Författare Ämne: Asatro  (läst 53528 gånger)

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Asatro
« Svar #20 skrivet: februari 24, 2010, 19:47 »
Hej Ragnfast

Jag undrar hur mycket asatron av idag skiljer sig från det som praktiserades på Island?


Hur mycket skiljde sig asatron i sveariket från det som praktiserades på Island, och hur mycket skiljde det mellan svearna och götarna, mellan uppsalingar och närkingar, mellan byarna.
Ett stort problem är att vi, som sagt var, inte vet speciellt mycket om asatron som den var.
Vi har bara ett fåtal källor som, såvitt jag vet, är skrivna av män som varit kristna i ett par generationer - några t o m munkar. Nu är ju inte heller kristendomen av då densamma som idag, inte ens de skillnaderna vet vi mycket om.

 ;)
Qui tacet, consentit

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Asatro
« Svar #21 skrivet: februari 24, 2010, 21:55 »
Tack för svaret Micke, förstod dig rätt i första inlägget, men ville fråga! Håller med dig i dina inlägg! :)

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Asatro
« Svar #22 skrivet: februari 24, 2010, 23:38 »
Asa-tron beskrevs ÄVEN av samtida, tex i Normandie och Bretagne.  Dessa källor är sorgligt förbisedda.
Den person som samtida(+ grannar) beskrev som  Rollo, kallas 300 år senare för gånge-Rolf på Island (hur många mil bort?)

Ungefär som att vi skulle basera vår kunskap om Bellman, på barnens Bellmans-historier.
(Nu blir det lite diskussion  :) )     

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Asatro
« Svar #23 skrivet: februari 25, 2010, 09:26 »
Skillnaden i natur och klimat mellan t.ex. Sverige och Island måste ju ha påverkat seder och bruk. Så bör t.ex. tron på skogsrået tynat bort på det skoglösa Island. De isländska svartkonstboken är kul, speciellt formeln för att förhäxa en kvinna (gapa udur) även om den inte funkade så bra. ;)

Det händer ibland att man får läsa om ett vägbygge eller dagis på Island, som måste flyttas på grund av landvättarna, så de gamla föreställningarna lever tydligare i folkminnet där.

Jag var ute och slarvade igår och känner mig lite mosig, så jag ber att få återkomma till denna intressanta diskussion.

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Asatro
« Svar #24 skrivet: februari 25, 2010, 12:24 »


De som fick mest stryk var kvinnorna, vi kan fortfarande se - även inne på detta forum, hur lite vi tänker på att de kvinnliga gudarna var minst lika starka som de manliga inom asatron. Lite skumt?
...att sedan bibeln genom att göra Magdalena till en hora indirekt svärtar ned hela det kvinnliga könet och orsakar ett helt otroligt förtryck av kvinnor är en annan diskussion.
Svamlar lite...  :)

Freyja, denna mångskiftande gudinna som det berättades många myter om, ligger mig varmast om hjärtat. Hon var föremål för en omfattande kult, där både män och kvinnor deltog. "Hon är närmast för människor att åkalla", säger Snorre Sturlason. Hennes egenskaper övertogs till stor del av Jungfru Maria i kristendomens inledningsfas, och kanske speglar frasen på runstenarna "Gud hjälpe hans själ och Guds moder" en reflektion av den gudinna som hämtade hem krigarna från slagfältet. Det är emellertid klart att de nykristnade vikingarna var mer intresserade av Maria i egenskap av moder än som himmelsk jungfru.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Asatro
« Svar #25 skrivet: februari 26, 2010, 12:20 »
Hej jag är ny på det hära forumet så kanske inte är så van med hur allt fungerar här  ::)

Det är så att jag har en skoluppgift där jag har valt att skriva just om asatro för jag tycker det är riktigt intressant : ) Jag ska försöka få fram när asatro upphörde i det svenska samhället och vad som orsakade det.. Kristendomen? Hur det svenska samhället och befolkningen blev påverkat när det upphörde..

