Författare Ämne: Inflyttning i Norra Skandinavien.  (läst 141996 gånger)

Utloggad Nils Ristare

  • Stammis
  • Antal inlägg: 319
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #60 skrivet: maj 02, 2010, 08:35 »
Och så en fråga till. Vad avses egentligen med lappar? Samer javisst men bara samer?
Förtsa skriftliga källan säger väl Lapfenni, ( Saxo, tty där har du din östnordiska same-finne) alltså kan man se det som om Saxo måste specificera, det räcker inte med att säga lapp, det är oprecist. Det borde bero på att lapp inte är ett tillräckligt etablerat begrepp, eller på att det finns andra lappar än fenni.

Spontant skulle jag säga tvärtom, nämligen att "lappfinnar" är en särskiljning från övriga finnar och inte från övriga lappar.  :)

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #61 skrivet: maj 02, 2010, 10:00 »
Ett nyhetsinslag om fyndet av mycket gamla boplatser i Norrland:

Citera
Fynden som skriver om Norrlands historia
Nya sensationella fynd gör nu att Norrlands arkeologiska karta måste ritas om. De första Västerbottningarna bosatte sig antagligen i inlandet flera tusen år tidigare än vad vi hittills trott

http://svt.se/2.33919/1.1800312/fynden_som_skriver_om_norrlands_historia?lid=senasteNytt_941284&lpos=rubrik_1800334

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #62 skrivet: maj 02, 2010, 11:29 »
Spontant skulle jag säga tvärtom, nämligen att "lappfinnar" är en särskiljning från övriga finnar och inte från övriga lappar.  :)

Absolut en möjlighet, låter faktiskt bättre!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #63 skrivet: maj 02, 2010, 11:34 »
Bures Yngve !

Citat från: Yngve
Läste lite på ett par av länkarna från Nàvdi, bl.a. om samer i mellansverige. Jag väcker därför återigen frågan, är lappar ett vidare begrepp än samer? Det är en nyckel till många frågeställningarar.

Bara helt kort:
"Finn" är ett norrönt ord för samer. Överallt där det brukas på norsk sida - och också i en del gamla ortnamn på svensk sida - betyder "finn" same. På norsk sida kallas invandrade finska finnar i allmänhet för "kväner".
"Lapp" betyder i stort sett bara same. En och annan "kvän" (invandrade från nuvarande Finland tämligen sent - "kväner" nämns av Ottar ca år 900 -) har väl också blivit kallad "lapp". Giftermål mellan s.k. "kväner" (finnar) och samer har inte varit (och är inte) helt ovanligt.
När det gäller Mellan-Sverige så är det helt klart att "lapparna" där var samer.
Försök få tag på den här boken:
http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=8227&extras=557807%2FID

MVH
Návdi

PS. I övrigt är detta diskuterat i flera trådar på detta forum.
Návdi

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #64 skrivet: maj 02, 2010, 11:54 »
Så man skulle kunna säga att lapp är en precisering att det inte rör sig om en finne från det egentliga Finland. En precisering nödvändig om man bor i Mellansverige för att kunna beskriva om det är en finne som finns norrut eller en som finns österut. Om man bor i Nordnorge så är denna precisering inte lika nödvändig då alla finnar återfinns österut.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #65 skrivet: maj 02, 2010, 23:58 »
En precisering nödvändig om man bor i Mellansverige för att kunna beskriva om det är en finne som finns norrut eller en som finns österut. Om man bor i Nordnorge så är denna precisering inte lika nödvändig då alla finnar återfinns österut.
 

Redan Gustav Wasa bad om en utredning om vem som var vem på nordkalotten. Sen var Danmarks starke konung Kristian IV mycket målmedveten i norr - och då fick vi ett danskt ämbetsväsen som gjorde sina definitioner på samma område. Sist men inte minst var Moskvas furstar med i leken, varför man fick politiska konsultationer mellan tre olika länder, språk, kyrkor och ämbetsväsen, där olika namn på samma folkgrupp - och i bland samma namn på olika folkgrupper - kom att stå på tryck.  Ett annat resultatet var att dom nya herrarna över polarcirkeln påverkade varandras namnval.

I princip har vi två historiska folkgrupper norr om polarcirclen - samer och kvener. BÅDA talar FU.

Folket som själva kallade sej "Kainulaiset" och landet "Kainuunmaa" (efter kaino= kolv/klubba) fick i det slaviska ryssland namnet "Kajano". När Karl IX ville markera kungarikets hävd på Finlands arktiska ytterpunkter - mot Ryssland - översattes "kajno" till "kajana". Sålunda tog han vid sin kröning (1604) titeln; "Konung över Kajanerna och Lapparna".  

