Växsjö = väg sjö?

[Yngwe]

Ok Boreas, har inget att invända mot det resonemanget. För att ta det vidare, vad gjorde man vekar av?

[Jotuni]

Vet ikke om dette ordet fra Lexicon Lapponicum fra 1780 kan belyse det ytterligere (pitesamisk og lulesamisk)

Wakset - gå frem eller igenom. Kåssa leh todn waksemen? Hvart tager du veien? Qwele taggo waksa. Fisken går her forbi. Waksegátet, Begynne gå fram. Kåsse qwele waksegåta

Finsk dialekt verb vaaksia betyder skutta och gå långsamnt. Betydelsen med wakset - gå fram eller igenom är ganska nära.

Finska substantivet vaaksa (estonisk vaks) betyder längdmått mellan pekfinger och tumme. Dvs små längd.

Enligt boken Ursprung av finska ord (Suomen sanojen alkuperä) låter vaaksa i Norges same vuokse. Vuoksi (vuo) på finska betyder flöde och tidvatten. Samisk uwe.

Skandinavisk /æ/ kunde vara resultat av i-umlaut från /a/.

Ordet vaaksi ->vaahti -> vaahto och betyder skum enligt Koivulehto och är gammal germanisk lånord från *pwahtia- vilket ha blivit tydligen tvätta.

[Yngwe]

svarar på min egen fråga. Veke görs av veketåg. http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/junca/juncu/junceff.html.   Mycket möjlig tolkning, flera toponymer på vek- avser vattennära miljöer


Annan tänkbar förklaring är

Veke, m. 1) sidländ äng vid en bäck eller å. Å-veke, bäkka-veke. Sm.; 2) land-tunga,
udde. Nk. (Kihls s:n).

Det här tycker jag är än intressantare, speciellt som domkyrkan förr stod på en udde eller landtunga. Det är svårt att säga hur markant den varit som udde men med tanke på hur de flesta sjöarna i området sakta växer igen så är det inte alls omöjligt att udden skulle varit markant. Sjöns namn skulle då hänga ihop med den udde som kyrkan senare byggdes på.

Alternativt med den sidlänta ängen vid den lilla ån, men landtunga känns intuitivt mer tilltalande 

[Boreas]

Utmerkt fråga - och svar...!

Sen är bomull dagens vek-material - och man undrar på om inte lin eller hampa också kan användas.

Toponymet kan härleda till växtplatser för veketåg (lin, hampa) och/eller tillverkning av själva vekarna.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Veke

[Jotuni]

Utmerkt fråga - och svar...!

Sen är bomull dagens vek-material - och man undrar på om inte lin eller hampa också kan användas.

Toponymet kan härleda till växtplatser för veketåg (lin, hampa) och/eller tillverkning av själva vekarna.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Veke

Vet man om veketåget växer Krokom, Älvdalen och Dorotea där finns Veksjön?

Utbredning. Veketåg förekommer allmänt på fuktig mark i södra och mellersta Sverige.

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/junca/juncu/junceff.html

[Boreas]

Ny god fråga - och anmärkning.

Notera också att namnet kan bindas till produktions-ort, även om råmaterialet kommit per båt eller slede, - söderifrån...

Ett annat element som skal beaktas är den kulturfilosofiska aspekten som urspruing till ett namn/namnskick. I det gamla, arktiska samhället var vek/ljus och äld centrala element i den årliga livscykel. Sen vet man att dom gamla soldyrkare högtidigade elden, på urvalda lokaliteter. Troligen skulle det rent praktiska (vekproduktion) och det högtidiga (firande) hänga nära ihop - varför en förklaring på namnet Vek-sjö kan innehålla element av båda.

[tty]

Utbredning för veketåg här:

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/junca/juncu/junceffn.jpg

Utbredningen kan ha varit något större på vikingatiden då klimatet var litet varmare än nu.

För övrigt så finns det många ortnamn som innehåller växtnamn, som ofta är mer eller mindre bortglömda nu, som t ex Acksjön, Axsjön (Ag Cladium mariscus) eller Skäve-, Skäfte- (Skavfräken Equisetum hyemale). 

[Yngwe]

Jämför också med knaptåg med som används likartat, då växterna också är snarlika finns väl möjlighteten att de haft samma namn innan. Knaptågs utbredning sträcker sig längre norrut.

[Jotuni]

Ny god fråga - och anmärkning.

Notera också att namnet kan bindas till produktions-ort, även om råmaterialet kommit per båt eller slede, - söderifrån...

Ett annat element som skal beaktas är den kulturfilosofiska aspekten som urspruing till ett namn/namnskick. I det gamla, arktiska samhället var vek/ljus och äld centrala element i den årliga livscykel. Sen vet man att dom gamla soldyrkare högtidigade elden, på urvalda lokaliteter. Troligen skulle det rent praktiska (vekproduktion) och det högtidiga (firande) hänga nära ihop - varför en förklaring på namnet Vek-sjö kan innehålla element av båda.

Om så, skulle man vänta att ha många bebyggelse- och fastighetsnamn med vek-. De flästa vek- i början av bebyggelsenamn är i Hallands län, Västra Götalands län, Kronobergs län och Jönköpings län. Och inga av dem är med s-genetiv.

Enligt Svenska Ortanmanslexikon kallades Vegby (Finnekumla, VG) Vikby i 1413 och "förleden innehåller möjligen ordet veck, fsv vik 'vinkel, hörn. Vegeholm (Skåne) var Vegholm i 1528 "vars forndanska namn troligen var *Wika 'den böjda, krokiga*.

Tydligen utveckling från vik -> veg har varit möjligt. Kan de har varit möjligt från vik -> vek/väk/ och Växjösjön vara sjön i hörnen av S Bergundasjön?

[Yngwe]

Håller med dig Jotuni om problemet med det genetiva s'et.  Liknande växt-ortnamn är absolut vanligast utan s då det inte rör sig om genitiv utan om attribut.  Tycker förövrigt det är märkligt att man inte reflekterat över det redan vid tolkningen som vägs-sjön, det borde man gjort då det rör sig om x-s i kombination.

Om x-et ska tyda på genitiv så måste vek eller motsvarand representera nån speciellt som sjön kan tänkas höra ihop med.  Då veketåg knappast är ovanligt är det märkligt om just denna sjön skulle vara veketågets sjö.  Likadant med väg, om det var vägens sjö kan man bara undra över hur kort vägen varit då sjön i alla riktningar är omgiven av större sjöar som också skulle beröras av vägen. Det är långsökt enligt mig.

Om vek däremot avser t.ex en udde/landtungan som i sig utgör en allmänt känd plats så passar det utmärkt med genitiv, landtunganss sjö. 

Jag ser även att det skulle funka med teorin om viken som du framför Jotuni. Om vi antar att sjön tidigare varit en vik i Bergundasjöarna och sedan avsnörs och blir en egen sjö skulle det ju kunna sägas vara vikens sjö.

Nu är jag ju bara en spånande tok med viss språkkunskap. Vore kul att höra de riktiga språkvetarnas tankar om detta genitivresonemang.