Författare Ämne: Vart gick strandlinjen?  (läst 10723 gånger)

Utloggad Jesper

  • Medlem
  • Antal inlägg: 77
Vart gick strandlinjen?
« skrivet: maj 18, 2005, 14:16 »
Har länge funderat om man kan beräkna hur högt vatten nådde under t ex. bronsåldern. Vid kusterna är det kanske inte så svårt att få reda på detta men hur överför man det till inlandets sjöar, åar osv. Var t ex dagens lilla å segelbar under järnåldern?

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Vart gick strandlinjen?
« Svar #1 skrivet: maj 18, 2005, 14:34 »
Till att börja med måste du precisera vart i landet du söker efter strandlinjen. Inlandsisen var olika tjock vilket innebär att landet trycktes ned olika mycket. Tjockast var isen kring höga kusten i Ångermanland och i södra Skåne så har det faktiskt vänt, vattnet äter sig upp på land. Landet har således höjt sig olika mycket beroende på vart i landet du befinner dig.

Strandförsjutning består egentligen av två komponenter och strandförskjutningsförloppet är ett resultat summan av dessa:

Isostasi (landhöjning eller sänkning)
och
Eustasi (förändring av vattennivån till följd av t ex issmältning)

I Sverige är landhöjningen den dominerande komponenten. Till saken hör dessutom att strandförsjutningen inte är konstant utan under vissa perioder har t ex vattennivån höjts till följd av den smältande inlandsisen.

För att skapa en strandförsjutningskurva så brukar man i regel datera isoleringstillfället för t ex en sjö. Denna datering kan t ex baseras på fossil från olika stadier i östersjöns historia eller genom dateraing av organiskt material med C14. Utifrån detta kan du sen tillverka en kurva som visar ungefär hur landet har höjt sig på denna plats.

Detta innebär att vissa arkeologer lite nonchalant sätter vattennivån under t ex Vikingatid till ca 5 m högre än idag oavsett vart i landet du befinner dig vilket kan leda till felaktigheter.

Har jag missat något?

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Jesper

  • Medlem
  • Antal inlägg: 77
Vart gick strandlinjen?
« Svar #2 skrivet: maj 18, 2005, 19:01 »
Finns det någon data eller litt. tillgänlig över strandförskjutningskurvor från olika delar av landet (t ex. från norra Västergötland)?

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Vart gick strandlinjen?
« Svar #3 skrivet: maj 19, 2005, 13:14 »
I I Påsse, T., 1996: A mathematical model of the shore level displacement in Fennoscandia, SKB Technical Report 96-24 finns det sammanställningar av strandförskjutningskurvor. Tänk på att det inte alltid går att bara flytta data från ett område och applicerad ett närliggande samt att kurvorna är framtagna med olika metoder.

I annat fall skulle jag rekomendera att du tar kontakt med närmaste geologiska/kvartärsgeologiska institution.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad lea

  • Medlem
  • Antal inlägg: 63
Vart gick strandlinjen?
« Svar #4 skrivet: maj 19, 2005, 14:46 »
Räddningsverket (av alla myndigheter) har här lite information om landhöjning: http://www.srv.se/templates/SRV_Page____2193.aspx

Den ena kartan visar Högsta Kustlinjen, dvs vilka områden som aldrig varít under havsytan efter istiden, vilket kanske kan vara av intresse i sammanhanget.

Detta är nog den vanligaste fråga som arkeologer i fält alltid får: "Var gick Vattnet ?"  (Vad som sen menas med det är en annan fråga) :?:

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Vart gick strandlinjen?
« Svar #5 skrivet: maj 19, 2005, 14:49 »
Det intressanta är att många arkeologer egentligen inte vet vad strandlinjeförsjutning innebär. En orienteringskurs i kvartärsgeologi skadar aldrig. :)





Det är när man ser dylika kartor som man förstår att man skall akta sig för att generalisera när det gäller forntida strandlinjer.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Anders Strinnholm

