Ristad sten vid Åkeshovs Gård, Bromma, Stockholm

[Soe]

Hej!

Någon som vet något om denna sten som ligger strax väster om Åkeshovs gårdsväg vid promenadvägen in i Judarnskogen?

Den är minst 1.60 hög och säkert dryga metern bred. Den är inte en tydlig del av en häll, ser nästan ut att vara ett block nedgrävt i en sluttning. Stenen är full med ristningar, några tydliga runor och vad som ser ut att kunna vara ett rundjur.

Stenen är inte imålad och ingen informationstavla finns i närheten.

Är det en sentida runsten eller en nyligen ditflyttad runsten?

Skulle vara kul att veta. Hittar ingen info om den i fornsök eller hos Bromma hembygdsförening i alla fall.

Sanna

[Ragnfast]

Hej!

Den har inte så många år på nacken och det är förmodligen därför den inte är ifylld, vilket jag i och för sig kan tycka är lite synd, eftersom den verkligen är väl utförd. Det finns ett annat exempel på en stor och vacker sten som skänktes till Stockholm i samband med något jubileum, om jag inte missminner mig, men den står undanskymd vid infarten till vägtunneln till Klarastrandsleden.

Snett emot ristningen i Åkeshov finns en ruin av vad som liknar en kastal, men den är inte heller skyltad, precis som offerstenen och den medeltida husgrund som ligger till vänster respektive höger om vägen efter bänkarna vid slånsnåren.

Ha det bäst!

Stefan

[Mats Hansson]

Snett emot ristningen i Åkeshov finns en ruin av vad som liknar en kastal, men den är inte heller skyltad, precis som offerstenen och den medeltida husgrund som ligger till vänster respektive höger om vägen efter bänkarna vid slånsnåren.

Nej, ruinen är nog ingen medeltida kastal. Tittar man närmare på stenen i murarna så ser man att den är huggen med hjälp av borrade hål, så det rör sig troligen om en källargrund till en byggnad från tidigast 1800-tal. Se denna tråd:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,1720.0.html
(tyvärr verkar inte länken till mina bilder funka längre)

/Mats

[Soe]

Även om den är ny skulle det vara kul att veta vad det står!

Vi var ute på en biologiexkursion när jag så stenen (pluggar till lärare) och min lärare nämnde något om grus och makadamtillverkning i samband med stenen. Fast vad jag förstod var det menat som skoj om hur ristningarna på stenen hamnat där och inte att själva stenen hade med det att göra

Ja, ja en jubileumssten eller gåva som prydnad i parken. Jag kan nöja mig med det. Får väl gå ut en kväll och släplysa stenen och se vad det står, fast det lär dröja...den ligger ju på fel sida av stan! Alltid bekvämt när det nästa finns att läsa på nätet.

/Sanna

[Mats Hansson]

Låter som din lärare blandat ihop runstenen med en annan fornlämning vid Åkeshov  (RAÄ-nummer Stockholm: "Bromma 112:1") som ligger en bit längre in utefter en promenadväg in mot Judarskogen. Det är en stor skålgrop i ett block, en grop som nog är alltför stor för att vara en "vanlig" bronsåldersskålgrop. I fornlämningsregistret anges att den kan vara en "makadamslagningssten" (efter K-G Selinge). Hur det har gått till att slå makadam med en sådan grop vet jag inte riktigt, kanske någon på forumet som är bättre bevandrad i det?

http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?raa_number=Bromma%20112:1&province=Up&parish=91&tab=3&page=1&objektid=10302001120001&extent=663570.3148844577,6580866.613855757,666729.4381785311,6582215.988127096&layers=Sverige;Fornl%C3%A4mningar%20geometrier;Fornl%C3%A4mningar%20symboler;Fornl%C3%A4mningar%20markering;&overview=0

/Mats

[Ragnfast]

"RAÄ 112. Sten med skålgrop, 15 cm i diameter, 4 cm djup, i ett block 1 X 0,8 m, med 0,6 m höjd på moränplatå i skogsmark. (Enligt registret "älvkvarnsförekomst?") Skålgropen osäker - uppges i registret vara "troligen s.k. makadamslagningssten". Om det är en skålgrop bör det röra sig om sen bronsålder eller järnålder. Belägen nära RAÄ 113 i Judarnskogen."

(Brommas fornminnen - en översikt)

Det som för mig gör Judarnskogen och dess eventuella fornminnen så intressana för mig, är att jag tycker mig se att man har använt och bättrat på naturliga geologiska formationer efter eget skön.

Skålgropen skulle, enligt mitt förmenande, lika gärna kunna vara från 1600-talet, då det redan på den tiden rådde en viss vurm för fornkunskap, som det hette före arkeologin. Detta bestod ibland i att man, efter en trevlig sammankomst med mat och dryck och mer dryck, gick ut på ägorna med varsin liten spade och letade efter fornsaker....