Det finns dock klara skillnader mot den nordiska asatron, t ex gudinnan Eostra/Ostara (vars namn återfinns i ordet för påsk, Easter) och som inte tycks ha någon egentlig motsvarighet i Norden.
Eostra/Ostara förbinds med morgonrodnaden. "Austra" finns faktisk i Norges mytiska landskap, där hon blickar mot morgonsolen och Atlantiska Oceanen, ihop med dom "Sju Systrarna". Precis som Eostre/Austere knytas också Austra och hennes sex (hex) systrar till påsken -då jungfrun blir häxor, som med kvastar åker till kjärringarnas privata hult vid Blåkulla, för att städa rent och fira jordens, sedens och barnfödslernas stora komma.
Tacitus kallar saxernas Eostra för "Nerthus". Berättelsen styrker bilden av den forn-nordiska Idun-Austra, kärlekens och förnyelsens gode. Austara åkte alltså ikring i en vackert smyckad vagn, medan hon bistod de kommande mödrars fruktbarhet. I den tyska folklorens senare tradition åkte hon förbi åkrarna och gjorde dom fruktbara.
Kvastskaftet med friskt ris, öppna eldar på marken, knoppar i blomning, ("gåsungar"), färg-granna ägg, dun och fjädrar, yviga äpplen, vårblommar, lökar och frön, vita kaninungar och gula kycklingar representerar alla en förberedelse av dom kommande mammornas födslar - och en skönast möjlig välkomst till det nya liv av planter, djur och mänskor. Ordet "påask" kan möjligen spegla just stunden där knoppar brister, äggskalen bryts, vattnet springer och naturens största och vackraste mysterium - nytt liv - förverkligas igen. I antikens fruktbarhetskultur var givetvis påsken årets största firande. Konstigt nog finns det ett semantisk samband mellan "Eostra" och "Eostrogen", hormonet som bestämmer den kvinnliga fermitè.
Idun representerar den äldsta av Odens sju döttrar med Frigga. (Hnoss, Gnà, Saga, Syn, Fulla, Gevjon). Alltså har hon sex äpplen -är själv sjunde. Under romartiden framstäldes hon i Bern, som "Deae Arteoni - Lingnia Sabinia" (Godinnan Artea - enligt/efter Sabinerna). Som Artemis, Artume och Ariadne förknippas namnet Arteoni med det gamla ordet för binna/björn;
Artos. I fynden från Muri utanför
Bern kan man även räkna sex äpplen och två fullmogna ax i hennes sköte.
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/78/Muri_statuette_group_1891_archival_photograph.jpgNotera också att Deae Arteoni och tärnorna i Stora-Björn vaktade vintergatan, innan dom tog fram vagnen och symbolerna för fruktbarhet och överflöd. I den frygiska/grekiska Kybele-traditionen ser vi att Austeria också residerar i rollen som Fortuna med Ymingehornet. Under namnet Kybele, Athena och Hera framhävs hennes majestetiska roll och tiaran blivit utbytt med en hel borg.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kybelehttp://en.wikipedia.org/wiki/File:TomisFortuna2.JPGHennes symboldjur, stora björnen, en också en tydlig anknytning till Norden:
http://en.wikipedia.org/wiki/Bear_worshipIduns sex tärnor fungerade som dom närmaste hjälpare till den fruktbara Freja och gamla moder Frigga. Parallellen till Olympen, Pallatinerhöjden och Ida-fjäll är tydliga. Som Hera, Ar-temis, Ar-iadne och
Eilytheia har Idun/Austera månen som symbol. Med en drottnings position anses dom alla vara "främst bland kvinnor" (Dea Mater). I sitt suveräna ämbete - och överhuvud för tärnor, jungfrun och barnmorskor står Eileitheia som "alla mödrars högsta beskyddare".
According to the Homeric Hymn to Delian Apollo, Hera detained Eileithyia, who was coming from the Hyperboreans in the far north, to prevent Leto from going into labor with Artemis and Apollo. The other goddesses present at the birthing on Delos sent Iris to get her. As she stepped upon the island, the birth began.
http://en.wikipedia.org/wiki/Eileithyia