Författare Ämne: Bo  (läst 83936 gånger)

Utloggad AiÖ

  • Novis
  • Antal inlägg: 9
SV: Bo
« Svar #40 skrivet: november 12, 2013, 23:50 »
Yngwe: tack för att du delade med dig av kartfilen, som jag nu har tittat litet på och jämfört med mitt motsvarande embryo.

Angående betydelsen av Bosgården har jag litet svårt att lämna tanken på en koppling till Västergötlands bon, men jag ska göra mitt bästa att förhålla mig objektiv. Det hindrar mig dock inte från att utveckla litet av mina tankar nedan. Jag hoppas att vi kan vrida och vända på våra tankar tillsammans!

Det vi känner till om bona, genom Västgötalagen, är att de tycks ha utgjort något slags skatteuppbördsområde (fögderi).
Tanken på Bosgårdar som gårdar, där skatteindrivare (fogdar) levde och drev in skatt till boets Kungsgård,  tycker jag är lätt att ta till sig. Du är också inne på tanken att Bosgårdarna skulle ha med skatt att göra, men ser kopplingen till bona som mindre trolig p.g.a. att Bosgårdar finns på så spridda ställen i vårt land, är det rätt uppfattat?

Än så länge hade jag ju inte hittat speciellt många Bosgårdar utanför Götalandskapen, och med underlaget från dödboken såg kopplingen rimlig ut, med en extrem koncentration till en viss region (Västerg, Österg, Halland och Småland). Materialet i SOFI har jag tittat en del på, men inte gjort några sammanställningar därifrån. Jag behöver titta närmare på detta och på din karta.

För att hålla möjligheten öppen att bon och bosgårdar hör ihop kanske man kan argumentera som följer:

Om Västergötlands inflytande periodvis gjort sig mer gällande (ev. genom kungars börd), kan man tänka sig att Bosgårdarna i resten av nuvarande Sverige skulle kunna vara yngre än dem i Vg. D.v.s. att på liknande sätt som man menar att de gamla Svealandskapens "hundare" ersattes av det väst- och östgötska begreppet "härad" kanske en del fogdegårdar i sveaområdet antog Bosgård som nytt namn, för att ge mer enhetlighet (om de redan tidigare haft en den rollen i sitt fögderi). Vad som talar emot en sådan teori skulle vara att bona synes vara en gammal indelning, och Bosgårdarna – om de hörde ihop med bona – heller inte borde ha fortlevat i någon administrativ egenskap någon längre tid efter bonas död, och därmed heller inte borde ha spridit sitt namn. Eventuellt kan man argumentera att gårdarna var "konkreta", medan boet var en administrativ term som lättare kunde byta namn eller upplösas, att fogdarna (eller lägre länsmän / fjärdingsmän) fortlevde efter att bona upplösts eller bytt namn / omfång och att de som ansvariga för administrativa göromål, såsom skatteuppbörd, i sitt begränsade område, alltjämt hade en koppling till (eller levde på) en bosgård.

Kom gärna med argument eller ta upp brister i mina tankebanor.

En fundering jag har på gårdarnas placering i din fil, Yngwe, är hur pass exakta de är, har du prickat in dem efter var de ligger idag, eller har du i viss mån letat upp deras placering före inägoskifte på 17-1800-tal (Historiska kartor)?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #41 skrivet: november 13, 2013, 00:41 »
AiÖ


Egentligen är det nog fel att säga att Bosgårdarna inte är kopplade till de västgötska bona, för det tror jag dom är på sätt och vi, enklast beskrivet är nog att säga att de har ett gemensamt ursprung.


Bona har säkerligen sitt ursprung i bygdegemenskaper där man tryggat samhället genom att upprätthålla lagar och försvar. Min mening är att de också upprätthållit en ekonomisk säkerhet genom gemensamt bidragande, alltså en form av skatt.  De västgötska bona vi ser antar jag redan har inordnats i ett centralstyre men att funktionen i själva bygden egentligen är relativt oförändrad, och möjligtvis bygdeindelningen också. Skillnaden är att Bona organiseras uppifrån utefter centralmaktens direktiv, medans Bosgårdarnas organiseras underifrån. Givetvis kan man tänka sig att lokala stormän har stor inverkan på förvaltningen av dessa bygder och dess bosgårdar, men en sådan ska nog inte ses som påtvingad utan tvärtom som önskvärd, samhällen mår bra av ledare och framgång inger ofta förtroende.