Om ni har några tips på böcker och sidor med bra källor så länka dem gärna !  :)

Jag vill gärna ha fakta som jag kan stödja mig åt.. inte fakta som vilken smurf som helst har skrivit och som det inte finns några belägg på.

Som du kan notera så sägs det att asatron inte helt förlorade dess anhängare. Däremot är det så att asatron förlorade sin funktion som enande kraft i samhället och som ideologi för de ledande personerna. Kristendomen är inte bara en tro utan ett politiskt projekt; med kristendomen kunde ledarna legitimera sin makt ännu effektivare med hjälp av de nya kultfunktionärerna, dvs. prästerna. Ur maktsynpunkt är kristendomen finfint eftersom var och en inte längre kunde bli salig på sin tro. Den nya tron var alltså ett bra instrument för att kontrollera människor och styra deras tankar.   

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Asatro
« Svar #26 skrivet: februari 26, 2010, 13:07 »
Faktum år att ingen asatroende har själv skrivit om sin religion.Några av orsakerna till kristendomens segertåg var just att den var en skriftlig religion, med lång erfarenhet av administration.
Asatron var regional med en gemensam germansk bakgrund. Det är väl så att man buntar ihop all religion från nordisk vendeltid och vikingatid. Ett fåtal blotplatsere beskrivs i källorna, Lejre, Upsala och några i Norge.
Tacitus Germania och de andra romerska källorna är väl de enda från tiden före kristendomens påverkan.
Festerna är av naturligtvis de samma sedan urminnes tider, även om innebörden ändrats och kulten moderniserats något.
Vad jag vet är det bara påsk och pingst som anges i bibeln, julen, heliga tre kungars dag, Maria bebådelse med mera har tidsbestämt senare.

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Asatro
« Svar #27 skrivet: februari 26, 2010, 13:09 »
Då det fortfarande var äldsta barnet (sonen, som det kom att bli under kristendomen, syrran kunde man placera i kloster så var man av med henne) så kunde nu den yngre sonen bli präst, vilket gjorde några familjer oerhört mäktiga, då prästerna fick gifta sig och ämbetet gå i arv. Detta ofog satte Alsnöstadgan stopp för 1279 om jag inte missminner mig.

Utloggad Nils Ristare

  • Stammis
  • Antal inlägg: 319
SV: Asatro
« Svar #28 skrivet: februari 26, 2010, 18:30 »
Jag vill gärna ha fakta som jag kan stödja mig åt.. inte fakta som vilken smurf som helst har skrivit och som det inte finns några belägg på.

Har alla läst de här raderna?

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Asatro
« Svar #29 skrivet: februari 26, 2010, 23:41 »
Karl Fredrik klargör sakläget - vi vet otroligt lite om tron i Norden före kristendomen och det vi vet är skrivet av kristna. Trots detta finns det otroligt mycket “vetande” i samma ämne, kunskap som anges som sant. För mycket som är sagt tidigare i tråden skulle man kunna ställa frågan: “Hur vet du det?” ... och svaret skulle med stor sannolikhet bli ... “men så måste det väl vara för det har ju andra sagt.” Detta är inte helt ovanligt i reenactkulturen – någon hittar på något och i nästa berättarled har det blivit en sanning. Men var är källorna ... och var är källkritiken?

