Hur många fler gravar?

[Gorm]

En fråga som är en utlöpare från denna diskussion.

Finns det någon sammanställning/statistik över hur många fler gravar man hittar vid totalundersökta gravfält jämfört med hur många som syns ovan jord? Skiljer det sig beroende på dataring och rumslig placering? Tänker främst på nordiska förhållanden.

/Johan

[Håkan]

I fullåkersbygd är siffran 100% i de allra flesta fall. Fast vi har försvinnande få gravar i södra Skåne i jämförelse med andra landskap. Gravfälten ligger som bekant på höjdlägen och de är i allmänhet mycket hårt nedplöjda.

[Johan]

Totalundersöks så många gravfält överhuvud taget nuförtiden?

[Mats Hansson]

Jag har hört att för äldre järnåldergravfält så är siffran högre, dvs. antal gravar kan ha ökat till mer än det dubbla jämfört med vad som synts ovan jord. Men att det för yngre järnåldersgravfält är lägre (dvs. något mindre än dubbelt så många). Skillnaden ligger nog i hur gravarna avtecknar sig ovan jord - de från yngre järnålder har ju ofta en klart skönjbar höjd medan många från äldre järnålder kan vara väldigt flacka, utan ens synlig kantkedja.

/Mats

[Håkan]

Inte för att jag har någon rapport att referera till, men det kan bli färre gravar vid en undersökning. Ibland visar sig tänkta gravar vara naturbildningar eller odlingsrösen.

[Scania]

Kan ju också vara så att man råkar hitta gravar av en slump vid en utgrävning. Tyvärr finns det oftast inte möjlighet att fortsätta gräva och se om man hittar fler gravar i närheten.

Jag vet bara två gravfält som totalundersökts i Skåne hitintills (kan givetvis vara fler), det är Skateholm utanför Trelleborg (stenålder) och Löddeköpinge (vikingatid/medeltid). Gravfältet (eller kyrkogården) i Löddeköpinge ska dock undersökas mer eftersom man tror att här finns fler gravar. Sen finns det ju två totalundersökta medeltida kyrkogårdar inne i Lund, Drotten och St Stefan.

Sen finns det ju gravfält som man vet borde finnas, men som man inte hittar, som i Uppåkra.

Som Håkan säger, den skånska jorden är mer sönderplöjd än i övriga Sverige, åtminstone i trakterna runt Malmö/Lund/Trelleborg. Många gravhögar har försvunnit, liksom gravfält med eller utan markeringar (som skeppsättningar osv.).

/Åsa.

[gangrade]

Som Håkan säger, den skånska jorden är mer sönderplöjd än i övriga Sverige, åtminstone i trakterna runt Malmö/Lund/Trelleborg. Många gravhögar har försvunnit, liksom gravfält med eller utan markeringar (som skeppsättningar osv.).

/Åsa.

Det där är nog sant för de flesta fullåkersbygder, vare sig de ligger i Skånetrakten eller inte.

[Bessan]

Hur är det i skogarna? Har det alltid varit skog där det är skog idag? Jag tänker på alla skogsmaskiner som säkert kört sönder en hel del. Sen undrar jag om inte väldigt många ströddes som aska över de små åkerlapparna som fanns, bra gödningsmedel och säkert en ära. Där passar ju uttrycket "ha råg i ryggen" väldigt bra .
/Bessan

[Håkan]

Sönderplöjningen är ett problem på åkermark i hela landet. Tyvärr är uppdragsarkeologin helt fixerad vid att det måste finnas tydliga nedgrävningar kvar under plogdjup för att en plats ska undersökas. Delar av gravgodset finns ofta kvar i ploglagret, men detta tas det ingen hänsyn till, allt schaktas bort. Därav bristen på undersökta gravar i fullåkersbygd.

[Scania]

Hur är det i skogarna? Har det alltid varit skog där det är skog idag? Jag tänker på alla skogsmaskiner som säkert kört sönder en hel del. Sen undrar jag om inte väldigt många ströddes som aska över de små åkerlapparna som fanns, bra gödningsmedel och säkert en ära. Där passar ju uttrycket "ha råg i ryggen" väldigt bra .
/Bessan

Nej, det har inte alltid funnits skog där det finns skog idag. Och tvärtom. Mycket skog har försvunnit när människan strävat efter att skaffa sig mer åkermark. Men visst, skogmaskinerna kan mycket väl ha kört sönder en del fornlämningar.

