Dopfunten i Kareby kyrka

[anber]

Jag bläddrade i min återutgåva av Gustaf Brusewitz bok Elfsyssel och fann där i en teckning av dopfunten i Kareby Kyrka:

Brusewitz själv hade avstått från att tolka runorna varför jag nyfiket vände mig till Wikipedia.
”Karebys dopfunt har en förhållandevis kort inskrift. Länge har den vållat forskarna huvudbry eftersom den delvis är skriven med chiffer och dessutom avslutas med en mycket svårtydd så kallad lönnruna.”

Jag sökte vidare och fann ett utdrag från Fornvännen av 1949:
”raþe sa er kan namn orklaski”
Se vidare här:
http://fornvannen.se/pdf/1940talet/1949_049.pdf

Jag tyckte dock att den av Brusewitz gjorda teckningens distinkta punkter verkade intressanta då de inte framstod som avgränsare. Jag utgick ifrån att de var antingen upprepningsmarkeringar eller en markering för att använda huvudstaven (I), en variant på stenografi (No pun intended...?) Två punkter både och. Enda ”avsteget” jag har gjort från denna logik är att tolka den sista förekomsten av K-runan som stungen (pga placeringen) och därmed som IG och inte IKK. Plötsligt blev 24 tecken till 32 och en förståelig text.

raþþesaeirkænniaaminorrikilasigi
Som jag tolkat som:
Raþ þes a eirkænnia a mi norriki la sigi

Märk att ordningen av användandet av huvudstaven före eller efter den ”punkterade” runan inte är enhetligt.
: Denna dubbelpunkt har jag tolkat som en avgränsare
Namnchiffret borde vara en kombination av bokstäverna
O, I, K och R (IKOR, KORI etc.)
Dock skulle den tidigare logiken även kunna indikera en upprepning vilket skulle kunna ge
KORR eller KROK etc.
Med tanke på att det heter Kareby, fastnar jag nog för Kori...

Vad är forumets åsikt, tillfällighet eller avsikt?

[anber]

Jag är lite förvånad att jag inte fått någon respons på mitt inlägg efter mer än 3 veckor. Var min förklaring otydlig eller var ämnet ointressant? Om man diskuterar kring tidigare tolkningsförslag tycker jag att det är troligare att man har handlat "praktiskt" snarare än "mystiskt".
Hittade ytterligare ett inlägg från fornvännen här:
http://fornvannen.se/pdf/1940talet/1949_186.pdf
Hade skriften funnits i ett hedniskt sammanhang hade antagandet om någon form av chiffer varit mer plausibelt då namn på gudar och sådant som anspelade på trolldom inte skrevs ut med runor då de i sig hade "makt". Att den text jag fick fram pekade på att dopfunten var en tacksamhetsgåva för en norsk seger är inte i sig anmärkningsvärt då Kareby bara ligger ett par km från den gamla kungsgården Kongahälla. Att kombinera fler än ett tecken för att spara utrymme gick att göra med binderunor men hur anger man att huvudstaven är en del i binderunan?
Jag lyckades i mitt ursprungsinlägg inte länka till bilderna och laddade därför upp dem som bilagor, vilka inte syns om man inte är inloggad. Jag gör ett nytt försök.
Teckningen av dopfunten:

Teckning av "expanderad" text:



hälsn Anders

[Ragnfast]

Jag bor själv i Stora Karby i Vallentuna. Karby, Karleby och Kareby vittnar (precis som Hersby, Tegnby och Rinkeby) om en särskild befattningshavare som verkat på platsen.

Särskilt intressant är namnet norriki, som om tolkningen är rätt borde vara ett av de absolut tidigaste. Jag är själv mer insatt i den äldre runraden, men jag ska läsa på och återkomma; ämnet är mycket intressant, men ibland har man inte ögonen med sig.