  • Stammis
  • Antal inlägg: 145
    • Arkeologisk Museum UiS
Vart gick strandlinjen?
« Svar #6 skrivet: juni 21, 2005, 10:13 »
Det här är ett jättestort forskningsområde som ofta arkeologer är tämligen okunniga om. En viktig aspekt som ofta inte förekommer i diskussionen är sjötippning, det fenomen som gör att sjöar vandrar genom at de olika ändarna på sjön ha olika kraftig isostasi. Det tydligaste exemplet är kanske Vättern men det förekommer i väldigt många fall. Det blir särskilt viktigt att studera då sjöarna kan få olika utlopp vilket drastiskt förändrar kommunikationsleder och ekologiska förutsättningar. Ett sådant exempel är Bolmen som bytt utbredning och utlopp under förhistorien vilket kraftigt förändrat förutsättningarna i området.
Jag håller med om att Tore Posses arbeten är de bästa utifrån vad jag kan bedöma.

Här är ytterligare ett litteratur tips:
GOTARC serie C No 48. Persson, Per (red): Strandlinjer och vegetationshistoria. Kvartärgeologiska undersökningar inom projektet Kust till kust, 1998-2002. Med bidrag av Per Persson, Tore Påsse, Sten Ekman och Ronnie Liljegren. Coast to coast-book no 7. Göteborg 2003. ISBN 91-85952-77-X.

Anders

Utloggad Jesper

  • Medlem
  • Antal inlägg: 77
Vart gick strandlinjen?
« Svar #7 skrivet: juni 21, 2005, 22:46 »
Apropå Vättern så var jag på en föreläsning för ett tag sedan med en marinarkeolog som diskuterade detta fenomen. De höll förövrigt på att undersöka ett bronsåldersröse som idag ligger under vatten. Måste vara speciellt att gräva röse under vattnet.

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Vart gick strandlinjen?
« Svar #8 skrivet: juni 21, 2005, 23:27 »
Ett annat lysande exempel togs upp på Stenristarna på SVT där man i Danmark hittar yxor i horn och artefakter i andra organiska material under vattnet som är 6000 år gammla.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Anders Strinnholm

  • Stammis
  • Antal inlägg: 145
    • Arkeologisk Museum UiS
Vart gick strandlinjen?
« Svar #9 skrivet: juni 22, 2005, 09:57 »
Kolla upp Storabält undersökningarna av bl.a. Anders Fischer där finns det massor med skoj.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Vart gick strandlinjen?
« Svar #10 skrivet: juni 30, 2005, 18:45 »
Har några kommentarer till Jespers ursprungliga fråga, eftersom jag sysslat lite med sådan här landskapsrekonstruktion (helt oprofessionellt).

Det där med sjötippning du nämnde, Anders, är ganska intressant, men gäller mest riktigt stora sjöar, jag tror att det är mycket mera "basic facts" som folk ibland missar när de håller på med sådana här funderingar. För det första så är det ju så, förstås, att alla sjöar i Sverige som ligger under högsta kustlinjen en gång har avsnörts från havet. Ju högre dagens vattenyta ligger, desto längre sedan var det som den avsnördes. Sen en sjö väl avsnörts så saknar egentligen landhöjningsprocessen (strandförskjutningen) betydelse för hur sjön kommer att utvecklas i tiden. I princip ligger sedan sjöns strandlinje stilla, relativt omgivningen. Av detta följer att även åar mellan sjöar behåller sina "gamla" fallhöjder genom tiden, utom de åar som rinner direkt ut i havet.

Det som folk ibland gör fel på är att man så att säga flyttar upp landhöjningseffekten för långt upp på land. Man antar med någon sorts automatik att alla vattendrag var mycket större i gamla tider, just på grund av det här med landhöjningen, och man tycker sig hitta vikingatida farleder både här och där. (Proffsen gör dock inte sådana misstag får man hoppas). Bara för att man anar en svacka i terrängen eller en sumpig bäck så kan man inte automatiskt säga att den var vattenfylld och farbar i forntiden.

För att studera sjöar och åar högre upp i terrängen och rekonstruera deras forntida utseende måste man betrakta helt andra faktorer än landhöjningen: Klimatförändringar, igenväxning, människans dränerings- och sjösänkningsprojekt m.m.

