, min ambition att informera om Samekulturen måste börja med lärarna – inte med barnen.

Glimmingehus stod färdigt ca 1500. Under dess byggtid utvecklades artilleriet avsevärt och när bygget var klart fanns hela kartover, dom fanns inte när bygget påbörjades. En hel kartov kunde skjuta rakt igenom hela Glimmingehus alla väggar utan att nämnvärt mista sin fart och tyngd. Kanske var det en utveckling man inte kunde förutse när man började bygga Glimmingehus?

Som en jämförelse, Wasas kanoner, 24 pundiga,( alltså en kvarts kartov), sköt rakt igenom 80 cm massiv ek på 600 meters avstånd.

Thomas

[Boreas]

Formen och formatet på Glimmingehus påminner om dom riddarhus med banketter, festsalar och kammare/alkover som byggdes under högmedelåldern. Syftet var alltså politiskt/kulturellt och hade knappt militärt försvar som någon primär uppgift.

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Genomsk%C3%A4rning_och_fasad_av_Glimmingehus.png

Likheten till Håkonshallen i Bergen, uppförd 1260-talet, är tydlig.   

http://www.sffarkiv.no/sffbasar/style_hordaland.asp?p=result&db=dbatlas_leks&art_id=111560&spraak_id=1&ptype=single

[Sven lagman]

Det är ju ingen tvekan om att sten- och tegelbyggeriet har gett en statusprofil och att detta är en av orsakerna till att de rika byggde på detta sätt. Men vad säger att ett stenhus inte var lika varmt som ett stort korsvirkeshus med lerklinade väggar? Om du t.ex. under en längre tid har värmt upp en stenbyggnad med 1,5 meter tjocka väggar ordentligt, hur länge dröjer det innan värmen försvinner jämfört med en 20 cm lerkliningsvägg i ett korsvirkeshus? Jag kommer ihåg ett korsvirkeshus från 1600-talet vid Södergatan i Malmö som jag stred för att bevara men som revs. I bottenvåningen hade man mellan trätimran fyllt facken med stora markstenar istället för med lerklining. Vi lät teknisterna i Lund göra en analys vilken väggtyp som bäst bevarade värmen - och inte var det lerkliningsväggen.

[Yngwe]

Visst är det så att sten magasinerar värme bättre, men ur värmesynpunkt är ändå trä betydligt bättre i längden då det går åt fasligt mycket ved för att värma upp stenen. Men det finns ju andra aspekter, hur effektivt man tar tillvara på värmen, hur man använder textil och andra beklädnader för att skapa isolerande luftspalter. Sen för att referera till en långtråd så ska man kankse också värdera hur mycket ved man har råd att elda, det kan ju kanske vara så att även stora mängder ved utgör en förhållandevis liten kostnad och därför inte ses som ett problem.

[Carl Thomas]

Åhhh! En ny veddebatt!

Jag tror att man skall titta på eldstädernas storlek. Man eldade inte vedträn, man eldade kluvna stockar. Glimmingehus hade, högs troligt, särskilt anställd personal som bara arbetade med ved. Inte bara hämtade den från skogen utan även dagligen, varje timme, eldade i alla spisar.

Det tar lång tid att värma upp ett stenmagasin – men vem hade bråttom? Man började elda redan när det var varmt ute bara för att behålla värmen i stenen – och sedan underhöll man värmen hela vintern. Ingen brasa fick slockna. Inte enbart för värmens skull utan även för att kolosförgiftning var en smygande död – och en verklighet på denna tid. Draget måste alltså fungera hela tiden så att alla rökavgaser fördes ut.

(För de som inte vet att kolos avges från en slocknande eld där värmen från den utbrunna elden inte längre räckte till att föra ut koloset – så det sjönk mot golvet genom sin egen tyngd + att kylan utifrån tryckte ned det - och byggde upp sig i höjd – och kom denna nivå högre än sängen så avled den person som låg i sängen).

