Författare Ämne: Tre högar?  (läst 33925 gånger)

Utloggad Gaut

  • Medlem
  • Antal inlägg: 51
  • Tidigare "myospinae"
Tre högar?
« skrivet: april 04, 2010, 22:21 »
Snabb fråga bara... har precis hyrt Kronetorps mölla utanför Arlöv i samband med fruns 40-årsfest. Läste på skyltarna utanför där det stod att av 3 högar så var denna kvar. Man hade funnit detta,  samt skelett och något bronsålderssvärd. Mina tankar går direkt till Uppåkra! Sven lagman _ ! tror du har kunskaper om detta - är mina tankar om "3 högar" helt fel här? Förmodligen... men jag vill gärna ha era tankar (eftersom det är så nära Uppåkra)... Må gott Bertil

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Tre högar?
« Svar #1 skrivet: april 04, 2010, 23:29 »

Jag gick direkt in och kollade mina exerpter och fann följande uppgifter i mitt arkiv:

Burlöv: Kronetorp   bronsålder gravhög
N.H. Sjöborg anger i början av 1800-talet att det fanns tre ättehögar, ”Darrhögarna kallade”. En borttogs ca 1803 och beskrivs utförligt i prof. Sjöborgs texter. Högen hade flera kantkedjor, byggda efter varandra (”drakringar” enligt folktron). Den andra av högarna borttogs 1841 då patron Christian Bergh uppförde Kronetorps mölla på platsen för högen. Den tredje finns fortfarande kvar strax öster om möllan.

En gammal sägen berättar följande:
"Där var två högar vid den möllan. De byggde möllan på den ena
och den andra ligger vid sidan om. Och Hyby ätt ligger i de högarna,
där ligger Wrangel begravda. Och där lät Bergh bygga möllan på den ena
högen. Och de (dvs döingarna) ville förhindra honom att bygga. Där blev ett sådant
oljud, det knakade och sprakade i möllan hela tiden. Strax möllan var
byggd, så kom det en fru dit. Och Bergen själv han var där och frågade
varför hon gick där. Jo, möllan fick inte vara där. Då svarade han,
att den skulle va där och skulle bli där  och gå både natt och dag."

Litteratur: Skånes hembygdsförbunds årsbok 1939; Ingemar Ingers Burlövs kommun. Historia och beskrivning 1972.


Tre högar har alltså legat på denna mycket markanta höjd där man ser hela Öresund och långt in i Skåne. Platsen ligger, liksom Uppåkra, invid den urgamla väg som bevisligt ända tillbaka till bronsåldern går fram här, parallellt med Öresund någon mil inåt landet. Tre högars marknad har varit en forntida marknad som legat någonstans utanför nuvarande Lund. Den bör ha legat nära Lund eftersom denna stad hade två årliga medeltida marknader, S:t Laurentius marknad (tror jag den hette) och Tre högars marknad. Den förstnämnde var en marknad tillägnad domkyrkans skyddshelgon och den senare en troligtvis äldre marknad som dragits in i staden vid stadens tillkomst.

Tidigare trodde man att Tre högars marknad legat öster om Lund men efter Uppåkra menar man att detta kan vara platsen. Här finns ju fortfarande två högar kvar och man känner till en tredje. Men dessa är tämligen små och oansenliga.

Nu kommer du med en annan idé som är så tokig att den kan vara intressant! Den hög som är kvar är stor men den man bröt ner 1803 har varit ännu större. Historieprofessorn Sjöborg berättar att 220 lass sten kördes därifrån och 3400 lass jord. Det som jag hajade till när jag såg uppgiften är mängden sten. Detta tyder kanske inte på en skånsk bronsåldershög. Det berättas också att när man kom ner 4 alnar i den 10 alnar höga högen befanns där ”en stenlagd plan”. Snarare kan detta tyda på en järnåldershög med en inre kärna som täckts av stenar. Och då kan man osökt ställa sig frågan: var låg egentligen Tre högars marknad?

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Tre högar?
« Svar #2 skrivet: april 05, 2010, 10:10 »
Tre högar, tre generationer = en dynasti? Uppsala, Adelsö och Vada (där jag bor) är vad som spontant dyker upp i tanken. Har för mig att Dag Stålsjö nämnde en västgötsk motsvarighet till Uppsala; finns det månne fler exempel från Norden i övrigt? Eller i Världen, förutom pyramiderna?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tre högar?
« Svar #3 skrivet: april 05, 2010, 14:00 »
Du menar Ragnfast att just 3 högar skulle utgöra ett särskilt tecken?  5 Högar räknas alltså inte?  Eller 6?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Tre högar?
« Svar #4 skrivet: april 05, 2010, 14:41 »
Inte bara tre högar, utan tre lika stora högar.