Därmed avlägsnades det tidligare namn man i Sverige hade använt för Kainu, alltså "Kvän". I Nord-Norge  derimot, som fortfarande hade kvänerna som handelpartners och grannar - fortsatte man att kalla den finska befolknignen kvener, medan samerna i allmenhet blev kallad lappar eller samer. Eftersom inre Troms och Finnmark, Kola och Karelen vore finsk intill 1249 – låg detta enorma område utanför konstitusonell kontroll efter att Finland införlivades med det nya kungadömet i Stockholm.  Först 500 år senare gjorde Sverige och Danmark avtal, baserad på "Lappekodicilen", alltså "codex för Lappland". Sålunda kom både svenska och danska myndigheter att kalla nordkalottens inland för "Lappland" och folket där för "lappar".

Samerna själva kallar sina områden för "Sapmi" och seg själva för "Sami".  Samerna pratade ju finsk-ugrisk och använde grannarnas egna namn när dom kallade karelerna för "karija" och kvenerna för "kainu". När svenska norrlänningar anlände på nordkalotten fick dom samma namn, alltså "kainu".  (Ortsnamn som "Gaodu-gaino" (Kauto-keino) tyder på att man här haft nån mötesplats. ) Kvenerna pratade samma grundspråk och anammade samernas eget "sami" - men med diftongen uo för a, alltså "suomi" ... (sic!)

Befolkningen i södra Finland, söder om Raumo och Kainuusälkä (numer Suomusälkä), var tvåspråkiga och kallade sej själva "finnar" och landet "Finland". I Sverige och Norge fick landet och folket samma namn, redan på runstenar vikingtid. I Ågrip och i escolan till Adam av Bremen jämte annaler från Skokloster skrivs även Vinland, vilket kan ge namnet en etymologisk förklaring.

På norska landsbygden blir invandrande svedjebrukare kallad skogs-finnar. Söder om Helgeland blir kvener kallad finnar. Samerna blir i allmenhet kallad lappar efter "Lappekodicilen" och "lappfogderna", vars uppgift är att råda för lag och reda inom renskötseln. I dagligt tal bland norska bumän blir emedlertid samer och kvener ofta skärt över samma kam och kallad "finnar". Likväl kan man ofta spåra en skillnad i meningen då samer blev kallad "en finn" till skillnad från "finne" - som betecknade en finsk etnicitet.

Det ligger spår efter finnar i namnskicket över hela södra Skandinavia också - ända ut till norska skärgården och öarna ute i Atlantern. Vid sidan av fjell-finnar (samer), skrid-finnar (kvener) och skogsfinnar (svedje-brukare) har vi alltså haft såväl stor-finnar som skärgårds-finnar, sjö-finnar och näs-finnar.  

I den här frågan skal man hålla tungan rätt i mun - men den som letar han finner.


“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #66 skrivet: maj 03, 2010, 10:54 »
Bures !

Boreas blandar ihop saker och ting och utesluter det som icke passar honom.
Tidsangivelser och källhänvisningar saknas. Bara några påpekanden:

1. Vad gäller språket:


Nyere forskning innen samisk språkhistorie har påvist et omfattende substratlexikon i dagens samiske språk. Dette substrat har sin opprinnelse i ett eller flere paleo-europeiske urspråk som utfra lingvistiske dateringer har blitt talt av samenes forforeldre like inntil jernalder. Det finnes hundrevis av ord i dagens samiske språk som ikke har noen känd etymologi och som ikke återfinns i noe annet språk.  Detta paleo-europeiske substrat konsentrerer seg i leksika innen bestemte semantikkområder som topografi, den biologiske verden og for begreper og konsepter innen kultur, men er ikke nødvendigvis avgrenset til disse. I substrat-leksikonet er det for eksempel flere ganger så mange ord for jakt og fiske som tilsvarende ord av uralsk opprinnelse i samisk, en betydelig mengde stedsnavn (topografiske navn) samt mange betegnelser for daglidagse ting og virksomheter som f.eks stein, regn, vind, kulde, tre, bjørk, lyng, pels, flå, gå på ski, komme, bli igjen, ville, tro, se. Det paleo-europeiske substratet kan være så omfattande som en tredjedel av det samiske ordførrådet. Det er derfor gode grunner til å tro at det har vært en betydelig grad av kulturell  kontinuitet mellom det tidligste jeger- og fangstfolket og de moderne samene.

