Kim von Hackwitz disputerar

[Reuterdahl]

Kim von Hackwitz lägger fram sin avhandling; Längs med Hjälmarens stränder och förbi – relationen mellan den gropkeramiska kulturen och båtyxekulturen. Disputationen sker kl 10:00 i Hörsalen Botanicum, Lilla Frescativägen 5, Stockholms universitet.

Avhandlingen finns att läsa här
 

[Ragnfast]

Ja, den tösen är inte bara vacker (var verkligen nere i henne för nio år sedan - fasen vad tiden går fort) utan skärpt också. Grattis Kim!

[matfrisk]

Den 19 december 2009 är det enligt SU-arks hemsida

[Mats Hansson]

Det var värst vad de här mellan-neolitiska kulturerna sysselsätter forskarna denna höst. Ja, inte mig emot, det är intressant. Synd bara att det inte svarar mot den exponering som ges allmänheten på museer och fornlämningsplatser. Stenåldern är fortfarande lika anonym för de flesta. Speciellt här uppe i mellan-Sverige skulle jag vilja säga.

/Mats

[Piankhy]

var verkligen nere i henne för nio år sedan - fasen vad tiden går fort

Jaha, nu vet vi det 

[Mats Hansson]

Efter att skummat igenom avhandlingen kan jag bara säga: Verkligen intressant! Bara att applådera.
Man får sig onekligen en tankeställare om det här med den traditionellt påstådda etniska uppdelningen mellan de båda grupperna, och uppdelningen kust-inland. Tycker hon gör det bra när hon visar att de gropkeramiska platserna i området egentligen inte är några bra boplatser - vindpinade lägen osv. Snarare kanske det var utsikten/synligheten och de långväga kontakterna som bestämde läget. Jämförelsen med Orkneys megaliter är inte så tokig.

Och då måste man ju börja fundera på var de här gropkeramikerna egentligen bodde någonstans, knappast alltså i de små hyddorna på de vindutsatta lägena. På ganska nära håll låg stridsyx-platserna med sina gravar... men kanske bodde inte "det vanliga folket" ens på några av dessa platser, utan i mellanliggande området med diffust "stenåldersmaterial", typ avslag och skärvstensansamlingar.
Tycker också att hon har en viktig kritik i att de båda kulturerna traditionellt definierats av varsina geografiskt åtskilda olika områden, nämligen Gotland/Östsverige resp. Skåne. Här jämför hon istället situationen i ett område som så att säga är mer jämställt mellan de båda kulturerna, känns ju mera "fair" för mig.

Detta var bara några reflektioner. För den som vill snabbt läsa vad hon försöker säga rekommenderas sidorna 227-237 i avhandlingen.

/Mats
P.S. Varför använder hon ordet "båtyxkultur" - trodde man allmänt hade övergått till "stridsyxekultur"?

[Yngwe]

Tycker det var väldigt intresant läsning och speciellt då med Kims granskande av landskapet som utgångspunkt!

Måste dock återigen undra över kopplingen mellan åsar och vägar. Kan inte se att de åsar som lokalerna finns vid är speciellt långa eller ens särskilt lämpliga som vägar, de är ofta brutna och har stora höjdskillnader och sträcker sig endast i undantagsfall mer än någon kilometer. Verkligheten kan ju ibland visa annat än kartan men även om åsar i många fall utgjort vägar kan man knappast per automatik säga att ås=väg och då blir resonemanget om noder i kommunikationen mer spekulativt. För att stärka resonemanget tycker jag Kim borde ha kommenterat åsarna lite mer ingående, speciellt som landskapsstudierna i övrigt är så ingående.

[Mats Hansson]

Håller med dig, Yngwe. Men man kanske inte ska tolka in "vägar" alltför bokstavligt in i denna mellan-neolitiska tid, hon kanske avser åsarna mer som "riktmärken i landskapet utmed vilka man rörde sig". Men det är ju lite löst, förstås, åker kanske snålskjuts lite på den gamla myten om rullstensåsen som bärare av de forntida vägarna.

/Mats

[Yngwe]

Nä självklart ska man inte tolka vägar som anläggningar, utan just som du säger Mats som kommunikationsstråk, alltså på samma vis som vattnet. Och jag tvivlar inte på att åsar används så, men knappast alla åsar, så det känns synd att hon inte jobbat mer med åsarna.  Nu tycker jag inte det hon säger står och faller med detta ändå, men nog bör man se upp lite med dessa "sanningar"...