Arkeologiska utgrävningar av digitala landskap

[Jerrark]

En ny avhandling om hur digital teknik kan ge nya möjligheter för arkeologer att analysera fornlämningar i förhållande till landskapet har getts ut vid Uppsala universitet.
Avhandlingens författare är Daniel Löwenborg.

Bl a tar avhandlingen upp den eventuella klimatförändringen år 536 e Kr och dess påverkan på det dåtida samhället:

Ett exempel på en samhällsövergripande förändring som bättre kan förstås genom att titta både på det traditionella arkeologiska materialet och digitala analyser är följderna efter den förmodade klimatkatastrofen år 536 e.Kr. Katastrofen orsakades av ett mycket kraftigt vulkanutbrott eller meteoritnedslag och i delar av Skandinavien tycks detta ha resulterat i svår missväxt och en omfattande befolkningsminskning.

- Denna katastrof förmodas ha fått stora sociala konsekvenser, vilket bland annat resulterat i att den arkeologiska perioden yngre järnålder anses börja efter denna tidpunkt, förklarar Daniel Löwenborg.

I avhandlingen analyserar han de sociala konsekvenserna av denna befolkningsminskning utifrån hur man efteråt anlade nya gravfält och framför allt hur dessa ligger placerade i landskapet. Detta kopplas till teorier om hur möjligheter till enskilt ägande av mark ökade samt hur delar av den kvarvarande befolkningen kunde samla mycket stora jordegendomar. Detta utgjorde i sin tur grunden för det starka samhällsskikt som syns under yngre järnålder i Mälardalen med båtgravar, runstenar och stora gravhögar.

I avhandlingen dras paralleller mellan denna befolkningsminskning och konsekvenserna av befolkningsminskningarna efter den medeltida digerdöden, samt med moderna kriser som den ekonomiska kollapsen efter Sovjetunionens fall och den efterföljande framväxten av en rik oligarki.

Även den medeltida administrativa indelningen i hundaren analyseras i förhållande till dåtida vattenvägar:

En annan aspekt som belyser människans roll i en ömsesidig samverkan med landskapet blir tydlig i analysen av den medeltida administrativa indelningen i hundare. Vattenvägar var viktiga kommunikationsleder innan vägnätet blev utbyggt och vatten har ofta tolkats så som sammanlänkande i landskapet.
Genom att analysera topografin i GIS med verktyg för hydrologisk modellering har avrinningsområden beräknats. Dessa motsvarar i hög grad utsträckningen av de medeltida hundarna, och kan på så sätt bidra till förståelsen av hur den administrativa indelningen uppstått.

Löwenborg, Daniel
Excavating the Digital Landscape
ISBN: 978-91-506-2121-1

http://www.uu.se/nyheter/nyhet.php?id=901&typ=pm

[Ragnfast]

Om man ska sitta vid datorn istället för att vara i fält kan man lika gärna spela dataspel, men det är väl snarare tänkt som ett komplement?

[Jerrark]

Framförallt kan man ju med datorns hjälp sammanställa och analysera en mängd data som man fått via olika typer av fältundersökningar. Då kan man se övergripande mönster som inte framträder vid de enskilda fältundersökningarna.

[Gorm]

Självklart är det en fördel att ha en insikt i grävmetodiken men det är inte en förutsättning för att kunna göra större rumsliga analyser.

[Ragnfast]

Framförallt kan man ju med datorns hjälp sammanställa och analysera en mängd data som man fått via olika typer av fältundersökningar. Då kan man se övergripande mönster som inte framträder vid de enskilda fältundersökningarna.

Tar man inte jobbet från en hel del forskare då? Inte för att det finns tillräckliga resurser för slik verksamhet som det redan är. Då kan man fråga sig var man ska ta resurserna till den nya forskningen. Tänk bara att utbilda dessa i större skala. Man frågar sig om det inte kommer kosta mer än det smakar.

Ville man satsa på kulturen i allmänhet, och arkeologin i synnerhet, så avsatte man resurser till kompetensutveckling omedelbart, för jag ser faktiskt större fördelar än nackdelar i det här. Ändamålen helgar medlen, som man säger. If you can´t beat them.......

Det här är ju annars sånt man som arkeolog pysslar med på regniga dagar, eller på vintern, då man inte kan vara ute i fält, för det är väl där vi kommer till vår största rätt?

Ragnfast

[Jerrark]

Sådana här storskaliga rumsliga analyser är ju också en del av arkeologin, så man kan väl knappt säga att de som sysslar med den här typen av forskning tar jobben från andra arkeologer.

[Ragnfast]

Nja, kanske för dem som sysslat med detta förut och inte är kompatibla för uppgradering s.a.s. Kan det skapa nya jobb, fast då behövs ju resurser, som vi bekant inte har, ens som det är, så är jag med.

[Gyrk]

"förmodade klimatkatastrofen", "eventuella klimatkatastrofen", jag trodde befolkningsminskiningen på 500 talet eKr berodde på den justinianska pesten, eller var det en klimatfråga?

[Ragnfast]

Nu lyckades du posta ett svar i fel ämne. Jag blir så j-vla glad, när det inte bara är jag som gör sånt.

[Jerrark]

Nja, kanske för dem som sysslat med detta förut och inte är kompatibla för uppgradering s.a.s. Kan det skapa nya jobb, fast då behövs ju resurser, som vi bekant inte har, ens som det är, så är jag med.

Det här är ju arkeologisk forskning som syftar till att uppnå ny kunskap. Den lär väl knappt ta jobb från andra mer än någon annan forskning.

[Jerrark]

Nu lyckades du posta ett svar i fel ämne. Jag blir så j-vla glad, när det inte bara är jag som gör sånt.

Faktiskt postade han inte i fel ämne. I mitt första inlägg nämns den eventuella klimatförändringen på 500-talet. De sociala och samhälleliga följderna av den är bland de saker som tas upp i Löwenborgs avhandling.

[Ragnfast]

Ursäkta, det kändes lite O.T. , eftersom du inte hade svarat med citat. Du hade ju en klimatförsämring 600 f.Kr. också, när man börjar stalla djuren o.s.v. "Yxtid, klingtid och ond bråd död..." Kan någon förklara hur man tillämpar den här nya tekniken på slika problem?