Jag har bott i torvkåtor. De är svala på sommaren och varma på vintern. Men, en oeldad torvkåta är råkall i ca 3 dygn hur man än eldar. Efter tre dygn har man värmt upp stockar och torv och då blir torvkåtan varm. Man kan lämna den oeldad ett dygn – och den är fortfarande ”varm” när man kommer tillbaka (torvkåta med vedspis där kalluft alltså inte rinner ned i kåtan från en rököppning i taket). Torv isolerar bättre än sten – men magasinerar betydligt sämre än sten. Ett eldat och uppvärmt Glimmingehus var, högst troligt, en väldigt varm och behaglig bostad vintertid.

Thomas

[Sindre]

Ja, absolut går det att värma upp stenhus. Dock utstrålar de också värme i högre grad än exempelvis trähus. Självklart kan man isolera med innerväggar/textilier etc. Alltså mindre praktiskt i värmesynpunkt, men det är ju likadant med stenhus vs. trähus idag.

Anledningen till att man började med stenhus kring medelhavet var väl för att skogen tagit slut. Trä är sjukt praktiskt, snabbyggt etc.

Men hur som helst, klart att det inte var mörkt, kyligt och fuktigt i Glimmingehus. Kostnaden att värma huset måste varit som en droppe i havet i jämförelse med att bygga ett.

P.S. Vi kommer nog ha den där veddiskussionen under hela Arkeologiforums livslängd :/ D.S.

[Boreas]

Ack, dessa förhuttrade nordbor - om inte nått står på så rör samtalen sej om vädret och vinterveden...  

I det riktigt gamla Rom hade man vestalinnor till att vakta elden i templen, dygnet runt, året om. Sommars tid begränsades elden till ägna altare med tranlampor, eftersom man därifrån kunde tända dom facklor och oljelampor man behövde under kvällarna. Vinterstid fick dom väl också hålla ugnarna vid liv på liknande sätt.

Från gamla folksägner hör man om att liknande förhållningssätt gällde på större gårdar, varifrån husfolken alltid kunde hämta eld när det behövdes. Nått tiår sen hörde jag en historia från 1900-talets början som berättade om en gård vart elden i vardagsrummet hade brunnit/glödgat sammanhängande - sommar som vinter - i mer än 300 år.

Det dagliga vaktande och tidvisa aktande av Vestalinnornas "heliga eld" var alltså grundat i ett vardagligt och naturgivet behov. Givetvis fick eldens nödvändighet och betydelse också rituella och poetiska uttryck. Templens eviga eld blev också ett uttryck för det levande kontinuum och det beständiga i livet, genom såväl dikt som riter.

"Glimmingehus" associeras också till Asgårds "Gimle" och "Glanshem", där guldet kunde glimra i solen. "Glim" kommer alltså i skenet från elden eller i gluggen/glimman - som ljus-glimt av solens eld. Jämför "Glimra" som i uttrycket "glimrande". När ett större antal riddare och jungfrun skulle samlas för att njuta av livet - spela, sjunga och glimra i varans närvaro intill man var varm och eldig - så behövs större byggnader - i solid material. Vad vore då bättre än dom balsalar man kunde bygga inför hallar av högrest granit?  

I tråd med dom glimrande stjärnorna associerade den forn-nordiska kulturen till dom "heliga" Sju Systrar, vilka kunde ha var sin stjärna till symbol (Jmfr As-teria). Nordens sju systrar kallades också jungfrun eller nornor, vilka kan jämföras med dom jungfruliga Vestal-i-norna - som vaktare av eld, upplysning, kunskap och lärdom. Grekernas berömda muser och romarnas be-sjungna gratier är produkt av liknande traditioner som nordbornas dyrkan av dom djuptänkta nornor och gratifierande jungfruar...

Nu-ja. Man kan väl inte ens tänka sej att nämna sådant på en officiell informationsskylt. Där i gården har det kalla och krigiska fortfarande monopol på sanningen om Nordens primitiva forntid...