En relevant jämförelse är de finska pitäjä-områdena. De är förkristna indelningar dels för kult och ting men troligen också för skatt, vilka nu kan sägas vara överlagrade av socknarna.


Av detta kommer då ut att Bosgårdarna måste vara äldre än de medeltida Västgötska bona och ha sitt ursprung i folks naturliga sätt att organisera sig för sin egen trygghet.



" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AiÖ

  • Novis
  • Antal inlägg: 9
SV: Bo
« Svar #42 skrivet: november 15, 2013, 18:38 »
Hej Yngwe!

Jag formulerar dina tankar med mina ord, för att höra med dig om jag uppfattar dem korrekt:
Att en Bosgård kunde ha varit ett slags huvudgård för en bygd eller "bygdegemenskap" som är äldre och till omfattning mindre än bona? Kanske som en socken i storlek och funktion?

Man får betänka att ytterst litet är känt om Västergötlands bon och trots deras höga frekvens är troligen ännu mindre känt om Bosgårdarna. I det jag har läst om bona, ses bos-indelningen såsom en mycket ålderdomlig företeelse, eftersom de nämns första och sista gången i (bevarad) skrift c:a år 1220. I den mindre än 100 år yngre "Yngre västgötalagen" nämns de inte. Därmed inte sagt att det är otroligt, att bosindelningen endast existerade under 100-200 år. Vi kommer dock då tillbaka till början av 1100-talet och tiden för många av våra socknars bildande.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #43 skrivet: november 15, 2013, 23:19 »
Rätt uppfattat AiÖ.


Men det är samtidigt svårbedömt då jag inte ser Bosgårdarna som verktyg organiserade av ett större övergripande system, och därför knappast kommer att förekomma i våra tidiga källor.  Men jag anser ändå att Bosgårdana tillhör en organisation som senare överlagras av socknen.


Observera att jag inte tror att varje Bosgård representerar ett område, utan att ett område kan ha haft flera sådana med olika funktioner.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AiÖ

  • Novis
  • Antal inlägg: 9
SV: Bo
« Svar #44 skrivet: november 16, 2013, 14:00 »
Då förstår jag, men jag måste säga att jag har litet svårt att förstå vad du utgår ifrån. Finns det något i din kartläggning som har fått dig att komma fram till dessa tankar kring Bosgårdarna?

Jag vill nu dela med mig av mina antecknade "Bosgårdarnas möjliga innebörd" (ett kladdpapper). Jag har fritt men säkert även påverkat av litteratur, sökt att göra en lista för att kunna utesluta eller sätta som mer sannolika, olika innebörder i begreppet Bosgård:

1) Bosgård. Av egennamnet Bo. T.ex. tycks (obs Wikipedia overifierad källa!) Bo Jonsson (Grip) ha givit "Bo gård" dess nuvarande namn i stadsdelen Bo vid Kyrkviken (gissningsvis med avseende på en plats i Lidingö kommun).

2) Bosgård. Av Västergötlands indelning i bon. Med administrativt uppdrag, skatteuppbörd e.d. Underställd boet eller dess Kungsgård.

(Jag ser i SAOB att det även i Östgötalagen, sent 1200-tal, förekommer ordet bo, se http://runeberg.org/oglfreud/0078.html och därpå följande sida. Enligt uttolkningen i fotnoten tycks Upsala Bo här avse själva gården eller godset. Skulle det kunna röra sig om bon i snarlik mening som Västergötlands bon, eller är det utom allt tvivel att de bon som nämns i Ög-lagen (Upsala bo och Roþzs bo) är att betrakta som gods (eller hur stora områden avses med 'gods'? Gods nämns i SAOBs uppslagsord för Bo (4): http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/36/2.html )

3) Bolsgård / bordsgård. Koppling till kyrkan. Med bortfall av ls/rs skulle Bos(s)gård ha blivit den gängse formen. Jmf "kyrkobol": "benämning på till en kyrka hörande jord; vanl. om hemman användt ss. boställe åt sockenprästen" (SAOB). Där återfinns även begreppet "Kyrkobords-gård" med anteckningen [jfr fsv. kirkio bols garþer]. (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/135/79.html#KYRKO-BOL)

4) Bosgård. Bo i betydelsen gård / boställe. Bosgård skulle då närmast vara en tautologi (gårds-gård) utan någon synbart meningsfull betydelse.