Även om vi blir ganska gamla idag är det få som har ett minne som omfattar fler än tre generationer. Man brukar tala om "förvärvaren, ärvaren och fördärvaren" (skulle t.ex. vara Karl X, XI och XII). Oden, Vile och Ve, Fadern, Sonen och Helige ande är andra exempel. (Tripp, trapp, trull, Klara, färdiga, gå...)

Visst är det något speciellt med talet tre (det gudomligas tal), som adderat med fyra (elementen, väderstrecken etc.) blir sju (veckans dagar) och multiplicerat med fyra blir tolv (årets månader). Fem högar skulle vara mycket intressant om en låg i varje väderstreck och en i mitten t.ex.

Three is a magic number.... ;)

Utloggad Gyrk

  • Stammis
  • Antal inlägg: 157
SV: Tre högar?
« Svar #5 skrivet: april 05, 2010, 14:42 »
nja, bronsåldershögar kan innehålla flera individer ända från seneolitikum till y.brå , så man kunde snarare tänka sig en familj eller släkt per hög, samt att där det finns högar har det nästan alltid funnits fler, flera har blivit bortodlade i skåne, så just tre är nog inte specifikt för högförekomst det kan lika gärna vara 5 eller 8. Ibland kan man också notera att vissa krönlägen har blivit "fulla" av stora bronsåldershögar så att man har lagt dom i mindre tydliga lägen i landskapet, men just färdvägar är av vikt vid placeringen. Synlighet är A och O.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Tre högar?
« Svar #6 skrivet: april 05, 2010, 17:12 »
Hur är det egentligen med yngre järnåldersgravhögar i Skåne? Förekommer överhuvudtaget (eller har funnits tidigare innan bortodling) de för mellansverige så typiska höggravfälten från vikingatid? De gånger jag varit i Skåne och har sett mer markanta högar så har det antingen varit frågan om bronsåldershögar eller ibland rentav gångrifter/dösar/hällkistor. Yngre järnåldern har jag mest sett i form av stensättningar och (åtminstone på Österlen) resta sten-gravfält.

För övrigt håller jag med Sven, bronsåldershögar i Skåne och Danmark saknar väl vanligtvis de inre stenpackningarna som är typiska för järnåldern.

/Mats

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tre högar?
« Svar #7 skrivet: april 05, 2010, 18:31 »
KAnske har jag missupfattat allt Ragnfast, men är högarna i Uppsala lika stora? Och på Adelsö? Pyramiderna är i vilket fall inte lika stora, och enligt uppgift som sven citerar 'r inte högarna i Arlöv det heller....   och inte heller är det bara tre som är ett magiskt tal, det finns en hel drös innan man ens räknat till 20....

Men visst, de tre generationernas bygga, förvalta och fördärva är relevant i många sammanhang!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Tre högar?
« Svar #8 skrivet: april 05, 2010, 18:34 »
Senare järnålder - intill vikingtiden - anses som en ekonomiskt stabil och politiskt lugn tid i Norden. Från perioden känner man till TRE olika centralorter som markeras med liknande, tilliggande "storhögar".

Högarna i Uppsala är givetvis dom mest berömda. Den andra centralorten med tre storhögar finner man alltså grannlandskapet i "Gamla Hälsingland", där Högom-fältet ligger parallellt med Selångersån, just norr om Helsingtuna och fornborgen "Tunaborg". Som vid Uppsala hittar man här tre storhögar på linje, efter varann, samt en fjärde och mindre vid sidan om linjen. I Uppsala kallar man den mindre för "domarhögen".

http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6gom

Den tredje centralort hittar man på väst-sidan Kjölen, där vattenvägarna efter Indalsälven, Faxån och Ångemanälven korsar över Kjölen och hittar Namdalen (tidl. "Alm-dalen"). Från gamla Hälsingland (inkl. Västerbotten) leder alltså dom gamla handelsvägar till Tröndelags stora älv, Namsen (tidl. "Vigda") och till Bertnem.

Innan mobiliseringen inför vikingatiden - samlingen av dom norska "sjökungarna" under Harald Hårfagres ledungslag - utgjorde Bertnem och Almdalen centralort för Tröndelag och det kustaristokrati (hersar och jarlar) som organiserade handeln mellan Lindesnes och Lofoten.

På Bertnem (Bert/Bernt/Bern+hem) ligger det numer enbart TRE högar kvar - i rak linje och parallellt med Namsens gamla brädd. Älven ligger nu för tiden (ca.) 6 meter över havsnivån. Enligt en transgression på 0,8 mm/år (anno 1960) betyder det att Namsens mynning den gång låg innanför Bertnem, vid det nuvarande Seem (Sjö-hem) under brons- och järnålder.  