I ett av inläggen konstateras det “Odens självoffer i världsträdet påminde om korsfästelsen, Ragnarök om domedagen, Balders återkomst om Jesu återkomst t.ex. Vattenösning vid namngivning av barn och korstecknet är äldre sedvänjor som anammats av kristendomen.” Här måste man alltså ha flyttat vår kunskap om den nordiska hedendomen till perioden före 300-talet då de första bilderna av den korsfäste Kristus finns bevarade i Medelhavsländerna. Och de kristna nere i de första församlingarna vid Medelhavet skulle dessutom ha anammat idén om den korsfäste av nordborna! Och så detta med vattenösningen. Skulle de kristna ha anammat detta av hedningarna? Den kristna vattenösningen finns ju omtalad redan några hundra år efter Kristus. Sanningen är kanske den att dessa seder, som vi känner tack vare sena kristna nedtecknade som Snorre etc. har anammats från kristendomen, inte tvärtom.
Stig Lundbergs artikel tar upp detta problemet. Råkade av misstag få upp sidan men finner den intressant på en hel del punkter:
http://stiglundberg.org/vikingar-hedningar/


Om vi nu ska hålla oss till det samtida skrivna källmaterialet kan i förbigående konstateras att ordet "jul" första gången förekommer när väringarna framför den gotiska dansen i Miklagård under den kristna firandet av Jesus födelse i slutet av 900-talet. Två figurer iklädda djurmasker hoppade in samtidigt som väringarna stod i rad och slog på sina sköldar och ropade ”Jul, jul jul …”. Före tomten var det ju i Norden den hemska julbocken som bankade på dörren och kastade in klapparna. Kanske vilade detta julfirande på en gammal hednisk tradition … utan Ho! Ho! gubbe.

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Asatro
« Svar #30 skrivet: februari 27, 2010, 00:31 »
Eftersom asatron inte har någon (bevarad) liturgi och inte är någon paketlösning som t.ex. kristendomen är kunskap om den något som man får söka själv. Oden fick som bekant själv kunskap genom sitt självoffer. tro, vetande och kunskap, för att inte säga insikt är olika saker. Det är en sak att hänvisa till (o-)befintliga skriftliga källor och ett annat att leva och meditera över dessa frågor, kanske göra en trumresa t.ex. Jag kan skriva en bok om det, ungefär som jag har skrivit drömdagbok sen 1984, men jag skulle inte hävda att det var en bok i religionshistoria, snarare en historia om religion i bokform.

"Skulle de kristna ha anammat detta av hedningarna?" Som om kristna aldrig hade varit något annat än kristna och fixt och färdigt bara poppat upp ur marken. Goddag, yxskaft! Korset och korstecknet torde vara några tusen år äldre än det kristna korset, ett vanligt sätt att avrätta t.ex. upprorsmakare på när det begav sig. För nordborna var det naturligtvis inte långsökt att göra kopplingar mellan Jesu offerdöd och Odens självoffer i trädet.

Det är, enligt mitt förmenande, enfaldigt att tro att de kristna föreställningarna skulle vara äldre än de hedniska. Asatron torde ha rötter hundratals, om inte tusen år före Kristus.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Asatro
« Svar #31 skrivet: februari 27, 2010, 08:51 »
Asatron torde ha rötter hundratals, om inte tusen år före Kristus.

Jag har absolut inget emot att man har sin egen tro på ett historisk förlopp. Jag har definitivt inget emot att man skapar teorier men för att vara relevanta måste dessa vara  baserade på samtida källor som kan berätta om eller låta oss ana hur det faktiskt var (dvs skrivna av de som en gång var aktiva i den tron) samt därmed kopplad källkritik till materialet. Citatet ovan t.ex. väcker frågan: Hur vet du det? Svaret är: du antar. Det är detta som är tämligen vanligt i reenactmentkulturen. Någon kastar fram någonting. Nästa berättarled har glömt det viktiga ordet "torde" och så är det hela en sanning som sprids.  Om inte jag är fel underrättad har vi haft flera olika religioner i Norden under forntiden. Asatron kom kanske, enligt vissa teorier, först under yngre järnåldern.

De nordiska gudasagorna är underbara och spännade berättelser men vad av detta är skrönor, ont förtal, kristen fanatism etc. Vi vet inte eftersom motpartens utsagor saknas. Det är förfärligt men sant.


Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Asatro
« Svar #32 skrivet: februari 27, 2010, 09:25 »
Det är nog ett mer eller mindre korrekt antagande, att asatron som vi känner den idag, konsiliderades ur divergerande traditioner under yngre järnålder, kanske t.o.m. som en motreaktion på den kristna missionen (Torshammare som hängsmycken blir ju inte på modet förrän under vikingatiden t.ex.) men de trosbärande elementen, gudarna, diserna, alverna o.s.v. är naturligtvis avsevärt äldre än så. Tacitus gör kopplingar till det romerska pantheonet (som är en ripp-off av det grekiska) som förmodligen har samma gemensamma ursprung som såväl det keltiska som det germanska, och nu är vi riktigt långt tillbaka i tiden.
Sätter man någon tilltro till Ynglingatal kan man lätt räkna sig tillbaka till Kristi födelse. Själv lutar jag åt att det man kallat för den första fimbulvintern, som sammanfaller med järnets intåg i Norden c:a 600 f.Kr. banade väg för ett religionsskifte, där de manliga, krigiska gudarna ställde de freds- och fruktbarhetsfrämjande gudarna i skuggan. "Yxtid, klingtid..."

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Asatro
« Svar #33 skrivet: februari 27, 2010, 22:26 »
Det fins ingen hedendom med obruten kontinuitet i Sverige, på Island eller någon annanstans oavsett vad man från religiöst håll skulle vilja.

/Micke

Nu finns ju lyckligtvis de nord-europeiska språken kvar, som obrutna kvarlevor från den för-religiösa, antika kultur som rådde i Europa - INNAN medelhavets krigsherrar och despoter lyckades bryta ner dom antika kulturerna och erövra deras rikedomar. Fynden från brons- och järnålder vittnar om att antikens "hedniska" livsfilosofi och kultur utvecklats också i norra Eurasien.

Eftersom de nord-europeiska språken faktisk överlevde finns det alltså endera spår som nu kan anses som små, men säkra vitnesbörd om forntidens nordiska variant av brons- och järnålderns naturfilosofiska fruktbarhetskulturer.

När man läser 1300-talets kopior av fornsagorna får man givetvis beakta att denna kultur mist sin makt och blivit svårt stigmatiserad av dom "främmande herrar" som under 1000-talets början sluttförde sin erövringsvåg av den gamla värld med att "erövrade Nordens hus" (Snorre).  Sen dess definierade det teokratiska tyrann-välde alla gamla traditioner som kontradiktioner och antagonister till den "rätta läran".

Med erövringen och förintelsen av Östersjöns anitka kulturformer realiserade det "nya Rom" äntligen Octavians ide om Rom som världens härskande makt och man fick använding för nya definitioner på livsfilosofi såväl som "lag och rätt". När kyrkostaten på 1000-talet erövrat hela den gamla värld - ända upp till "Ultima Thule" och "Mare Coagularum" - kunde romerkyrkan kunde teokratin slutgiltigt definera och utöva "all makt i himmel och på jord".

Givetvis blev all motstånd mot denna teokrati definierad som "syndig" och bestraffad på liv och lemmar. Den antika kulturens naturfilosofiska ideal tynades bort genom tallösa kampanjer, vars grunnläggande syfte var att styrka teokratins oinskränkta makt över såväl liv som död.   

Utrotningen av dom klassiska ideal, såväl som alla minnen efter antikens kultur, blev alltså en agenda för "den nya tid". Under 1100- och 1200-talet lanserades ett antal "kulturrevolutioner" över Europa, där alla kunskapstraditioner, riter och kulturelement skulle - med diktat och diktatur - ersättas med det latinska språk och den kyrkliga lära. I perioder blev alla spår efter antikens "hedniska" filosofier förföljd och grymt bestraffad.   

