Vildmark på vikingatiden

[Karlfredrik]

Jag har en fundering om hur mycket land som var uppodlat på vikingatiden och tidigare i Skandinavien, och hur stort område som var vildmark, skog och ängar.
Detta borde, i alla fall för Skånes och Danmarks del, gett landskapet och samhället en annan prägel en senmedeltiden.

[Heinrich H]

För nordvästra skånes del kommer den stora förändringen mellan 1750 och 1850 då uppemot 70% av skogen förvann. Troligtvis skedde samma sak i en stor del av skåne men det har jag inte några sammanställningar om. Så långt efter vikingatiden var NV-skåne ett skogs-äng och kärrlandskap.

[tty]

Det var ju en stor nyodlingsvåg 1000-1350 i skogsbygderna, även om den delvis övergavs efter digerdöden. Dessa gårdar kan relativt lätt identifieras på sina namn (slutar mycket ofta på -ryd, -rum, -säter, -torp, -måla.
Ta det kulturlandskap som framgår av 1600-talets lantmäterikartor och plocka bort de gårdar som har medeltida namntyper och saknar gravfält så får du troligen en rätt bra bild av vikingatidens bebyggelse.

[Leif]

Det var ju en stor nyodlingsvåg 1000-1350 i skogsbygderna,

Det roliga är att den ofta gjordes på mark som brutits under äldre järnålder men övergivits under fvt.

Ta det kulturlandskap som framgår av 1600-talets lantmäterikartor och plocka bort de gårdar som har medeltida namntyper och saknar gravfält så får du troligen en rätt bra bild av vikingatidens bebyggelse.

Jo det är ju den enkla vägen men om den ger en tillräckligt bra bild beror givetvis på vad man skall använda uppgifterna till.
Bortodlingsfrekvensen av vikingatida gravfält är i vissa områden väldigt hög vilket (lokalt) ger en oerhört skev bild.