Yngwe: tack för att du delade med dig av kartfilen, som jag nu har tittat litet på och jämfört med mitt motsvarande embryo.
Angående betydelsen av Bosgården har jag litet svårt att lämna tanken på en koppling till Västergötlands bon, men jag ska göra mitt bästa att förhålla mig objektiv. Det hindrar mig dock inte från att utveckla litet av mina tankar nedan. Jag hoppas att vi kan vrida och vända på våra tankar tillsammans!
Det vi känner till om bona, genom Västgötalagen, är att de tycks ha utgjort något slags skatteuppbördsområde (fögderi).
Tanken på Bosgårdar som gårdar, där skatteindrivare (fogdar) levde och drev in skatt till boets Kungsgård, tycker jag är lätt att ta till sig. Du är också inne på tanken att Bosgårdarna skulle ha med skatt att göra, men ser kopplingen till bona som mindre trolig p.g.a. att Bosgårdar finns på så spridda ställen i vårt land, är det rätt uppfattat?
Än så länge hade jag ju inte hittat speciellt många Bosgårdar utanför Götalandskapen, och med underlaget från dödboken såg kopplingen rimlig ut, med en extrem koncentration till en viss region (Västerg, Österg, Halland och Småland). Materialet i SOFI har jag tittat en del på, men inte gjort några sammanställningar därifrån. Jag behöver titta närmare på detta och på din karta.
För att hålla möjligheten öppen att bon och bosgårdar hör ihop kanske man kan argumentera som följer:
Om Västergötlands inflytande periodvis gjort sig mer gällande (ev. genom kungars börd), kan man tänka sig att Bosgårdarna i resten av nuvarande Sverige skulle kunna vara yngre än dem i Vg. D.v.s. att på liknande sätt som man menar att de gamla Svealandskapens "hundare" ersattes av det väst- och östgötska begreppet "härad" kanske en del fogdegårdar i sveaområdet antog Bosgård som nytt namn, för att ge mer enhetlighet (om de redan tidigare haft en den rollen i sitt fögderi). Vad som talar emot en sådan teori skulle vara att bona synes vara en gammal indelning, och Bosgårdarna – om de hörde ihop med bona – heller inte borde ha fortlevat i någon administrativ egenskap någon längre tid efter bonas död, och därmed heller inte borde ha spridit sitt namn. Eventuellt kan man argumentera att gårdarna var "konkreta", medan boet var en administrativ term som lättare kunde byta namn eller upplösas, att fogdarna (eller lägre länsmän / fjärdingsmän) fortlevde efter att bona upplösts eller bytt namn / omfång och att de som ansvariga för administrativa göromål, såsom skatteuppbörd, i sitt begränsade område, alltjämt hade en koppling till (eller levde på) en bosgård.
Kom gärna med argument eller ta upp brister i mina tankebanor.
En fundering jag har på gårdarnas placering i din fil, Yngwe, är hur pass exakta de är, har du prickat in dem efter var de ligger idag, eller har du i viss mån letat upp deras placering före inägoskifte på 17-1800-tal (Historiska kartor)?
