När blev Blekinge danskt?

[Yngwe]

Så här skrivet fotevikensmuseum:

http://www.fotevikensmuseum.se/sweden/vik2_blek.htm

Dessutom har vi åarna som går från Småland och genom Blekinge. Kontakter mellan Värend och Blekinge borde ha varit viktiga. Även om det inte finns dokumenterat så borde virdarna rent logiskt ha velat ta kontroll över delar av Blekinge.

Och kan foteviken på något sätt påvisa denna urgamla väg? Och om dom kan det, vad betyder då den?


Huruvida virdarna ville det är kanske inte frågan. Hade dom möjlighet och var det värt besväret?

[Vetgirig]

Det var alltså inte så att Virdarna militärt kontrollerade några kustområden. Motsvarande bör gällt Finnveden avs S Halland. Det handlar istället om traditionell typ av band mellan resp Virdarnas stormannafamiljer och deras motsvarigheter inom resp kustområde. Alltså handel, giftermålsutbyten (och ett militärt underförstått hot). En viktig grund bör även de ledande stormannasläkternas pondus baserad på "förfäders" meriter ha utgjort.

Vid Västkusten uppträder sedan danerna och svarar på det hot vilet hela västkustområdets befolkningar kunde ena sig om gentemot danska öarna, vilket till slut (andra halvan av 800-talet) leder till att kustbandets stormannasläkter byter lojalitéter. Danerna kan erbjuda större tillgång till handelsplatser, hävdar en lika hög grad av förfäders pondus, ger tillgång till ärofulla krig och förståss utgör ett potentiellt militärt hot.

Inom Ö Skandinavien är det "Svear", som agerar motsvarande danerna inom Västkusterna. Skillnaden är dock att de väljer att alliera sig med inlandsbefolkningarna. Sverarna hör för mig samman med Wendland. I övrigt sker danskarnas maktövertagande inom Ö Skåne resp vad som blir landskapet Bleking enligt motsvarande principer, som man några 100 år tidigare tagit över kontrollen av Halland. Tillfället uppstår när Wendlands kungasläkt dör ut på manssidan från 1066, men fördröjs ca 100 år m anl av att en federation mellan Värend/Finnveden/Njudung bjuder motstånd.

Har ni tänkt på att de 3 inlandslanden bygger på den forntida Storbolmens utbredning? Sjön nådde ca 8000 f kr ända till Wagerydstrakten i norr och innefattade även de större sjösystemen i öster. Vid tiden 8000 f kr bör av mängden hittade boplatser (längs tidens sjöstränder, laguner och skärgård) att döma foltätheten varit avsevärt högre än normalt för inlandsbebyggelse vid den tiden. Befolkningen bör allts i grunden ha längst möjliga traditioner av samhörighet i varje fall inom Sverige.

[vemvet]

Och kan foteviken på något sätt påvisa denna urgamla väg? Och om dom kan det, vad betyder då den?


Huruvida virdarna ville det är kanske inte frågan. Hade dom möjlighet och var det värt besväret?

Jag har ingen anledning att ifrågasätta Fotevikens museum. Dom verkar göra ett gediget jobb med att beskriva Sveriges landskap. Vilken definition man har av väg är naturligtvis oklart.

Frågan är om virdarna bedrev handel och deltog som väringar och vikingar mm. I så fall borde det ha vait värt besväret. Kanske var det någon som var stark nog att stoppa dom, danskar kanske. Virdar och Finnvedingar kunde i alla fall emotstå dansk expansion norrut.

Vi har två befolkningsrika områden nära Blekinge, Värend och Skåne. Många nybyggare som kom till B. bör alltså ha haft familjeband med dessa två landskap.

[Yngwe]

Jag har ingen anledning att ifrågasätta Fotevikens museum. Dom verkar göra ett gediget jobb med att beskriva Sveriges landskap. Vilken definition man har av väg är naturligtvis oklart.