5) Bodsgård. Gård med bodar.

6) Bosgård. Bo i betydelsen boskap.

7) Bosgård. Med bo i betydelsen "Den egendom som ngn efterlämnar vid sin död, kvarlåtenskap; ofta öfvergående i bet.: stärbhus, dödsbo." (SAOB).

De tre sista ser jag som mindre sannolika, men samtliga "förslag" är som sagt bara anteckningar, "att fundera över".





Utloggad AiÖ

  • Novis
  • Antal inlägg: 9
SV: Bo
« Svar #45 skrivet: november 16, 2013, 15:48 »
Tillägg till begreppet bol/bord (nr 3) ovan:

På s. 40 i Värendsbygder 1973 anger Birgitta Lundgren-Magnusson om "Bolsgården", en gård i Småländska Notteryd, följande kortfattade etymologi: "Av Bolsgård, 'huvudgård'".
Motsvarande återfinns i SAOL: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/36/206.html

Bol eller bord tycks innebära något som avkastar något.
Ex: "Själva höbolet på deras mader", s. 223 i "Från Borås och Ås härad, Bergstrand.

Är det samma avkastningsbetydelse som ligger i betydelsen bolgård ovan, en huvudgård (ett hemman) som "avkastat andra gårdar", genom att jord därifrån avsöndrats?

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #46 skrivet: november 16, 2013, 16:12 »
Jeg har fundet lidt tekst af Per Vikstrand -

Citera
[. .] att tuna tidigt blivit en term med betydelsen ’förvaltningsgård’, dvs. en förhistorisk motsvarighet till medeltida termer som hovgård, bo og bosgård. [ . .] side 80

[ . .] Fristående hemman av liknande typ som Tuna i Badelunda möter där under beteckningen bosgård, och dessa bosgårdar har ursprungligen varit säten för kungliga förvaltara i godsorganisationen Uppsala öd. Senare har termen bosgård kommet att avse förvaltningsgårdar även inom frälset och kyrkan. [ . .] side 184

Kilde: Järnålderens bebyggelsenamn af Per Vikstrand, Uppsala 2013.

http://www.sofi.se/15894

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #47 skrivet: november 16, 2013, 16:28 »
Senare har termen bosgård kommet att avse förvaltningsgårdar även inom frälset och kyrkan. [ . .]

Her slog jeg op i dansk diplomatarium, hvor jeg fra Lunde landsting 16. december 1402 fandt denne tekst -

Citera
Alle, såvel fremtidige som nulevende, skal vide, at år 1402 efter Guds fødsel lørdagen før apostlen sankt Thomas' dag fremstod for os og flere gode mænd på Lunde landsting de hæderlige mænd hr. Anders Mortensen, som kaldes Pep, ridder og hans søn, Jens Andersen, som kaldes Grim, og skødede denne brevfører, den hæderlige mans Niels Svendsen af Ellinge og hans arvinger til evig besiddelse følgende gods:

Tåstorp i Harjagers herred med ni fæstegårde i Harjagermagle, en gård i samme landsby, som kaldes Bosgård, en halv gård i samme landsby, hvor Niels Tulesen nu bor, tre gårde ligeledes i samme landsby, hvilke tre gårdes landgilde er skænket til kirken i samme landsby, to og en halv gård i Skiær, en i Hermanstorp og en i Härslöv.


http://diplomatarium.dk/drb/diplomer/02-160.html

På originalt sprog -
http://diplomatarium.dk/dd/diplomer/02-160.html

Læg her mærke til at Bosgård = Boosgarth.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #48 skrivet: november 16, 2013, 17:28 »
Jag får ta dom i tur och ordning AiÖ




1.  Det är inte troligt att det överlag representerar personnamn, det skulle kräva en förklaring till varför just Bo fick så många ställen uppkallade efter sig.


2. Uteslutet eftersom Bosgårdarna finns i ett mycket större geografiskt område.


Det här är alltså egentligen vad man kan kalla "förhastade slutsatser" som bara stämmer på ett begränsat antal.