---

Vad gäller beskrivningen på slottets info-skylt är ju texten inte bara skratt rätande. Den är otröstligt felaktig också. "Värmekanalerna" som här omtalas är troligen luftkanaler - byggt för att försörja eldstäderna med friskluft, vilket undviker det kontinuerliga drag från fönster och dörrar som annars uppstår - i stället. Liknande luftkanaler används gärna i kåtor och pörten, där man lägger två eller tre luftkanaler under bakken - från yttervägg till eldstaden. Luftkanalerna hjälper just den koloksidering Carl Thomas beskriver.  

---

Vad gäller eldningen under vintern tror jag CT har redat ut saken. Han glömde blott nämna att tjocka väggar i sten också har en oerhört viktig funktion när våren är varm och sommaren blir het. Vad är då skönare än en sval hall och en kall källare - halvfull i öl...?  



  

    

[Carl Thomas]

Sindre, ja, ved debatten kommer nog att fortsätta lång tid. Jag kommer i alla fall att försöka hålla liv i den fram tills dess att majoriteten faktiskt förstår, fullt ut, hur mycket ved som verkligen gick åt – och vilket arbete som faktiskt våra förfäder lade ned på vedhanteringen, från rot till eldstad.   

Jag har under sommaren fyllt min vedbod med 25 kubikmeter ved. Jag räknar med att dessa 25 kubikmeter ved räcker ca 2-3 år för mig – och jag värmer mitt hus med 2 st luftvärmeväxlare och stödeldar bara när det går under minus 20 grader. Jag eldar då i spisar där jag får ut 90% av vedens lagrade energi – jämfört med en eldstad på golvet där endast 5-10% av vedens energi utnyttjades till värme, resten for ut med röken.

Boreas, Glimmingehus hade faktiskt ”centralvärme”. Vad jag vet är detta den tidigaste centralvärme som har hittats i Skandinavien. Det är alltså inte en fråga om friskluftsintag.  Glimmingehus var förvånansvärt modernt.

Jag har också sett torvkåtor med stenlagd luftkanal under jord fram till eldstaden. Genom detta slapp man det kalla draget utmed golvet från dörr och kök, fram till eldstaden. (Någonstans läste jag hur några arkeologer funderade över vad de hittat på en gammal kåtaplats i norrland när de fann en sådan friskluftskanal – de kunde inte bli kloka på vad det var).

Ölkällare letade jag mycket efter under min tid i fjällen – men torvkåtorna var svala och sköna sommartid även utan denna efterlängtade öl…

Thomas

[Sven lagman]

Tänker osökt på den danska översättningen av "hålla på med något" =  "blive ved".

Nu till en annan sak som rör Glimmingehus. I fasaden finns helt klart kraftiga bomhål som löper utmed de översta våningarna. Dessa är definitivt inte spår efter byggnadsställningar för då skulle de funnit även längre ner på den höga muren. Detta måste utan tvekan vara rester efter balkonger/utanpåliggande trägallerier. Att den översta balkongen dessutom varit försedd med någon takkonstruktion anges av att här uppe finns två horisontella rader av bomhåll med kanske knappt två meters avstånd från varandra. Detta övre galleri har dessutom gått obrutet runt hela byggnaden. På bilden ser ni bomhålsraderna:



Den officiella förklaringen till dessa kraftiga bomhål är att här har man, när fara hotade kunnat bygga ut en utanpåhängande försvarskonstruktion. Jag ser bilden framför mig: Slottherren får besked om att fiender landstigit vid kusten tio kilometer bort. Han säger då: "Nu måste vi förstärka försvaret och bygga upp det försvarsgalleri som vi planerat alltsedan bygget. Börja hugga ner skogarna och köra timret till huset. Kalla samman alla timmermännen i sydöstra Skåne. Vi måste hinna bygga färdigt innan morgondagen!"

Är det någon som undrar varför jag inte tror på den historiska bilden som ges?