Lyckligtvis var NV Europa lite för stort, kallt och difrensierad för att den franco-romanska makteliten klarade behärska alla kulturområden med önskad effektivitet. För att profitera från  den nordiska produktion var det nödvändigt att samarbeta med den gamla, nordiska adel och även insätta nordiska lärda i kyrkliga ställningar. Detta ledde bl.a. till att hela den gamla språk-kulturen faktisk överlevd i NV Europa - i motsättning till NÖ Europa där det slaviska kyrkospråket tog presedens och infördes i alla samhällslag, på bekostnad av dom gamla, finsk-ugriska språken. (Hade inte Finland/Estland/Ingermand också hamnat under östkyrkan hade dom FU språk troligen inte funnits där heller...)

I våra dagar kan vi glädja oss över att 1300-talets versioner av nordens forntid överlevde inkvisitionerna - på öarna ute i NV Atlantern. Dock får man beakta att Snorre och hans samtidiga fick skriva om det mesta och utesluta alla "hedniska sanningar" som kunde vecka harme i Achen, Reims och Rom. När Snorres sagor slutförs på 1370-talet har man omskrivit den nordiska forntid så att den passar med dom nya herrar och den "nya tid".

Det är i denna, teosofiska miljö att dom klassiska kulturformer, den forn-nordiska inklusive, defineras som "tro" och "religion". När dessa termer fortfarande hänger vid vårt tänkande omkring gamla kulturer är det vi som ärvt teokratins premisser. Att definierade forntidens kulturfilosofi som "religion" blir alltså en grundläggande metodfel.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Asatro
« Svar #34 skrivet: februari 27, 2010, 22:28 »
När vi nu kan beakta dessa premisser - och bättre förstå "kristningen" som ett militär-politisk  verktyg - kan vi ännu ha stor glädje av dom nordiska fornsagor. Tack vare att våra nordiska språk fått bestå kan vi numer - med hjälp från relaterade vetenskaper - bilda en genetisk, arkeologisk och kultur-politisk kontext som ger oss möjlighet att analysera dessa sagor, sägner och myter - och pensla fram namn, ord och kulturelement med grundläggande, historiskt värde.

Drar man fram dom namn som finns inom antikens pantheon - från India till Irland - ser man redan paralleller mellan bestämda ideal - framstäld i gestalter (identiteter) - och deras funktioner. Parallerna mellan olika mytologier förstärks ofta av den konstitutionella kontext vari dessa ideal-personer framstår - som förklaring på respektive kulturfolks ursprung - och (därmed) som kulturskapande, samhällsbärande och/eller ansvariga ledargestalter inom varje generation.
'
De N-Europeiska pantheon var givetvis en del av samma, "hedna" kulturform. Vi borde därför tala om "Aserna" som den germanska språkkretsens gamla förklaring på ett gemensamt ursprung och en ensartad kulturhistoria. När Alexander mobiliserar soldater från Grekland och Balkan tilltalar han sin här för "Zeus söner". När vikingarna tvingades försvara sina arvsländer är det "Odens söner" som fick gå till krig. (Sist unga män gick i döden för Norges frihet var den gemensamma motivation fortfarande "Konge og Fedreland".)

Nu kan vi också - lyckligtvis - hitta mycket tydliga och nyttiga paraleller hos våra östliga grannfolk. I den finska folklor och mytologi är parallellerna till dom isländska saga-världen.  Åldern på de nordiska och FU språk är fortfarande omdiskuterad - men det går tydliga linjer tillbaka till ledungstiden och den kultur som rådde i Norden under järnålder och bronsålder. Tack vare att vårt språk överlevt kan vi gå in i de nordiska mytologier och pensla fram en rad meningar som fortfarande lever i vår dagliga kultur.

