Felkällor i FMIS

[Gorm]

Jag närvarade på en Workshop om FMIS i onsdags (15/11) som anordnades av RAÄ i samarbete med Uppsala universitet och då togs det bl a upp felkällor i FMIS.

Observera att dessa inte behöver vara alla felkällor men de kan ligga till grund för en diskussion och vidare reflektioner.

1. När skedde inventeringen? Det som ansågs viktigt att inventera 2002 kanske inte inventerades alls 1984. Se exempelvis antalet fornlämningar av typen "bytomt/gårdstomt" i Småland; 104 i Kalmar län mot 3681 i Kronobergs län.

2. Är informationen kvalitetssäkrad? Eftersom det är människor som registrerar lämningarna så kan det förekomma slarvfel. Tänk även på att de som digitaliserade informationen ofta inte hade någon arkeologisk utbildning.

3. Hur är geometrin utformad (dvs punkter, linjer och ytor)? Finns det fornlämningar som är uppdelade på flera geometrier? Se exempelvis stensträngssystem.

4. Antal. Antalet gravar på ett gravfält kan vara en grov uppskattning eller så har inventeraren räknat samtliga synliga fornlämningar. Arkeologiska undersökningar brukar dessutom visa att antalet gravar ofta är flera så antalet bör tas med en nya salt.

Kommentarer?

/Johan

[Urban]

1. Ja det är ju känt att bedömningen av vad som betecknas som fornlämningar har förändrats över tiden! Det gäller tex röjningsröseområden, där bedömningen har påverkats genom den regionala kulturmiljövården, med det har ju även varit upp till platsledaren att bedöma vad som ska registreras vid fornminnesinventeringen. Vid fornminnesinventeringen skedde ju dessutom en prioritering av vissa delar av lanskapet i många fall. Sedan har man ju under senare år omvärderat vissa lämningstyper och givit dom annan status, det gäller tex samiska härdar. I Norrland har ju dessutom en rad nya lämningstyper tillkommit under tex 1980-talet genom inventeringen av dessa området. Vid digitaliseringen av Fornminnesregistret skedde också en ojämn registrering av tex röjningsröseområden. Vissa togs med och andra inte.

2. Ja det är ju så, att det sker misstag när människor är iblandade, det är bättre att använda sig både av informationen i FMIS kombinerat med de skannade inventeringsboksuppslagen.

3. Jag förstår inte vad som menas med att flera geometrier, dom bör ju vara numrerade i FMIS på samma sätt och dom hör ihop!

4. Inventeraren har uppskattat antalet gravar på ett gravfält. Som alla vet är det ju väldigt beroende på årstid vad man kan iaktta. Sedan är det ju en erfarenhetsfråga! Vissa inventerare är ju dessutom mer intresserade av vissa fornlämningstyper och är kanske mer intriktade på att registrera boplatser i stället för gravar.

/Urban

[Mohawk]

1. Ja, Urbans kommentar är riktig.

2. Ja, det gäller att man jämför den digitaliserade informationen med den insakannade och rapporterar felaktigheter.

3. Just stenträmgssystem borde kunnna kartläggas bättre i takt med att tekniken går framåt.

4. Ja så är det. Men det handlar om statistik. Alla gravar kanske inte har räknats, men man får en uppfattning om storleken på gravfältet.

[Gorm]

Jag ska försöka förklara vad jag menar med "flera geometrier". Gör man ett datauttag från FMIS och öppnar upp det i t ex Mapinfo så får man massor med rader i tabellen som tillhör samma fornlämningsnummer men som t ex är en egen linje som i exemplet med hägnadssysten (exempelvis Glömminge 43:12). Samma objekts-id men flera geometriska id:n alltså.

/Johan

[Urban]

Får då de olika geometrierna inte samma fornlnr? Det verkar ju vara konstigt. Det borde då vara en sak som är specifikt för Mapinfo.

/Urban

[Gorm]

Jodå, de får samma fornlämningsnummer och samma objekts-id men flera olika geometriska id. Har för mig att det ser likadant ut i Arcview. Det kan vara värt att tänka på om man t ex vill skapa punkter utifrån objekts-id respektive geometriskt id. Antalet rader i tabellen behöver inte motsvara antalet fornlämningsnummer.

/Johan

[Gunnar Creutz]

1. Man får helt klart se upp med när inventeringen gjordes och likaså med vem som gjorde den. Många inventerare sätter ju en viss individuell prägel på bedömningen och texten, så ofta kan man finna att ett visst drag går igen i många beskrivningar av samma inventerare.

