Det är tankeväckande. Att ta med bruket av fornlämningen i argumentationen låter ju vettigt, om det nu kan "bita". Det man kanske saknar då är väl det framtida bruket, som vi ju inte vet något om idag. Och jag undrar om det inte var det här som lagstiftarna bakom KML en gång tänkte sig: Genom att skada eller ta bort en fornlämning så försvinner den för framtida generationer. Vi har idag ingen aning om vad dessa framtida generation kan göra för "bruk" av en fornlämning. Tar man bort den så är den för alltid borta och kan inte ersättas av något nytt liknande. Det borde alltså inte bara vara dagens situation som man har att ta hänsyn till. Men det här är väl förstås ytterligt svårargumenterat mot lst. Så halmstråt "dagens bruk" är väl bra.
För att ta ett exempel: Ett fint bronsåldersröse som aldrig besöks för att det ligger väldigt avsides kanske tas bort för att man ska bygga något där, säg en mast. Men om 100 år så kanske ett stort bostadsområde byggs i närheten, med skolor, lärare, barn och fornminnesintresserad allmänhet som ska ut och kolla på "rötterna" i omgivningen. Då har det plötsligt uppstått ett bruksvärde av det stackars röset (som nu tagits bort för länge sedan). Man måste alltså inse att bruksvärde kan vara ett ganska flyktigt begrepp, det varierar i tiden och är helt beroende på vad som händer i omgivningen.
/Mats