När man i det för-religiösa Europa firade en rad högtider så gäller det givetvis båda solstånden, jämte vår- och höstjämndygn. Jul, pingst, påsk, vårbruden (disa), midsommar och skördefesten firades redan i norrön tid. Just som vi fortfarande firar solhjulet varje Sol-dag, mens månen uppmärksammas varje mån-dag. Sen har våra förfeder också - underligt nog - klarat behålla Dis(ornas) dag, O(de)ns dag, Tors dag, Fre(js) dag - varefter "helge-dagarna" kommer igen, som Lödge-dag och Sön-dag.'' I den finsk-ugriska språktradition har veckan parallella namn; sunnun-tai, mon-tai, tiis-tai, keskiviiko, tors-tai, perjun-tai, saunan-päivä. Ren hedendom, m.a.o., på båda sidor Bottenhavet.

Strimmor och fragment efter vårt kulturhistoriska ursprung har tydligen överlevt. Med lite reson och någon mening kvar kan  man nog påstå att de mänskor som bildade de nordliga kulturer och utvecklade de nordiska språken haft ett gemensamt ursprung i ett aristokratisk ättesamfund där Aserna utgjorde den äldsta - och därför centrala - familj. Just därför fick alla nord-europeiska kungahus hålla sig med de "ättertaflor" som bevisade deras gemensamma ursprung och legitima, ärftliga rättighet - från Aserna och Odens land...
 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Asatro
« Svar #35 skrivet: februari 27, 2010, 23:11 »
Det är nog ett mer eller mindre korrekt antagande, att asatron som vi känner den idag, konsiliderades ur divergerande traditioner under yngre järnålder,

 :D Asatron som vi känner idag är ett ganska modernt hopkok av mer eller mindre glömda sägner och sagor.

Naturligtvis finns det en viss kontinuitet, vi har ju namnen på gudarna från asatiden, åtminstone de flesta. Det är också ganska bevisat att folken i norra europa har haft kontakt med folken i södra europa, alla kände någon som kände någon som...
Det vore ett tjänstefel att tro att inte ideér och kunskap utbytts på vägen, men i vilken riktning och i vilken mängd är svårare att veta.
Jag håller med i att asatron a la sen järnålder med största säkerhet konsoliderades ur divergerande traditioner under yngre järnålder - vad det nu har att göra med dagens asatro förstår jag inte.
;-)
Qui tacet, consentit

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Asatro
« Svar #36 skrivet: februari 28, 2010, 11:50 »
Läs vad vi känner till om asatron idag så förstår du kanske bättre. Dagens asatro är en annan historia, till största delen en privat sådan. Men Oden hör bön, det kan ni läsa om i gårdagens Svenska Dagbladet; man har satt gridniding på Islands fiender och såväl Gordon Brown som det holländska parlamentet har lidit svidande nederlag...... >:D

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Asatro
« Svar #37 skrivet: februari 28, 2010, 15:42 »
Vad som också är intressant i samanhanget är hur asatron eller dess nära motsvarighet såg ut bland germanerna i Tyskland och angränsande områden. De tycks ju ha haft gudar som var mer eller mindre identiska med de fornnordiska, t ex Wotan (Oden) eller Donnar (Tor). Hur mycket vet man egentligen om denna tro och vilka är de skriftliga källor som berättar om den?

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Asatro
« Svar #38 skrivet: februari 28, 2010, 16:15 »
Källmaterialet är ytterst magert när det gäller västgermanerna. Man har som sagt ett antal gudanamn, varav de flesta har motsvarigheter i norden, några enstaka bevarade besvärjelser, och en del säkert mycket missvisande notiser i samtida kristna källor.
Läget är ungefär som det skulle vara i Norden, om de isländska källorna inte fanns.

Det finns dock klara skillnader mot den nordiska asatron, t ex gudinnan Eostra/Ostara (vars namn återfinns i ordet för påsk, Easter) och som inte tycks ha någon egentlig motsvarighet i Norden.

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Asatro
« Svar #39 skrivet: mars 01, 2010, 09:05 »
Även våra baltiska, slaviska och vendiska grannar hade en religion som enligt källorna skall vara snarlik nordisk asatro. Det sista stora hedniska blotet hölls i Litauen så sent som på 1300-talet, där två gästande kristna kungar blev mördade.