Följande tips skulle jag vilja ge Jesper:

Börja med att bestämma en tidpunkt som du vill fokusera på, säg 800 e.Kr. (Det går liksom inte att samtidigt studera alla tider, man rör bara ihop det.) Kolla om möjligt vad strandförskjutningskurvan säger om den tidpunkten. Kolla om dina sjöar/åar ligger över den nivån, i så fall kan du nästan glömma landhöjningen i dina studier. Om det är norra Västergötland du vill studera kan jag säga direkt att du kan glömma landhöjningen, eftersom redan Vänern ligger på 45 meters höjd, och strandlinjen vid denna tidpunkt låg på kanske 3-4metersnivån. (För Vänern-nivån kan dock Anders "tippningseffekt" ge skillnader mellan norra och södra Vänern.)

Gå vidare och titta på de inblandade sjöarna. Generellt sätt var landskapet något "blötare" i gamla tider. Det kan ha funnits sjöar som försvann redan i gamla tider. Speciellt gäller detta grunda slättsjöar på lermarker (och föralldel en och annan grund skogssjö som blivit högmosse). Störst förändring har många gånger människan själv åstadkommit, speciellt i samband med det sena 1800-talets sjösänkningsprojekt och djupdräneringar. Försök därför få tag på gamla kartor för att komma förbi denna period. Helst från början på 1800-talet eller tidigare. Det finns Generalstabskartor från första delen av 1800-talet som kan duga, eller gamla sockenkartor (Kolla "Historiska kartor" på Lantmäteriets hemsida). Studera sjöar och åar på dessa. Har åarna samma sträckning som nu? Ibland ledde man om åar och bäckar vid senare skeden. Kolla efter ev. sankmarker som kanske inte finns kvar längre. De kan indikera försvunna sjöar. Kolla om nu befintliga sjöar ser större ut, det kan indikera en senare nivåsänkning.

Efter denna betraktelse kan du börja försöka ta fram de gamla vattenvägarna. Utgå till att börja med att det år 800 såg likadant ut som idag, det är faktiskt det mest troliga många gånger. Fundera sedan vad som kan ha påverkats sedan 800-talet som ev. gör att dagens sjöar/åar ser mindre ut. För åar och bäckar: Kolla speciellt fallhöjderna, kan de ha förändrats men är troligen ganska lika som i gamla tider. En fallhöjd på redan ett par meter per kilometer kan göra en å svår att färdas på med båt, även så på vikingatiden. Den sjö som ligger uppströms kan ha varit större än nu, men då blev också fallhöjden större, så det blir egentligen ännu svårare att forcera med båt. En sjö nedströms kan istället ha varit större, då var i så fall ån lättare farbar än nu.

En å med fallhöjd kan se olika ut. Studera hur den ser ut idag. Den kan ha långa sträckor lugnt vatten, avbrutet av enstaka steniga forsigare partier. En sådan å kan man säkert ha kunnat ta sig uppför med en mindre båt, men det var nog ingen frestande seglats för den vikingatida båtfararen. Försök har ju visat att det även för mindre båtar är ganska jobbigt att släpa över land och forsar.

Kort sagt, fallhöjder är mycket viktiga att studera om man ska fundera på gamla tiders farbarhet. Jag vet av erfarenhet att folk automatiskt gärna tänker bort denna faktor och tror att bara för att det finns en å på kartan så kunde man ro sin båt hur som helst.

Försvunna fornsjöar kan vara ett besvärligt kapitel. Genom att studera höjdförhållanden noga kan man komma fram till flacka "skålar" i topografin, som kan antyda en forntida sjö. Detta kan låta sig göras i ett GIS-program på dator men är svårt att göra manuellt från "gröna kartan". Det kan handla om strukturer som bara är ett par meter djupa. Här i Mälardalen, och säkert i andra slättlandskap, indikeras dessa partier ibland av ängsmark på gamla kartor, det var ofta för fuktigt för att plöja upp.

Ja, det var några tankar kring detta. För övrigt kan jag rekommendera Sveriges Nationalatlas, den delen som heter "Berg och jord". Där står allt som man inte fick lära sig i skolan om marken vi trampar på. Istiden, landhöjning, moräner, jordarter, bergrund m.m. En rktig pärla faktiskt i bokhyllan.

/Mats

Utloggad Jesper

  • Medlem
  • Antal inlägg: 77
Vart gick strandlinjen?
« Svar #11 skrivet: juli 01, 2005, 11:30 »
Tack för alla tips & råd!!!
Många av mina frågetecken har rätats ut.