Varför har man då inte tänkt sig en permanent lösning på de utanpåliggande gallerierna? Troligtvis därför att man i den officiella historieversionen klart visar hur huset försvarades av kanoner/större hakebössor i alla fönster. Bomhål i samtliga fönstergluggars sidor (en i varje fönstersmygsida) visar att här minsann har funnits träreglar som löpt tvärs över fönsterhålen, tolkade som rekylbjälkar för kanoner. Problemet blir bara med denna rekylbjälksteori att hålen ligger halvvägs in i smygarna och husmuren är 1½ meter tjock. Med ett utanpåliggande galleri skulle detta galleri därför helt skymma sikten för bösseskytten. Dessutom blockerar bomhålen större delen av fönsteröppningarna:





En annan mycket märklig aspekt är att Glimmingehus med denna konstruktion skulle ha haft mer än tre gånger så mycket artilleri som storstaden Malmö hade vid denna tid, dvs under 1500-talets första decennier. Varför tror jag inte heller på denna officiella sanning?



    

[Mats Hansson]

Har du tagit upp med RAÄ (eller lst eller vilka det nu är som ansvarar för skyltningen där) om att revidera texten till något trovärdigare? Det här ser jag som ett utslag av en sjuka som genomsyrar mycket av den bild av historien som ofta förmedlas på skylttexter m.m.. Det finns ett par huvudingredienser:
1. Spä på med mer dramatik (=gör allt till försvarsanläggningar, på med kanonerna...)
2. Spä på med mer elände (svinkallt i husen, vada upp till knäna i skiten i medeltida städer)
3. Spä på med mer mysticism (berätta hellre om spöket på vinden än matnyttiga fakta)

Mats

[Karlfredrik]

Jag minns från min barndom guidningarna av Vadstena slott: en ung studentska guidade och visade: Genom detta fönster hoppade hertig Magnus ner i vallgraven.."
Min far som var historielärare invände att våningen byggdes efter herytig Magnus död.
Den stackars tjejen kom helt av sig.
Mycket sådant "på låtsats" guidning förekommer för att väcka turisternas intresse.
Priset tog nog DDR-tidens Sassnitz: "I en liknande järnvägsvagn reste en gång Lenin"
(framför en gammal järnvägsvagn) Förmodligen många kändisar som rest med en järnvägsvagn som påminner om denna!

[Leif]

Det här ser jag som ett utslag av en sjuka som genomsyrar mycket av den bild av historien som ofta förmedlas på skylttexter m.m.. Det finns ett par huvudingredienser:
1. Spä på med mer dramatik (=gör allt till försvarsanläggningar, på med kanonerna...)
2. Spä på med mer elände (svinkallt i husen, vada upp till knäna i skiten i medeltida städer)
3. Spä på med mer mysticism (berätta hellre om spöket på vinden än matnyttiga fakta)

Bra synpunkter.
Jag tror inte att det blir bättre nu när så många skyltar upphandlas av allehande märkliga företag. Min starka åsikt är att något lokalt museum med kunskap om platsen/området (låt det vara kommunalt eller ett länsmuseum eller en privat aktör) får stå för underlag eller åtminstone faktagranskning. Det kan bli så djävla konstigt annars!

[Reuterdahl]

Till detta bör ankomma på länsstyrelserna, det är oftast dom som idag är ansvariga för skyltningen, att inse att dom också är ansvariga utgivare av texten och ansvariga för innehållet och antingen underkänna skyltar när dom kommer eller fixa till felen efter hand.

När jag vid ett tillfälle gick igenom ett större antal skyltar inom ett begränsat område och insåg att det var graverande många rena faktafel, vilket berodde på på att skyltskrivaren utnyttjat mycket gamla texter och inte tagit hänsyn till nyare forskning och undersökningar. Jag upplyste vid detta tillfälle den länsstyrelse som ansvarig för skyltarna men fick veta att detta endast var av studentikost intresse - i princip alla skyltarna står ännu kvar , nästan 10 år senare fyllda med, i princip, lika mycket fel. Ytterligare någon skylt har kommit upp.