3 Kopplingen till kyrkan och Bolet är intressant, men trots att det finns en hel del att läsa om kyrkobol och markskatter så har såvitt jag vet ingen kunnat påvisa någon som helst roll för Bosgården i detta. Möjligen antyder användningen av bol, bord och bos i kyrkliga sammanhang just den överlagring jag nämnt.




4. Betydelsen gårds-gård är givetvis skruvad. Men Bo i sin vidare mening, alltså by eller bygd, skulle ge betydelsen byagård eller bygdegård. På bynivå har vi en känd kollektiv funktion, byalag.Om vi ersätter by eller bygd med Bo så får vi alltså ett bolag....




5,6 och 7 känns  för mig inte trovärdiga.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #49 skrivet: november 16, 2013, 17:29 »
Det finns enligt min mening starka indicier, t ex kind-namnen, för att det äldsta Götaland uppstod genom att en massa småriken enades i just ett Götaland. Det är just i den situation, när den ledning man enas under organiserar sin administration, som jag ser bos-gårdarna (en del av dem).  Dessa småriken, med kungar/klanledare, blir då så småningom grunden för 1-flera härader. Kanske häradernas föregångare helt enkelt kallades "bo".
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #50 skrivet: november 16, 2013, 17:45 »
Jeg har fundet lidt tekst af Per Vikstrand -

Kilde: Järnålderens bebyggelsenamn af Per Vikstrand, Uppsala 2013.

http://www.sofi.se/15894


Vad jag kan förstå så bygger inte påståendet i Vikstrands artikel på någon fakta utan på en etablerad uppfattning som egentligen saknar allt stöd i fakta. Återigen har man valt att studera ett ytterst begränsat antal Bosgårdar, om ens fler än en, och låter sedan tolkningen gälla för begreppet , trots att man nog kan se att det knappast kan vara sant för alla Bosgårdar.  De personer Vikstrand refererar har nog varit lite för sugna på att presentera en förklaring.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #51 skrivet: november 16, 2013, 17:50 »
Det finns enligt min mening starka indicier, t ex kind-namnen, för att det äldsta Götaland uppstod genom att en massa småriken enades i just ett Götaland. Det är just i den situation, när den ledning man enas under organiserar sin administration, som jag ser bos-gårdarna (en del av dem).  Dessa småriken, med kungar/klanledare, blir då så småningom grunden för 1-flera härader. Kanske häradernas föregångare helt enkelt kallades "bo".


Saken är den, att om du befolkar en byggd, dessutom med människor som i stor utsträckning är släkt med varandra, så kommer de utan tvekan att organisera sig. Det behövs vare sig kungar eller riksbildning för det, men givetvis så är det samma drifkraft som resulterar i kungar och riken!


Så, kul Vetgirig att vi för en gångs skull är hyfsat överens!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Bo
« Svar #52 skrivet: november 16, 2013, 19:08 »
En vild tanke, helt utan belägg, men som kanske skulle kunna förklara den stora men ojämna spridningen.

Från sen medeltid och framåt har vi begreppet sätesgård, senare säteri, som var benämningen på en frälsemans huvudgård och som var skattebefriad.

Även innan beskattningen etablerades så borde väl åtskilliga stormän äga mer än en gård, ofta på lite avstånd från varandra (giftermål, arv, etc). Om så var fallet skulle det vara praktiskt att ha en benämning på den gården som var stormannens hem, till skillnad från de andra som han ägde. Kan den benämningen vara bosgården?

Ni som har sett närmare på frågan (AiÖ och Yngwe), kan man säga något om hur bosgårdarna ser ut? Är de svåra att skilja från vilken gård som helst när det gäller läge i förhållande till kyrka, graden av monumental placering i landskapet eller storlek? (Byggnaderna är förstås borta men platsen kan skvallra ändå ibland).
Skulle bosgårdarna kunna vara den typ av gård som stormannen hade föredragit om han hade kunnat välja bland flera?




Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #53 skrivet: november 16, 2013, 22:05 »
En vild tanke, helt utan belägg, men som kanske skulle kunna förklara den stora men ojämna spridningen.

Från sen medeltid och framåt har vi begreppet sätesgård, senare säteri, som var benämningen på en frälsemans huvudgård och som var skattebefriad.

Även innan beskattningen etablerades så borde väl åtskilliga stormän äga mer än en gård, ofta på lite avstånd från varandra (giftermål, arv, etc). Om så var fallet skulle det vara praktiskt att ha en benämning på den gården som var stormannens hem, till skillnad från de andra som han ägde. Kan den benämningen vara bosgården?