Visar till T.I. Itkonen: Suomen lappalaiset vuoteen 1945. I–II. WSOY, Porvoo 1948;
Knut Bergsland, opublicerad utredning för Samerettsutvalget 1987 ; Ante Aikio: ”An essay on Substrate Studies and the Origin of Saami” 2004.

2. Det heter GUOVDAGEAIDNU, som betyder "mitt på vägen" (hade tidigare annat namn) och har ingenting med "gainu" att göra.

3. Vad gäller "skridfinnar:

Skridfinnar 1. Skritfinnar omtalas af Prokopios, Jordanes, Paulus Diaconus och Ottar (i konung Alfreds geografiska inledning) samt af de senare medeltida författarna Adam af Bremen och Saxo såsom bosatta i nuv. norra Sverige. De kunde i djup snö springa (skida) fortare än de vilda djuren. De lefde af jakt och använde vilda djurs skinn till kläder. De fleste forskare identifiera dem med lapparna; "skrid" betecknar, att de öfver snön åkte (skredo) på skidor, och "finnar", fenni, var fordom, liksom ännu i dag i Norge, lapparnas namn; skridfinnar är således = skidåkarlappar.

MVH
Návdi
Návdi

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #67 skrivet: maj 03, 2010, 11:50 »
Kautokeino/Guovdageaidnu.    Vem kan styrka sin tolkning?  Du skriver Nàvdi att det hade annat namn, vilket då?

Mitt på vägen låter ju bra men är samtidigt något som man kan misstänka vara en övertolkning.  Mitt på vilken väg? Är sådana typer av namn vanliga i samiska? Som platsbeskrivning funkar det ju bara om man vet vilken väg!

Jag ser en tänkbar parallell med Tjeadtege där man försökt förklara det med samiskt ursprung, men där det norröna Gäddede är fullt logiskt och borde vara bortom allt tvivel.
Det är därför intressant att visa vilket som är det ursprungliga namnet på Kautokeino/Guovdageaidnu då det kan avslöja vem som bott elelr verkat där.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #68 skrivet: maj 03, 2010, 22:14 »
Kautokeino/Guovdageaidnu.    Vem kan styrka sin tolkning?  Du skriver Nàvdi att det hade annat namn, vilket då?

Mitt på vägen låter ju bra men är samtidigt något som man kan misstänka vara en övertolkning.  Mitt på vilken väg? Är sådana typer av namn vanliga i samiska? Som platsbeskrivning funkar det ju bara om man vet vilken väg!

Jag ser en tänkbar parallell med Tjeadtege där man försökt förklara det med samiskt ursprung, men där det norröna Gäddede är fullt logiskt och borde vara bortom allt tvivel.
Det är därför intressant att visa vilket som är det ursprungliga namnet på Kautokeino/Guovdageaidnu då det kan avslöja vem som bott elelr verkat där.

Bures Yngve !

Nå er Du morsom, Yngve !  :)
Vem tror Du kan styrka sin tolkning av ett samiskt ortnamn:
den som är same och kan samiska både utan och innan eller någon som inte är same och inte kan samiska överhuvudtaget ?

Guovdageaidnu betyder faktiskt "mitt på vägen" eller "mittvägs" och kommer sig av att det är lika långt från Guovdageaidnu till Áldá (Alta) - som är en gammal marknadsplats - som till Gárasavvon (Karesuando), Kárášjohka (Karasjok) och Ráisa (Nordreisa).

Innan Guovdageaidnu blev en rastplats på vägen till olika ställen, så hette platsen GOAHTEDIEVVA, som betyder "Kåtabacken". Goahtedievva finns fortfarande kvar mitt i bygda Guovdageaidnu .   

Det sydsamiska ortnamnet Tjeadtege eller Tjeedtege eller Tjeedd'ege är jag ingen absolut expert på. Tjeedd'e är ett sydsamiskt namn på "gädda" enligt Hasselbrink, och det ser onekligen ut som ett lån från svenska. (Annars heter "gädda" på sydsamiska också haavke - på nordsamiska hávga.)

Men det är absolut inte någon "parallell" till Guovdageaidnu.

MVH
Návdi
Návdi

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #69 skrivet: maj 04, 2010, 00:24 »
Jag är petig Nàvdi, men det är så man sorterar rätt från fel. Och faktiskt, vem skulle övertolka ett ortsnamn på samiska om inte en same?  >:D Knappast en smålänning.  ;D

Jag är som jag tidigare sagt insöad på kommunikationer, så jag har mätt lite. Om man går någorlunda rakt (och det gör man, man går inte i ris bland myggen i dalarna om man inte måste) så får man följande avstånd fågelvägen

Kautokeino - Alta  111 km
Kautokeino - Karasjok 112 km
Kautokeino - Nordreisa 119 km
Kautokeino - Karesuando 66 km

Det är alltså lika långt mellan Kautokeino och Alta, Karasjok och Nordreisa. Men det är avsevärt kortare till Karesuando. Först om man ska till Karesuando blir Kautokeino en naturlig punkt att passera, och då ligger den som sagt inte halvvägs. Inte heller är Kautokeino mitt på vägen mellan de andra orterna även om avståndet är lika, Kautokeino är möjligtvis mitt på omvägen och det blir galet.