Frågan är om virdarna bedrev handel och deltog som väringar och vikingar mm. I så fall borde det ha vait värt besväret. Kanske var det någon som var stark nog att stoppa dom, danskar kanske. Virdar och Finnvedingar kunde i alla fall emotstå dansk expansion norrut.

Vi har två befolkningsrika områden nära Blekinge, Värend och Skåne. Många nybyggare som kom till B. bör alltså ha haft familjeband med dessa två landskap.

Oavsett definition lär de och andra ha problem att påvisa den speciellt långt tillbaka.... men inte mig emot att de lyckas bevisa att en enda av alla dessa urgamla vvägar verkligen var urgammal. Der vore jäkligt spännande och roligt.


Klart virdarna bedrev handel, frågan är varför de inte skulle kunna göra det via Blekinge? Arr man inte är administrativt enade betyder inte att man var fiender.  Se det så här, Blekingarna kanske tyckte det var mycket positivt att det rika Värend bedrev handel via Blekinge. Kanske hade dom allt att vinna på att hålla ryggen fri och samtidigt bli en knutpunkt, samtidigt som det var synnerligen bekvämt för virdarna att ha en konfliktfri port till havet. En konflikt i området mellan blekingar och virdar hade knappast gynnat någon av dom.  Man får inte heller glömma att om blekingarna spärrar vägen så har virdarna andra vägar till havet. Helgeå, Alsterån och Lagan är goda alternativ.

[Vetgirig]

Man får inte heller glömma att om blekingarna spärrar vägen så har virdarna andra vägar till havet. Helgeå, Alsterån och Lagan är goda alternativ.

Lagan var Finvedingarnas gamla led mot havet, men den stängdes av danerna, d v s naturligtvis tillät de handel, men enligt SINA villkor. Och visst torde Virdar kunna använda denna led också.
Att Virdarna/Tiohäradsbygdernas land hade stort inflytande över kustlandens stormän är inget konstigt. Inte heller att kustbandets stormän om möjligt önskade spela ut inlandsboarna mot danerna. Men fram till mitten av 1100-talet är ju det potentiella hotet från ett samlat Tiohäradsbyggden" ett närmare hot än vad danerna/danskarna är.

Emellertid blir situationen en annan när den Svenska centralmakten börjar få kontroll över Tiohäradsbyggden, bl a genom att gå in och medla mellan landstingets stift (Växsjö stift) och Romersk katolska kyrkan. Det är då som Danmark och Sverige behöver reglera sina gränser närmare i söder, varvid NÖ landskapet Skåne, Lister, resp Blekinge hamnar på dansk sida om gränserna.

[Yngwe]

Lagan var Finvedingarnas gamla led mot havet, men den stängdes av danerna, d v s naturligtvis tillät de handel, men enligt SINA villkor. Och visst torde Virdar kunna använda denna led också.
Att Virdarna/Tiohäradsbygdernas land hade stort inflytande över kustlandens stormän är inget konstigt. Inte heller att kustbandets stormän om möjligt önskade spela ut inlandsboarna mot danerna. Men fram till mitten av 1100-talet är ju det potentiella hotet från ett samlat Tiohäradsbyggden" ett närmare hot än vad danerna/danskarna är.

Emellertid blir situationen en annan när den Svenska centralmakten börjar få kontroll över Tiohäradsbyggden, bl a genom att gå in och medla mellan landstingets stift (Växsjö stift) och Romersk katolska kyrkan. Det är då som Danmark och Sverige behöver reglera sina gränser närmare i söder, varvid NÖ landskapet Skåne, Lister, resp Blekinge hamnar på dansk sida om gränserna.

Nu finns det väl för det första inte några egentliga själ att anta att Tiohäradsbygde n ska ses som en enhet innan medeltid.  Gravskicket i Värend avviker till viss del från Finnvedens och Njudungs och speciellt Värend och Njudung är relativt tydligt avskilda om vi ser på fornlämningar från JÅ.