2. Det finns gott om olika slarvfel i FMIS och jag läser därför oftast den inskannade inventeringsboken. För att ta några exempel från Skövde kommun så saknas två rader och ett flertal mellanslag i den inskrivna texten för ödekyrkogården Skövde 129:1.
Vidare sägs Säter 47:1 vara ett "kalkugnssvin" och fyra eller fem mellanslag saknas i texten. Helt klart har den som skrivit in beskrivningstexten i datorn inte förstått att det är ordet "ruin" som blivit slarvigt skivet.
Lite förvånad blir jag även över att Våmb 10:1 är en hålväg som har längd, bredd och tjocklek istället för längd, bredd och djup. Inventeringsboken från 1959 säger dock "tj" och inte "dj", så det är inget fel som gjorts vid inskrivningen i FMIS. Däremot saknas fyra mellanslag i den inskrivna texten.
Detta med utelämnade mellanslag i beskrivningstexterna verkar vara det vanligaste felet och verkar förekomma på närmast samtliga objekt, vilket får mig att undra om det rör sig om ett dataöverföringsfel.

3. Man får verkligen se upp med hur många undernummer det finns på en fornlämning och hur dessa kan vara spridda i terrängen.

4. Tyvärr vet man ju sällan om inventeraren uppskattat antalet gravar eller räknat dem noga. Inte heller vet vi alltid hur bra inventeraren vid inventeringstillfället var på att hitta låga och svårsedda stensättningar. En totalutgrävning är ju det enda säkra sättet att hitta samtliga stensättningar på ett gravfält med tanke på att en del stensättningar kan ligga flera decimeter under markytan. Att gå igenom all mark med georadar e.d. kanske vore den enda möjliga lösningen. Kommer vi in på låga röjningsrösen så kan situationen var ännu snårigare med tanke på att äldre inventeringar struntade i dem.

Hälsningar
Gunnar

[Reuterdahl]

Ett annat problem är att flera lämningar inom t ex fossil åkermark , bland annat hängnader inte har några koordinater alls.

Det finns i texten angivet att hägander, terrasseringar eller åkerhak existerar inom fornlämningen men inte var. När man nu tillåter harvbning som markberedningsmetod på fler och fler ställen i landet kommer detta leda till att dessa lämningar helt raderas ut och endast existera som en fotnot i ett inventeringsblad.


//Magnus Reuterdahl

[Gorm]

Gunnar: Jag förutsätter att du rapporterade in felen? Jag håller med om att mellanslagen (eller avsaknaden av dessa) spökar allt som oftast. Det är tyvärr lätt hänt när man skriver snabbt.

Så länge man gör spridningskartor så behöver inte antalen spela så stor roll, det är när man t ex ska göra statisktiska beräkningar på gravfältens storlek som det blir viktigt (och krångligt).

/Johan

[Urban]

Ang slarvfelen i fritexten i FMIS bör man istället läsa de inskannade inventeringsböckerna och jämföra med om det gjorts förändringar av beskrivningen genom tex arkeologiska utredningar. De äldre inskivna fritexterna i Forn och Forn32 borde kanske inte tagits med. Det kanske skulle ha räckt med de skannade inventeringsböckerna. Då skulle man veta att de fritexter som skrivits in i FMIS har skett vid tex kvalitetshöjning och tillägg av fornlämningsinformationen för enskilda nr. Vi på Fornminnesregistret rättar ju texterna när ett nr berörs av ett arkeologiskt ärende, men det är ju många nr som inte berörs. Så det är klart att det finns många nr kvar att rätta. Det är bra att det finns en diskussion ang själva innehållet i FMIS, det är ju ändå det som är det viktiga. Tyvärr har systemet som sådant fått all uppmärksamhet de senaste åren. Kvalitén och behovet av uppdaterad fornminnesinformation har inte ansetts viktig i sammanhanget.

/Urban

[Gunnar Creutz]

Gunnar: Jag förutsätter att du rapporterade in felen?

Jodå, jag avser att rapportera felen. Problemet är bara det att jag än så länge saknar mail på jobbet, så jag tänker samla på mig denna typ av ärenden och antingen rapportera dem hemifrån eller vänta tills jag får mail på jobbet. Frågan är dock hur petig man ska vara när man rapporterar in fel? Saknade rader eller viktiga ord i beskrivningen felstavade är ju i alla fall vettigt att rapportera.

Jag håller med om att mellanslagen (eller avsaknaden av dessa) spökar allt som oftast. Det är tyvärr lätt hänt när man skriver snabbt.