Jag tror inte på din teori att de skulle ha strötts över åkrarna som gödsel. Det var först när man började hålla djur som man började gödsla sina åkrar. Det finns många brandgravar från både bronsålder och järnålder och de ligger i regel samlade antingen i eller i närheten av gravhögar eller på gravfält. Däremot kan man mycket väl ha använt aska efter döda djur som gödsel.

På 1800-talet använde man faktiskt pulveriserade mumier från bland annat Egypten som en slags universalläkemedel, man använde säkert pulvret som gödsel också.

/Åsa.

[Ragnfast]

Det som är åkermark idag kan naturligtvis varit skog förr i tiden. Det känns nästan som en självklarhet, eftersom man t.ex. inte kan svedjebruka mer än tre år i rad. (Har jag läst någonstans i  alla fall.) Efter de första exkursionerna på grundkursen i arkeologi tyckte jag att jag såg gravar överallt, när jag knallade omkring i skogen. Och visst finns dem, för dem som har öga för det. (Därmed inte per automatik påstå att just jag har det, jo det har jag visst...)

Märkligt att tanken på att strö sina döda på åkrarna både stör och tilltalar tanken. Beror väl på hur man ser på det. Vad kan en fosfatkartering säga om en sån sak?

[Jerrark]

Hur är det i skogarna? Har det alltid varit skog där det är skog idag? Jag tänker på alla skogsmaskiner som säkert kört sönder en hel del. Sen undrar jag om inte väldigt många ströddes som aska över de små åkerlapparna som fanns, bra gödningsmedel och säkert en ära. Där passar ju uttrycket "ha råg i ryggen" väldigt bra .
/Bessan

En hel del av det som är skog idag har under någon period varit bebodd, odlad eller betad mark. Så dagens skogar döljer en hel del kulturlämningar av olika slag, boplaser, fossil åker, gravar m m. Som du säger så innebär det moderna skogsbruket en massa åverkan på dessa lämningar och många hinner förstöras innan de ens upptäcks.

Ett tag pågick ett stort projekt, Skog och Historia, där man försökte registrera så många lämningar som möjligt i syfte att bevara dem (förutom de rent arbetsmarknadsmässiga skälen till projektet) men tyvärr lades det ned p g a brist på resurser och förändrad arbetsmarknadspolitik.

Så forfarande återstår det många upptäckter, både av gravar och andra lämningar, att göra i våra skogar. Men det brådskar.

[Mats Hansson]

Finns det någon sammanställning/statistik över hur många fler gravar man hittar vid totalundersökta gravfält jämfört med hur många som syns ovan jord?

Såg att det från Uppland och Södermanland finns lite statistik i Åke Hyenstrands rapport "Centralbygd - Randbygd" från 1974. Ett litet avsnitt 3.3.3 tar upp totalundersökta gravfält i regionen och det finns en tabell med ett sjuttiotal gravfält upptagna där man både har med antal lämningar enligt fornminnesregistret och totalt antal gravar efter avslutad utgrävning. Åke kommenterar själv kring förhållandet och kommer fram till ungefär som vi sagt ovan, dvs. i genomsnitt en dubblering av antal gravar jämfört med vad som var synligt innan. Han konstaterar dock att det finns stora variationer i denna siffra för de enskilda gravfälten, något som också framgår av tabellen.

Tycker den är en pärla, den här gamla rapporten, som fint årgångsvin. Så otroligt mycket fakta och kunnande samlat. Frid över Åkes minne.

/Mats

[Carl Thomas]

Finns det någon faktisk, eller uppskattad, siffra på antalet gravar vi har hittat från t.ex vikingatid? Bronsålder? Stenålder?

Det bör ju finnas uppgifter om antal gravar i inventeringsmaterialet – förhoppningsvis…?

Kan vi sedan försöka hitta fram till en gemensam bedömning av antal människor som levde i nuvarande Sverige under vikingatid? Var det 200.000 eller 500.000 – eller en annan siffra?

Förslag?

Thomas