Magnus

[Boreas]

Boreas, Glimmingehus hade faktiskt ”centralvärme”. Vad jag vet är detta den tidigaste centralvärme som har hittats i Skandinavien. Det är alltså inte en fråga om frisklufts intag.  Glimmingehus var förvånansvärt modernt.

---

Jag har också sett torvkåtor med stenlagd luftkanal under jord fram till eldstaden. Genom detta slapp man det kalla draget utmed golvet från dörr och kök, fram till eldstaden. (Någonstans läste jag hur några arkeologer funderade över vad de hittat på en gammal kåtaplats i norrland när de fann en sådan friskluftskanal – de kunde inte bli kloka på vad det var).

Thomas

Centralvärme hörs närmast otroligt ut, speciellt på bakgrund av den ton man hittar i skylt-texten. Jag har sett modeller av runda slottstorn där man eldat med hela klabbar i grundvåningen och släppt värme upp genom ett hål i mitten av taket för att värma dom övriga rummen, ända upp i tornkammarn. Men vad du beskriver är ju något i hästväg mera avancerad. Finns det nån skits av vvs-konstruktionen på Glimmingehus...?!

2 ellerr 3 friskluftskanaler till äldstaden är väl känd bland sör-samiska kåtbyggare. Det ger ett svagt övertryck i rummet, så värmen får bräda sej ostörd från äldstaden till hela rummet/huset - utan att störas av ingående friskluft som elden annars får dra från dörrar, fönster och hörn...

[Anna-Carin]

"Centralvärme" är kanske inte så långsökt som man först tror. Jag har tidigare läst att det ska finnas rester av hypocaust-uppvärmning i stenhus i både Vadstena och Visby, jag minns inte om det var i packhus eller klosterbyggnader. (Tyvärr kan jag inte ange källor till uppgiften.)

[Sven lagman]

Det finns ett antal exempel på medeltida hypocauster i Sverige, så t.ex. i Biskopshuset i Vadstena.

Vad det gäller Glimmingehus mynnar värmeledningskanalerna uppe strax under valven. De finns dels i riddarens privatvåning där de finns i dagligstugan och i riddarsalen, dels i kapellet ovanför riddarens dagligstuga. Riddarsalen har endast värmts upp via denna värmekälla medan de två andra rummen också har fristående spisar. När man ser denna avancerade konstruktion inser man det vansinniga att göra Glimmingehus så primitivt att riddaren inte kunde bo där.


Överst tv: Värmeöppningen i kapellet, Th: Öppningen i dagligstugan Nederst: Öppningen i Riddarsalen.

[Carl Thomas]

Jag håller med dig Sven Lagman. De hål du beskriver vill jag minnas är ca 30x30 cm och de är genomgående genom hela muren.  Det är absolut bjälkhål. Intressant är att de är genomgående och det öppnar för lite spekulationer. (Deras storlek tyder på att de kunde bära upp en hel del vikt).

Kan skytteloftet varit utskjutbart? Alltså bjälkarna fanns där och i orostider sköts de ut och ett skytteloft byggdes med plankor som också förvarades på denna våning – eller fanns skytteloftet där hela tiden? Kanske en kombination? Ett annat alternativ är att man, under en belägring, ville ha öppningar i golvet för att kasta, eller hälla, ned saker på fienden – då kunde man ”skjuta ut” skytteloftet en halvmeter eller så för att få dessa öppningar.
 
Fönstren på denna våning har troligen även varit kanongluggar (vad jag kan förstå) – men då pratar vi om en senare tidsperiod. Numera är de sittplatser = en ännu senare tidsperiod.

Jag funderade en hel del kring skjutbommarna i fönstren, jag fick inte heller ihop deras placering med ett praktiskt bruk av hakebössor. Jag är 192 cm och de satt absolut för högt för att jag skulle kunna använda en hakebössa och få stöd av dessa ”skjutbommar”.

Kanske höll dessa bommar en isolering av fönstren på plats vintertid? Packades halm, eller motsvarande, i fönstren vintertid så blev ju huset varmare – och en bom, placerad som de är på Glimmingehus, skulle passa bra till det ändamålet.

Thomas