Bertnems storhögar låg alltså vid den inre arm av Namsenfjorden, som dengång gick i ett med Trondheimsfjorden och utgjorde ett veritabelt fjordsystem på insidan Fosna och Vikna, parallellt med kustlinjen norr-syd. Därför kunde man dengång segla "innanskärs", från Helgeland till Agdenes och Örlandet. Bertnem utgjorde sålunda en naturgiven "storkorsning" för handel och vandel mellan Finnmarken och Nordsjön, Atlantern och Bottenhavet.

http://bilder.vikingeland.com/  

Uppsala-högarna kan givetvis knytas till Ynglinga-ätten, precis som Bertnem-högarna kan knytas till Håleyg-ätten. Vem som sen kan knytas till högom och en evt. centralorganisation norr om Dalaälven tycks dock vara en öppen fråga. Eller hur?
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Tre högar?
« Svar #9 skrivet: april 05, 2010, 21:00 »
Två av de allra största högarna från vikingatid i Norden är Jellinghögarna i Jylland, över Gorm och hans hustru från 900-talet.

Har hittat lite mer intressant faktamaterial att kasta in när det gäller Kronetorphögarna. För att ni som inte känner till lokaliteterna har jag i all hast fixat till en karta:
http://www.foteviken.se/bilder/Kronetorp.jpg
Här är med gröna prickar markerat bronsåldersvägen från Lund ner mot Trelleborg. Uppåkra är medtaget, så också den väldiga höjden (efter skånska mått mätt) vid Kronetorps högar. Jag har också markerat en hamn i Segeå. Vid utgrävningar för den nya yttre ringvägen i Malmö påträffades utmed åns ena sida en väldig träanläggning, en kaj som sträckt sig 220 meter utmed ån och som var 15 meter bred. Inte mindre än 1500 stolpar har bankats ner i jorden. Datering till yngre järnålder. Att en sådan anläggning inte byggts av en vanlig bonde står helt klart.

Segeå har med all sannolikhet varit segelbar upp till denna plats. Här måste alltså ett stort varuutbyte ha skett mellan skepp och landtransport. Det är faktiskt bara ca 1,5 km från hamnen till högarna i Kronetorp.

I högen i Kronetorp påträffades rester efter ett ”kåpparsvärd” vilket lutar åt en datering till bronsåldern. Men där fanns också en sönderfallen ”kåpparurna” vilket kan antyda yngre järnålder. Det som definitivt inte hör hemma i bronsåldern är en i graven påträffad hästsko som 1803 sägs vara ”af det slag, som nu brukas i Spanien”.

En internationell marknad i området skulle förklara den väldiga kajanläggningen. Men att våga torgföra hypotesen att detta varit platsen för Tre högars marknad är nog att bli ovän med Lundaarkeologerna.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tre högar?
« Svar #10 skrivet: april 05, 2010, 22:23 »
Men jag undrar jag fortfarande vad som är magiskt med antalet tre. Man letar samband i en numerär likhet utan att kunna styrka att det är annat än en ren slump, frågan är varför? Mitt svar är att man vill hitta likheter. Det finns inget logiskt eller självklart med att anlägga tre gravar, särskilt inte som det förmodligen är anläggning som skapats allt eftersom och inte en från början medveten tanke. Att medvetet och i förhand sikta på tre gravhögar är inte rimligt.

Ragnfasts tanke om de klassiska tre generationerna är troligen den enda gemensamma nämnaren som särskiljer dessa tre-högar från andra storhögar.

Det är fullkpmligt gallemattias att särbehandla dessa tre-högar som någon slags företeelse med gemensam bakgrund!

" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Tre högar?
« Svar #11 skrivet: april 05, 2010, 23:28 »
Längst ner på karta i mitt förra inlägg finns "Trehögsparken" (inte markerad) direkt invid bronsåldersvägen strax öster om Fosie kyrka. Här ligger tre högar samlade som man menar att vara från bronsåldern. Femtio meter från högarna har jag grävt fram ett flertal grophus från 900-talet och direkt invid en av högarna har man påträffat en vikingagrav med den döde begravd i en vagnkorg. Vad är det då som säger att alla dessa högar är från bronsåldern - ett antagande man gjort enbart utifrån att nästan alla högar man grävt i Skånes kustområden är från bronsåldern. Jag håller däremot inte för otroligt att det göms en och annan järnåldersgrav i vissa skånska högar.

Antalet tre tror jag inte alls har någon betydelse utan är  nog bara en tillfällighet. Precis när jag skriver detta kommer jag dock att tänka på tre riktigt stora högar norr om Hököpinge  söder om Fosie, också direkt invid bronsåldersvägen, som ligger majestätiskt direkt intill varandra.