Jodå, visst är det lätt hänt, men det är också något som är lätt att upptäcka om man läser igenom det man skrivit in. Därför kan jag tänka mig tre anledningar till de många avsaknade mellanslagen.
1. Inskrivaren har inte haft tid att göra en genomläsning av det inskrivna.
2. Inskrivaren skriver illa trots mångårig vana.
3. Texten har skadats vid överföring mellan två olika program.
Jag har sett exempel på alla tre sakerna under de år jag arbetat i branschen. Som exempel på fall 2: En av mina tidigare arbetskamrater brukade t.ex. morra över inskriviningsfelen i den databas hon var satt att kontrollera inskrivningen av och påpekade att 90 % av de nyinskrivna posterna innehöll grundläggande fel. Som exempel på fall 3: Likaså kommer jag väl ihåg hur allvarligt skadade de FMR-databaser som på prov konverterats för över 10 år sedan kunde vara.

Hälsningar
Gunnar

[exm]

Jag närvarade på en Workshop om FMIS i onsdags (15/11) som anordnades av RAÄ i samarbete med Uppsala universitet och då togs det bl a upp felkällor i FMIS...

2. Är informationen kvalitetssäkrad? Eftersom det är människor som registrerar lämningarna så kan det förekomma slarvfel. Tänk även på att de som digitaliserade informationen ofta inte hade någon arkeologisk utbildning.

Vore intressant med en dokumentation av workshopen, är nån sån planerad?

Även med den nuvarande registreringen (med utbildade arkeologer?) förekommer slarvfel (och även skilda tolkningar av olika lämningstyper). Detta är väl något som sker genom att Registreringsklienten inte ger tillräckligt stöd för att undvika slarv, stavflel och annat...

Ett trivialt exempel:
Händelser: "Registreringsdatum 2006-11-21"
- Registrerarna ligger före sin tid, det är väl ändå den 20:e idag... (år/månad är iallafall rätt)  

[Urban]

exm: Även med den nuvarande registreringen (med utbildade arkeologer?) förekommer slarvfel (och även skilda tolkningar av olika lämningstyper). Detta är väl något som sker genom att Registreringsklienten inte ger tillräckligt stöd för att undvika slarv, stavflel och annat...

Eftersom jag dagligen registrerar i FMIS tänkte jag kommentera detta. Slarvfel kan alltid inträffa, speciellt när man arbetar under tidspress. Vi på Fornminnesregistret går igenom våra egna registreringar för att unvika fel. Tolkningarna som görs av diverse lämningar, utförs genom kommunikation med de arkeologiska institutionerna samt genom antikvarisk praktis! Men jag kan ju bara svara för FMR. Det händer ju också att vi får förslag om namn på lämningar som inte följer Fornminnesregistrets/FMIS regelverk. Ett exempel är lämningstypen "boplatsgrop" vilket betyder en slags grop (möjligen någon slags förvaringsgrop) med omgivande vall, en lämningstyp som oftast finns i Norrland och inte är gropar/nedgrävningar som framkommer vi en arkeologisk undersökning.

/Urban

[exm]

...Slarvfel kan alltid inträffa, speciellt när man arbetar under tidspress. Vi på Fornminnesregistret går igenom våra egna registreringar för att unvika fel. Tolkningarna som görs av diverse lämningar, utförs genom kommunikation med de arkeologiska institutionerna samt genom antikvarisk praktis! Men jag kan ju bara svara för FMR...

Jo, jag menade inte att angripa någon personligen eller en viss organisation, men faktum är väl att det inte finns någon inbyggd funktion i registreringsprogrammet för att undvika triviala fel? Det borde ju vara en kvalitetshöjande och tidsbesparande åtgärd att införa isåfall. Nu måste ju registrerarna som du säger dubbelkolla, men det kan ändå bli fel i slutändan.  

[Urban]

Nej, jag tog inte åt mig personligen! Det finns tyvärr ingen sådan funktion. Eftersom att den del av RAÄ som utvecklar/förvaltar FMIS ska flytta till Gotland, finns nog tyvärr inga ekonomiska resurser för en sådan funktion! Jag är inte rätt person att svara på frågor om utveckling av FMIS.

/Urban

[exm]

Vore intressant med en dokumentation av workshopen, är nån sån planerad?

För att besvara min egen fråga så kommer tydligen sammanfattningar av presentationerna presenteras här  - tack för det!  

[Jan Owe]

En rapport kom vid årsskiftet 2008/2009 med en undersökning av "fornlämningarnas positionsuppgifter i FMIS jämfört med dem som erhållits vid inmätning i fält med GPS"
Se http://www.raa.se/publicerat/rapp2009_1.pdf
/Jan