Ni som har sett närmare på frågan (AiÖ och Yngwe), kan man säga något om hur bosgårdarna ser ut? Är de svåra att skilja från vilken gård som helst när det gäller läge i förhållande till kyrka, graden av monumental placering i landskapet eller storlek? (Byggnaderna är förstås borta men platsen kan skvallra ändå ibland).
Skulle bosgårdarna kunna vara den typ av gård som stormannen hade föredragit om han hade kunnat välja bland flera?


Jag skulle vilja säga att när man ser var dom ligger kan man ofta ana platsens betydelse i landskapet. Men samtidigt så är jag rätt säker på att om man skulle försöka lista ut var dom låg utifrån den kunskapen så skulle man inte få många rätt.


Sen är jag som sagt högst tveksam till att det är relevant att prata om en tid innan beskattning infördes. Att skatten skulle vara ett medeltida påfund är en faktoid.
.
Det är svårt att invända något annat än etymologin emot tanken på frälsemäns andra-gårdar. Men med tanke på att inget heller antyder att det skulle vara så, så känns ju nästan etymologin avgörande..
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Bo
« Svar #54 skrivet: november 17, 2013, 11:25 »
Sen är jag som sagt högst tveksam till att det är relevant att prata om en tid innan beskattning infördes. Att skatten skulle vara ett medeltida påfund är en faktoid.

Det är inte den springande punkten. Före Alsnö stadga 1280 har vi väl - såvitt jag känner till - ingen modell där enskilda stormän får skattefrihet för vissa gårdar?

Boställe - bostad - bosgård. Kan förleden ha samma betydelse i dessa ord?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #55 skrivet: november 17, 2013, 12:11 »
Det är inte den springande punkten. Före Alsnö stadga 1280 har vi väl - såvitt jag känner till - ingen modell där enskilda stormän får skattefrihet för vissa gårdar?

Boställe - bostad - bosgård. Kan förleden ha samma betydelse i dessa ord?


Som sagt, när så lite är känt så är det ju inte särskilt smart att säga nej, så kan det inte vara. Som jag ser det är alla trådar värda att dra i.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Bo
« Svar #56 skrivet: november 18, 2013, 00:06 »
Det är inte den springande punkten. Före Alsnö stadga 1280 har vi väl - såvitt jag känner till - ingen modell där enskilda stormän får skattefrihet för vissa gårdar?


Fanns här ett skattemantal - eller en modell för beskattning - överhuvudtaget, innan 1260-talet?

Går inte det första legaliserade skattemantalet hand i hand med dom första gårdar som ges 'skattefrihet' - efter som "frälsegårdarna" räknas till den nya centralmakten?
 
Citera

Boställe - bostad - bosgård. Kan förleden ha samma betydelse i dessa ord?

Givetvis.

Bosgårdarna hör gärna till dom centralpunkter som bildar lokala enheter, typ grend, byggd eller by. Omgiven av ett antal hus och gårdar får denna bosgård fungera som hemman för hela bygden - och säte för byggdens familjära och sociala mittpunkt - kallad häradshövding eller jarl.

Bosgårdarna borde i princip vara bland dom äldsta inom sina respektive socken. 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #57 skrivet: november 18, 2013, 10:47 »
Bo kan ha att göra med någon sorts administration och/eller uttaxering?

Bos-gårdar behöver inte ha att göra med frihet för uttaxering. Den kan ha varit ägd av sitt bo?
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Bo
« Svar #58 skrivet: november 18, 2013, 11:27 »
Bos-gårdar behöver inte ha att göra med frihet för uttaxering.

Jag tar åt mig för detta, måste ha varit otydlig.
Detta med frihet från skatt kommer med Alsnö stadga 1280. Det var stormannens sätesgård som var skattebefriad.

Men tiden innan dess så var det säkert också vanligt att stormän ägde flera gårdar och min undran var om namnet "bos-" kunde betyda att det var stormannens egentliga hem, där han tillbringade mest tid. Namnet skulle då inte på något sätt ha att göra med skatt eller frihet från skatt.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #59 skrivet: november 18, 2013, 12:09 »
Inget kan  f n uteslutas.
Amatör! Skåning i Norrland!