Författare Ämne: Att utbilda sig till arkeolog. Vad kan jag förvänta mig?  (läst 15232 gånger)

Utloggad jokan104

  • Novis
  • Antal inlägg: 6
Att utbilda sig till arkeolog. Vad kan jag förvänta mig?
« skrivet: april 06, 2010, 17:21 »
Hej allihopa.

Det är så att jag har efter en del misslyckade försök att hitta vad jag vill utbilda mig till äntligen hittat den väg jag tror jag vill/kan ta. Jag har läst historia A+B och tycker mycket om historia och allt vad det rör. Problemet är bara att jag föredrar att arbeta mera praktiskt än teoretiskt (även om viss teori också är bra så klart) och istället för att satsa på en teoretisk väg genom historievetenskapen har jag mer och mer funderat på att utbilda mig till arkeolog.

Det känns som att det skulle passa mig avsevärt mycket bättre eftersom jag älskar kulturer, naturen, historia (på flera olika nivåer, både mänsklig och övrig). De frågor som dyker upp i mitt huvud är att jag dels inte vet vad det innebär att vara arkeolog, mer än den stereotyp bild som finns, tilllsammans med teoretiska inslag.
Vad kan jag förvänta mig under utbildningens gång? Kommer jag få praktik? Inom Sverige och/eller utomlands?

I framtiden när jag stolt kan titulera mig som arkeolog så kommer jag stå inför ytterliggare ett bekymmer, nämligen att hitta en bra arbetsgivare. Vilka anställer arkeologer nu för tiden? Vad kan en nyutexaminerad arkeolog förvänta sig? Är det stora museum, universitet och andra läroverk som kan vara min förväntade arbetsgivare eller är det kanske privata arbetsgivare? Hur går själva arbetet till?
Det hade var jättevänligt om ni som har erfarenhet på området kan berätta lite om eran utbildning och hur erat yrkesliv går till.
Jag har även ett stort militärhistoriskt intresse så om ni vet något sätt man kan förena dessa båda så vore jag även glad om ni kunde meddela mig det. Berätta även om eran utbildning, hur den går till, hur lång den är och vad kan jag förvänta mig av den?

Jag har även funderat på osteologi, men det är väl ett specialistområde inom arkeologin eller har jag fått det om bakfoten?

Ge mig så mycket information ni kan så blir jag väldigt tacksam!

mvh
Jokan

Utloggad Anders Strinnholm

  • Stammis
  • Antal inlägg: 145
    • Arkeologisk Museum UiS
SV: Att utbilda sig till arkeolog. Vad kan jag förvänta mig?
« Svar #1 skrivet: april 06, 2010, 22:10 »
Hej

Jag tror att jag är ganska väl skickad att kommentera dina frågor (jag har överlevt inom arkeologin sedan 1993 och arbetat på allt från universitet och statliga museum till RAÄ och länsmuseer). Alla på detta forum kommer säga att det inte finns några jobb etc. det är sant men det vore en lögn att säga att det inte går att överleva som arkeolog. Vi är flera på detta forum som trots allt lever på detta gebit. Är man framåt och talangfull, så finns det alltid möjligheter. De är få arbetstillfällen men de är inte obefintliga. Arbetsmarknaden suger (milt sagt) men om man är begåvad finns det alltid en plats. Det vanliga är att man får jobba några år inom uppdragsarkeologin som start, var det där efter bär vägen är omöjligt att svara på då det beror på tycke smak och fallenhet. Välj bara att stort universitet då dessa har ett nätverk som högskolorna saknar. Vad man skall satsa på? Jag tror att det viktigaste är att ha en bra ide om varför det man gör är viktigt, on man har det så löser det sig alltid på något sätt. Osteologi är i mina ögon en bra ide. Studera vid ett stort universitet (med forskar utbildning) och tro på dig själv, och med en dos osteologi är inget omöjligt.
lycka till

Utloggad Håkan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 166
SV: Att utbilda sig till arkeolog. Vad kan jag förvänta mig?
« Svar #2 skrivet: april 07, 2010, 00:09 »
(Nu kommer jag att bli hudflängd av optimisterna på forumet)

På en sten satt en nybliven arkeolog och grät. Det var sent i november och det regnade ihärdigt. Han hade kommit till insikt; fyra års studier hade resulterat i ett par månaders slavgöra med att att avtorva och undersöka stensträngar/stensättningar. Tunga lyft och inget tankearbete överhuvudtaget. Allt för en lön långt under 20.000 kr/mån, utan traktamente trots dubbelt boende och långa resor hem. Han gav upp. Jag vet inte vad han jobbar med idag (han finns) men det är inte arkeologi - den saken är säker.


Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Att utbilda sig till arkeolog. Vad kan jag förvänta mig?
« Svar #3 skrivet: april 07, 2010, 00:37 »
Finns det ingen möjlighet att jobba med arkeologi med en något lägre utbildningsnivå? Jag menar att avtorva, sikta, märka, dokumentera och allt vad jag gissar mig till att man gör kan knappast motivera 4 års studielån eller ens fyra års studier. Kanske är jag helt fel ute men det tycks mig som arkeologiskt arbete utförs av antingen frivilliga, av nöden tvugna studenter eller högutbildade akademiker och det låter för mig som en väldigt vinglig konstruktion med stor risk att falla långt...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Att utbilda sig till arkeolog. Vad kan jag förvänta mig?
« Svar #4 skrivet: april 07, 2010, 07:59 »
jokan104: din situation påminner om min egen för snart 20 år sedan. Satt med några betyg historia i ryggen. Funderade smått på att bli lärare. Var väldigt intresserad av att vara utomhus (fjällvandlring, paddling, jakt, you name it). Hade kompisar (bla Strinnholm) som läst en del arkeologi. Så jag lånade kurslitteraturen för A-kursen. Läste igenom allt på ett par veckor, sökte sedan kursen och blev kvar. Kompletterade med lite medeltidsarkeologi (kan vara bra, om stadsgrävningarna kommer igång så har vi lite av en brist på duktiga sådana - åtminstone utanför skåne där utbildningen finns). Grundutbildning blev till forskarutbildning.
Nu är jag rätt ihärdig och inte mycket för jantelagen. Jag gillar att skriva och fick därför min första artikel antagen till en facktidskrift redan under C-kursen. Jag har sett till att synas (men bra när jag haft något relevant att säga), prata på seminarier etc.
Hur som helst. För mig har allt gått vägen. Har nog inte varit arbetslös ens 12 månader sedan jag blev klar med grundstudierna 1996. Så visst går det. Men utslagningen är hård, djävligt hård. Från de 45 som gick min A-kurs är vi typ 2 kvar och försörjer oss i branschen.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
SV: Att utbilda sig till arkeolog. Vad kan jag förvänta mig?
« Svar #5 skrivet: april 07, 2010, 09:04 »
Finns det ingen möjlighet att jobba med arkeologi med en något lägre utbildningsnivå? Jag menar att avtorva, sikta, märka, dokumentera och allt vad jag gissar mig till att man gör kan knappast motivera 4 års studielån eller ens fyra års studier. Kanske är jag helt fel ute men det tycks mig som arkeologiskt arbete utförs av antingen frivilliga, av nöden tvugna studenter eller högutbildade akademiker och det låter för mig som en väldigt vinglig konstruktion med stor risk att falla långt...

Förut (1989-2000) när jag jobbade i fält fanns det grovisar (arkeolog-biträden). Ofta folk som hade 40p arkeologi eller var helt outbildade, som hjälpte till med allt möjligt. De som jobbat länge gjorde ofta samma saker som arkeologerna, men oftast inte dokumentation. Många (däribland jag själv) av grovisarna läste sedan arkeologi. Jag har bara jobbat fyra månader som arkeolog i fält, men jag har över 30 månader som biträde. Jag vet inte om man använder grovisar längre, numer verkar det som att de som tas in från kurserna har doktors-nivå...

Henrik

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Att utbilda sig till arkeolog. Vad kan jag förvänta mig?
« Svar #6 skrivet: april 07, 2010, 09:41 »
(Nu kommer jag att bli hudflängd av optimisterna på forumet)

På en sten satt en nybliven arkeolog och grät. Det var sent i november och det regnade ihärdigt. Han hade kommit till insikt; fyra års studier hade resulterat i ett par månaders slavgöra med att att avtorva och undersöka stensträngar/stensättningar. Tunga lyft och inget tankearbete överhuvudtaget. Allt för en lön långt under 20.000 kr/mån, utan traktamente trots dubbelt boende och långa resor hem. Han gav upp. Jag vet inte vad han jobbar med idag (han finns) men det är inte arkeologi - den saken är säker.



Klockrent Håkan! Ska man skratta eller gråta? Jag var tvungen att skratta litegrann i alla fall. :)

"Ingen börda bäres bättre än mycket mannavett." Det värsta är att man måste betala tillbaka studielånet en dag, fast man kan ju inte pressa blod ur en sten som man säger.
Det kan vara lättare att få jobb utomlands, så ett nytt språk kan vara bra att lära sig.
Annars är det väl som överallt i övrigt; 60% av jobben tillsätts genom kontakter, 30 internt och 10 går till arbetsförmedlingen.... Skaffa ett kontaktnät och håll dig väl med dina välgörare.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Att utbilda sig till arkeolog. Vad kan jag förvänta mig?
« Svar #7 skrivet: april 07, 2010, 10:56 »
Annars är det väl som överallt i övrigt; 60% av jobben tillsätts genom kontakter, 30 internt och 10 går till arbetsförmedlingen....

Jag upplever nog att förhållandevis många jobb inom arkeologisektorn utlyses via arbetsföremedlingen. Men då är det i princip uteslutande visstidsanställningar. Att arbetsgivaren av olika skäl ofta prioriterar folk med anknytning till den ort där arbetet skall bedrivas är nog rent praktiskt - det blir lättare att utnyttja vederbörande för korta anställningar i framtiden.

Tillsvidareanställning sker generellt sett genom att LAS träder in och omvandlar en visstid till tillsvidare. Om nu inte arbetsgivaren satt i system att slingra sig - nog så vanligt i branschen och kanske ännu vanligare hos den stora statliga arbetsgivaren än bland museerna (hur det är bland de privata vet jag ej). Visstidsanställningen kan alltså ibland (gäller antikvarie, ej ammanuens) betraktas som en slags provanställning.

Har man goda vitsord och bra referenspersoner ökar givetvis möjligheten att få jobb. Personligen så tycker jag bara att det är kul när telefonen/mailen ringer/plingar med förfrågningar från arbetsgivare kring arbetssökande vilka angivit mig som referens. Ännu så länge så har det bara gällt personer som jag inte skulle haft någon tvekan om att själv plocka in i projekt, jag oroar mig lite för den dag då någon jag inte uppskattar har angivit mig som referens. Ergo: kolla alltid med de personer ni anger som referenser, det kan bli lite dumt annars.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/