Men för nåt år sen såg jag ett väldigt intressant program från norsk TV som handlade om båtliv i just Norge. I ett av avsnitten var det en gammal samegubbe som förverkligade sin dröm och byggde sig en båt. Han sa att förr for man på älven till marknaden vid havet, så det gjorde han också, utför forsar och allt trots att han nog var snart 100 år. Jag tror det var från Karasjok till Tanafjord.  Så med det i åtanke gjorde jag en mätning till och då på vattenvägarna mellan platserna. Jag kom till följande resultat

Kautokeino - Alta  145 km
Kautkeino - Karesuando via Kalaton Nierijarvi 136 km
Kautokeino - Karasjok via Vuoddasjavre och Lappujavri 146 km
Kautokeino - Nordreisa 161 km

Med ett medelvärde på 147 km och alla avvikelser inom 10% så kan man nog lugnt påstå att Guovdageaidnu ligger mitt på vägen.  Frågan då Nàvdi, med vägen avses inte landsväg utan resväg, eller? Och då kanske det var på en resa lik den som den gamle gubben företog sig!

" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #70 skrivet: maj 04, 2010, 00:47 »
Med Gäddede är just problemet med att man söker en förklaring i samiskan, trots att Gäddede är så uppenbart svenskt/norrönt. Man kan diskutera gäddorna, men ede är solklart.
Gäddede har sälskap av Ankarede, Bågede, Edet, Edsta, Edsmyren med flera. Dessutom finns toponymer som Båtlänningen och Draget i närheten. På norska sidan finns Eide och Kveeidet. Man kan följa eden från hav till hav, och alla har fullt logiska placeringar.

Det finns alltså en verklig risk att man gör samiska av sånt som inte är samiskt, och det gagnar ju ingen, det bara förvillar. Det var det jag ville undersöka med Kautokeino.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #71 skrivet: maj 04, 2010, 01:16 »
Yngwe, vi räknar mil precis som du gör – Samer, och andra naturfolk, räknar tiden det tar att ta sig mellan två platser, milen är ointressanta. Det är en fråga om dagsetapper, hur naturen ser ut, hur svåra vaden är, vilka sjöar och älvar som måste passeras, osv. Till detta måste man då tillfoga vilken packning man har med sig, hur tung den är eller hur omfångsrik den är – och – om man har renar till transporten eller bara en ryggsäck. Många faktorer alltså – och ett annat sätt att mäta avstånd.
Jag blev lite ställd i början när jag frågade om avstånd i fjällen och fick till svar ”det är tre blåningar dit”  Eller, de sa att det tog två dagar dit – ”med dina långa ben”, själva gick de på fyra dagar…
De flesta kända ortsnamnen i Norrland är Samiska. Jokkmokk = Bäckkrök. Gällivare = Älskade berg. Porjus = segel. Kiruna = fjällripa, osv. Kuststäderna har numera Svenska namn, eller kanske ibland ”försvenskade”. Ser du på fjällkedjan så är nästan alla namn Samiska – och det är förklarande namn som oftast beskriver naturen i området, till exempel Jokkotjkaskalako = högfjällsplatån mellan bäckarna. Namnet beskriver hur det ser ut, att det är en högfjällsplatå = ganska platt och enkelt att vandra – och att man måste utföra minst ett vad.
De områden som bebotts av Svenskar de senaste seklerna har naturligtvis får Svenska namn under årens lopp. Namn förändras ständigt.  Askim söder om Göteborg hette för inte så länge sedan Askum. Bagrhus, Baahuus, Bååhus + många andra namn, blev till dagens Bohus. Språket förändras alltså även inom respektive språk. När då två olika språk blandas, där det bor både Svenskar och Samer i samma område – borde det hända en hel del med namnen under årens lopp. Bor det även Finnar där, alltså tre olika språk skall samsas om ett namn – så blir förändringen kanske ganska stor.
Till detta skall läggas ”vägens namn” alltså de som reser förbi detta område, vad har de för namn på området? De kanske har ett helt annat namn, och om de är många och om namnet blivit allmänt accepterat av de resande – så kanske det namnet blir det förhärskande. Områdesnamn ges på många olika sätt verkar det som.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #72 skrivet: maj 04, 2010, 08:53 »
Kiruna är faktiskt finska för fjällripa. Motsvarande samiska ord är Giron.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #73 skrivet: maj 04, 2010, 08:56 »
Jo då Thomas, jag vet att det är tid man jämför när man mäter avstånd. Men tiden är alltid beroende av avståndet i km i allra högsta grad.  Om du ska säga att nämnda 65 km ska tidsmässigt motsvara nämnda 110 km så måste du motivera det med avsevärda skillnader i terräng. Kan du det i det här fallet?