Vad gäller inland kontra kustand och dess fårhållanden kan man bara spekulera. Om vi antar att inlandet kontrollerade Blekinge, får vi nog vara öppna för tanken att inlandet även kontrollerade Möre, men några sådana tankar framförs ytterst sällan


Jag tror hela denna debatt om att Halland tillhör Finnveden och Blekinge Värend faktiskt har sin ursprung i just Danmarks inflytande över dessa landskap. Det har funnits en ambition att knyta Blekinge och Halland till vårt eget fosterland....   

[Bäckahästen]

Är det någon som kan ge litteraturtips som stöder den här sena dateringen av Blekinges övergång till Danmark?

[Anganatyr]

Är det någon som kan ge litteraturtips som stöder den här sena dateringen av Blekinges övergång till Danmark?

Det finns en hel del litteraturtips tidigare i tråden, så egentligen är jag inte så pigg på att dra allt igen. Men okej  då, här är några tips.

Ingemar Atterman skrev en hel del intressant medan han var länsantikvarie för Blekinge län. Läs tex:

Ingemar Atterman, Kring Hallarumsviken. Utflykt i en östblekingsk vikingabygd, 1967.
Ingemar Atterman, Om forntida vakt och värn vid Blekingekusten, 1983.

Till dessa kan man läsa följande publikation som bra kompletterar Atterman:

Christer Westerdahl, The cognitive landscape of naval warfare and defence - Toponymic and archaeological aspects, Nationalmuseet i Köpenhamn 2002.

Lite annat läsvärt är tex:

Ivar Modeér, Namn- och ordgeografiska studier, Uppsala universitets årsskrift 1937.
Ingemar Lönnbom, Från Danmarks vedbod till Sveriges trädgård, Karlskrona 2001.
Sara Holmblad, Skånes kristnande - Vad säger runstenar och gravfält?, Uppsala 2003.
Magnus Edekling, När blev Blekinge danskt?, Borås 2010.
Peter Sawyer, När Sverige blev Sverige, Alingsås 1991.
Mats Anglert, Kyrkor och herravälde - från kristnande till sockenbildning i Skåne, Lund Studies in Medieval Archaeology 16, Lund 1995. Anglert skriver tex följande på sidan 165:

Antalet kyrkor i Knytlingasagan gäller Skåne tillsammans med Halland och Bornholm, men inte Blekinge, vilket skulle kunna tolkas som att Lunds stift inte hade erhållit sin fulla utbredning vid mitten av 1100-talet.

Lite längre ner på sidan fastsätter han:

Blekinge har uppenbart inte omfattats av domkyrkans sfär.

Cecilia von Heijne, SÄRPRÄGLAT - Vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark, Skåne, Blekinge och Halland (ca 800- 1130), Stockholm Studies in Archaeology 31, Stockholm 2004. Von Heijne skriver följande på sidan 157:

Att Blekinge skulle vara en del av Danmark under 1000-talet och början av 1100-talet är inte synligt i myntmaterialet. När en reglerad myntcirkulation införs i de centrala delarna av Sydskandinavien, omfattas uppenbarligen inte Blekinge av denna.

Thomas Persson, Blekinges dansktid, utgiven av Blekinge museum 2013. Persson som var 1:e antikvarie vid Blekinge museum skriver följande på sidan 5:

Tidpunkten för riksbildningen i Danmark är omdiskuterad. Det är uppenbarligen en lång och allt annat än lättolkad process, som tar sin början redan under vikingatiden men först under 1100-talet får fastare form. Ännu något senare, omkring år 1200, kan Blekinge ses som en egentlig del i det danska riket.

Jag hoppas att det räcker att börja med.

[Bäckahästen]

Tusen tack för tipsen Anganatyr!

[Anganatyr]

Det minns jag inte. Men avseende Värend, så gäller det endast V halvan av Blekinge.
Det är just detta att det är så att säga 2 pendanger som är grejen, vad jag minns. Ett uppehåll i bebyggelsemönstret behöver inte betyda avsaknad av samhörighet.