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Tre högar?
« Svar #12 skrivet: april 06, 2010, 08:28 »
Visst vill man hitta likheter och sammanhang; det är i mångt om mycket på det viset arkeologin arbetar. Ta bara det där med gravgåvor; är de representativa för den döde eller kanske för de närmast sörjande? Något som skulle vara gallimatias vore om jag påstod att alla tre-högar hade sitt ursprung i pyramiderna. Men veta kan man man inte, bara skjuta åt sidan som mindre sannolikt.

Däremot kan man inte bortse från att det, vid förmenta maktcentra som Uppsala, Vada och Adelsö återfinns tre storhögar av samma dignitet (inte lika stora storleksmässigt, utan storhetsmässigt). Om de två senare kan ha haft Uppsala som förebild kan vi inte veta, det kan naturligtvis vara en tillfällighet. Men jag tror ändå inte det; det finns mängder av treenigheter av makter, gudar och gudinnor i semitiska, grekiska, keltiska och germanska religioner och de är ofta aspekter av en och samma gudom. Oden kallas ju även Hög, Jämnhög och Tredje. Bara en sån sak.... ;)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tre högar?
« Svar #13 skrivet: april 06, 2010, 09:30 »
Jo visst kan man av religiösa själ valt att antalet högar skall vara tre, inga problem med det, likväl som man på andra platser av andra själ valt att det ska vara en ensam eller en stor och fem små, osv.  Likväl kan vi inte ge desa tre-högar någon gemensam särställning på grund av den numerära likheten och på grund av att vi kan hitta mytologiska tretal
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tre högar?
« Svar #14 skrivet: april 06, 2010, 14:07 »
Tycker dock att myospinaes tanke med tre högars marknad låter väldigt spännande!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Tre högar?
« Svar #15 skrivet: april 06, 2010, 14:30 »
Längst ner på karta i mitt förra inlägg finns "Trehögsparken" (inte markerad) direkt invid bronsåldersvägen strax öster om Fosie kyrka. Här ligger tre högar samlade som man menar att vara från bronsåldern. Femtio meter från högarna har jag grävt fram ett flertal grophus från 900-talet och direkt invid en av högarna har man påträffat en vikingagrav med den döde begravd i en vagnkorg. Vad är det då som säger att alla dessa högar är från bronsåldern - ett antagande man gjort enbart utifrån att nästan alla högar man grävt i Skånes kustområden är från bronsåldern. Jag håller däremot inte för otroligt att det göms en och annan järnåldersgrav i vissa skånska högar.

Precis som att rösen i södra västergötland ofta är från äldre järnålder när de väl undersökts... (Har för mig att Tore Artelius skrev om det i sin artikel i konferenspublikationen från nordiska brosnålderssymposiet i göteborg för en sisådär 5-6 år sedan)
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Tjodolf

  • Medlem
  • Antal inlägg: 37
SV: Tre högar?
« Svar #16 skrivet: april 06, 2010, 15:00 »
Jag tror att talet tre inom gravarkitekturen kan ha en koppling till solens uppgång, zenit och solnedgång.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Tre högar?
« Svar #17 skrivet: april 06, 2010, 21:25 »
Det finns även uppgifter om tre högars marknad i Varnhem VG..

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Tre högar?
« Svar #18 skrivet: april 06, 2010, 21:39 »
Ser inget magic med talet tre faktiskt, är lite inne på Yngwes linje här. Det är bara en liten "lagom" mängd som människan alltid har hållit för överskådlig och som poppar upp inom en rad områden. (Hade talet tjugotre istället förekommit ofta hade jag hajat till mera). I själva verket är alla låga tal speciella, kan man hävda. Talet ett är ju inte så mycket att snacka om. Talet två - ja allting dualistiskt: dag-natt, man-kvinna, you name it. Talet fyra: fyra väderstreck, årets indelning, djur har fyra ben etc. Talet fem: antal fingrar på handen. Så där kan man hålla på... Att talet tre generellt ska symbolisera det ena eller det andra och att innebörden går att överföra från ett område (eller tidsepok) till ett annat tror jag inte på - inget kan liksom ha "monopol" på ett så lågt tal.

Var ju lite OT detta. Naturligtvis är det inget som hindrar att "tre högars marknad" syftar på en alldeles speciell plats med just tre högar, eller att tre storhögar på rad faktiskt var en avsiktlig konstruktion på flera håll.

/Mats

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Tre högar?
« Svar #19 skrivet: april 06, 2010, 23:13 »
Mats: Kanske lite kort inlägg, men vad säger du då om talet 9, som är så viktigt inom nordisk forntid?