Du beskriver med all tydlighet själv hur färgad vår bild blivit. Kiruna är fjällripa, mycket riktigt, men jag tror att Nàvdi ger mig rätt när jag säger att fjällripa heter giron på samiska.
Kiiruna är fjällripa på Meänkieli, men trots det tror nästan alla svenskar att Kiruna är samiska.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #74 skrivet: maj 04, 2010, 09:51 »
Burers !

Det finska Kiiruna (eller Kieruna) är ett lån från samiskans GIRON.

Finska dialekter i norra Fennoskandia har lånat in många ord från samiskan  som går på natur, djur, ortnamn och andra förhållanden i nord. Vilket bekräftar sen finsk invandring i yngre järnålder (550 -1050 efter år 0).

"Gällivare" är en försvenskning av det lulesamiska namnet JIELLEVÁRRE som betyder  "Skårberget". JOHKAMOHKKI betyder "Älvkröken" ("bäck" heter JOGAŠ).

Intressant utredning om vägavstånd Du har gjort Yngve !
När det gäller "övertolkning" eller "feltolkning"  eller "rätt tolkning" så går det naturligtvis mest på vilka kunskaper man har i språk och språkhistoria, oavsett om man är smålänning eller same !   8)

MVH
Návdi
Návdi

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #75 skrivet: maj 04, 2010, 10:09 »
Ja visst kan det vara så att ursprunget är samiskt, men namnet i sig är på meänkeli, så att andra ortsnamn skulle kunna vara det också är mao inte uteslutet. Vad heter tillexempel "mitt på vägen" på meänkieli?  >:D   Det beror inte bara på vilka språkkunskaper man har Nàvdi, utan just på hur petig man är.  ;D Ska man hävda att något ligger mitt på vägen måste man rimligtvis försöka förklara vilken väg.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #76 skrivet: maj 04, 2010, 11:08 »
Bures Yngve !

Ja visst kan det vara så att ursprunget är samiskt, men namnet i sig är på meänkeli, så att andra ortsnamn skulle kunna vara det också är mao inte uteslutet. Vad heter tillexempel "mitt på vägen" på meänkieli?  >:D   Det beror inte bara på vilka språkkunskaper man har Nàvdi, utan just på hur petig man är.  ;D Ska man hävda att något ligger mitt på vägen måste man rimligtvis försöka förklara vilken väg.

Ursprunget ÄR samiskt. Punkt slut. Jag förstår inte hur Du resonerar. Naturligtvis beror tolkningar av ortnamn på vilka språkkunskaper man har. Om Du vill vara "petig" på ett konstruktivt sätt, så får Du ta och lära Dej samiska och finska.
Då kan Du läsa t.ex.
SKES = Suomen Kielen Etymologien Sanakirja (Finska Språkets Etymologiska Ordbok)
och på nätet
Álgu-diehtovuođđu. Sámegielaid etymologalaš diehtovuođđu. (Samisk etymologisk databas)
http://kaino.kotus.fi/algu/index.php?t=etusivu

MVH
Návdi
Návdi

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #77 skrivet: maj 04, 2010, 11:17 »
Ursprunget ÄR samiskt. Punkt slut.

OK, då är ordet ursprungligen samiskt, men namnet på platsen, är det ett samiskt namn som förfinskats, eller ett finskt namn innehållande ett ord som lånats in från samiskan?
Qui tacet, consentit

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #78 skrivet: maj 04, 2010, 11:25 »
Om en murare tar bort en sten han lagt fel, är han då kosntruktiv eller destruktiv Nàvdi?

Därmed inte sagt att stenen ligger fel, det återstår att se! Så gangrades fråga är högst relevant.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Inflyttning i Norra Skandinavien.
« Svar #79 skrivet: maj 04, 2010, 14:57 »
Bures !

Nå får Dere seile Deres egen sjø.... ;D

"Murere"  bør nok helst snakke med andre "murere"
om hvilke "tegel" som er best og holde hantverket i hevd.

MVH
Návdi
Návdi