(Nämns inte i boken) F ö kanske det inte är något eg uppehåll i bebyggelsemönstret. Man kanske levde på ett annorlunda sätt just där uppehållet förekommer utan att för den skull behöva vara utesluten ur ett organiserat samhällssystem. Och med glesare befolkning. Kanske t o m fortfarande nomadiskt/halvnomadiskt. Det handlar ju om de södra svedjebygdernas "förlovade land".

I övrigt måste jag hitta tillbaks till den där avhandlingen/uppsatsen för att gå vidare.

Har du hittat avhandlingen/uppsatsen än, Vetgirig? Det skulle vara väldigt intressant att läsa den.

[Vetgirig]

Har du hittat avhandlingen/uppsatsen än, Vetgirig? Det skulle vara väldigt intressant att läsa den. 

Tyvärr inte.

[Anganatyr]

Det var synd. Du hade också behövt den för att stärka din påstående i frågan.

[Vetgirig]

Jag håller med. Förr eller senare stöter jag dock på texten igen. Jag har frågan i bakhuvudet. För mig är det svårt, när det då eg handlade om något helt annat men även omnämndes förhållanden i Smålanden.

[Karlfredrik]

Intressant debatt. Givetvis kan man inte ge ett exakt svar på frågan, med mindre man hittar en ny källtext.

[Anganatyr]

Jag har precis läst om publikationen "PUGNA FORENSIS - Arkeologiska undersökningar kring Foteviken, Skåne 1981-83" utgiven av Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1984. På sidan 62 hittade jag följande citat skrivet av Ole Crumlin-Pedersen:

Spærringsundersøgelser andetsteds indenfor det gammeldanske område synes at vise, at anlæg til kontrol med besejlingsforholdene etableres for at opfylde et af følgende formål:
      1 Havnepalisade ved befæstet handelsby (Hedeby)
      2 Forsvar for lille strategisk velbeliggende naturhavn (Vordingborg, Fotevik)
      3 Blokering af indfart til bagland (Skuldelev, Helnæs, Haderslev, Hominde m.fl.).

Udenfor det gammeldanske område kendes anlæg af type 1 i Birka og af type 3 i Blekinge, mens der i Norge er et interessant anlæg af type 2, "Kong Öysteins havn" ved Agdenes udfor Trondheimfjordens munding.

Blekinges pålspärrar anläggs och underhålls mellan ca 1000-1230. Ole Crumlin-Pedersen anser här att Blekinge och dess pålspärrar inte hör till det gammeldanske område och detta skriver han redan i början av 1980-talet!

[Vetgirig]

Blekinges pålspärrar anläggs och underhålls mellan ca 1000-1230. Ole Crumlin-Pedersen anser här att Blekinge och dess pålspärrar inte hör till det gammeldanske område och detta skriver han redan i början av 1980-talet!

Mängder med pålspärrar inom Ö halvan av Blekinge.
Dessutom vid Ronneby och Karlshamn, om jag minns rätt (i närheten finns fornborgar).
Köpingsvik lär ha någon form av pålningar.
Inloppet mot Valdemarsvik.
Bägge sidor om Stegeborg (pålningarna är avsevärt äldre än borgen).
En del av en pålning sträcker sig rakt österut från "Draget" i Kalmasunds västra sida, om jag minns rätt.
Hittade man inte nyligen en pålning vid äldsta Nyköping?

Det som alltid förundrat mig är att det inte verkar vara särskilt mycket fast försvar i anslutning till Bråviken, men jag kanske missat något.

[Bäckahästen]

Det var länge sedan jag var läste här på arkeologiforum. Men oj vad många som läst denna tråd sedan dess! Jag tror att antal läsningar var mellan 20 000 och 25 000 sist jag var inne.

[Bäckahästen]

Jag kommer att sakna den här tråden.