Historiska och norsk nazism...

[gangrade]

Nils, jag både förstår och inte förstår. Nu är jag inte stolt över AIK, jag har ett annat favoritlag. Men som aktiv supporter känner man delaktighet, så visst vinner vi när laget vinner.

Om Öpir eller nån annan ristade stenen för 1000 år sen  - det är lite svårare att vara stolt över, men det beror också lite på omgivningen. Sitter jag i en lägenhet i nån småstad är det inte mycket att skryta över. Är jag däremot i mitt nuvarande land och diskussionen kommer upp så visst... lite kaxigt är det. Å andra sidan, när jag pikat dem några gånger med att anledningen till att vikingarna övergav deras Ö för 1000 år sen var att de ända tagit alla snygga kvinnor till slavar och därför inte längre hade nytta av ön, så brukar vi avrunda diskussionen med att konstatera att de nog är lika mycket vikingaättlingar som jag är - vilket jag inte ens vet om jag är... 

Så, visst är det svårt att känna stolthet över en runsten när jag inte ens vet vad mina förfäder gjorde vid den tiden, eller ens var de fanns. Om jag däremot hade haft en obruten släktlinje och kunnat peka på nånting som mina förfäder hade gjort så ... förmodligen.

Men stolthet är personligt och subjektivt och därför är det väldigt svårt att diskutera andras stolthet annat än som generellt drag. Om jag är stolt eller inte kan ingen annan råda över.

cheers
Stefan

[Herulen]

Men judarna då, ska de ideligen få hakkorset nedkört i halsen vart de än går? En av mina vänner var konstprofessor och jude och han var väldans trött på det här tjatet om vikingar och nazismen. Jag tror vi nästan har infört ett nytt forskningsbegrepp. Den weibullska källkritiken har ersatts med den moderna självkritiken.

[Ragnfast]

Dra Danmark inför krigstribunalen i Haag! Om detta må ni berätta; Stockholms blodbad får aldrig glömmas bort och att vifta med dannebrogen borde omfattas av hetslagstiftningen.....

Svastikan är, jämte hjulkorset världens äldsta symbol och jag känner mig personligen inte stigmatiserad av att NSDAP använde den under ett par av förra århundrates decennier. Hela mitt liv har det tjatats om 2:a världskriget.

Glöm inte att historien skrivs av segraren. Jag är varken revisionist eller nazist, men det här färdigtuggade som vi fått oss till livs de senaste decennierna är jag så trött på.

Nu lägger jag ned det här och återgår till vikingarna.

[Piankhy]

Svastikan är, jämte hjulkorset världens äldsta symbol och jag känner mig personligen inte stigmatiserad av att NSDAP använde den under ett par av förra århundrates decennier. Hela mitt liv har det tjatats om 2:a världskriget.

Människan har haft någon form av symboler i ca 100 000 år, och svastikor och hjulkors var definitivt inte bland de första.

[Leif]

Som jag ser det så finns det en inomvetenskaplig byk att tvätta. Vi är långt ifrån färdiga med detta ännu och t.ex. i tyska arkiv finns väldigt mycket material av relevans för svensk arkeologi kvar att utforska.

Jag skulle också vilja se den antinazistiska sidan och dess gärningar granskad. Det fanns t.ex. en slags genomslussningsverksamhet av akademiker från baltländerna via SHM, vad har denna haft för inverkan på hur svensk arkeologi utvecklats sedan 1945?

Jag tycker att det är viktigt att man genomlyser relationen politik och arkeologi, såväl förr som idag. Hur detta skall presenteras utåt är dock en annnan fråga.

Vad gäller nazism och arkeologi så skrev jag några rader om det för ett par år sedan: http://www.jkpglm.se/arkeologi/manadenshistoria/2005/feb.html

[Yngwe]

Tycker exemplet var nog tydligt Nils, jag skrev OM du äger en gård, och situationen är inte så förbaskat svår att tänka sig in i, jag har ingen gård heller för övrigt.  

 Du skriver vidare att du har ett par att tacka för den hjälp de givit dig för att du ska kunna göra dig till den du är....  det är ett modernt sätt att se på sig själv, det märkliga är att när man tittar på historiska personer så söker man förstå den tid och den omgivning som formade dom, ingen skulle väl drömma om att säga att Gustav Vasa eller Heliga Birgitta blev till de personer de blev utan att påverkas av sin tid, sin omgivning och sin historia. Tvärtom skrivs hyllmeter för att närmare förklara dessa personers för oss ofta märkliga handlingar utifrån deras förutsättningar.     Enligt mig bör vi nog se oss jälva utifrån detta perspektiv också, vi är en produkt av vår tid, vår omgivning och vår historia som vi får förvalta efter bästa förmåga! Det förbinder oss då med de som skapat vår omgivning och år historia.

[Yngwe]

Angående den svenska relationen till Tyskland och nazismen, och hur den påverkat arkeologin och historieforskningen.

För att förstå detta behöver man väl för det första jämföra den med samtidens forskning inom området i resten av världen för att se vad som är unikt för nazismen och vad som är en mer utbreddd företeelse eller till och med allmän uppfattning.

För det andra behöver man ha ingående förståelse för den situation som rådde och hur den påverkat svenskars närmande till Tyskland.


Utan detta kan man knappast förstå relationen politik -arkeologi/historia.

[Karlfredrik]

Jag är också trött på allt tjat om vikingatiden och nazisterna. Skall man förstå vikingatiden
är det bättre att koncentrera sig på denna period.
Skall man däremot göra en utställning om historiesynen på 1900-talet kommer ju den nazistiska historiesynen upp tillsammans med den marxistiska och några till.
Vikingaforskningen i Norge kompromiterades genom att vissa forskare stödde ockupationen 1940, som guiden vid vikingaskeppsmuseet i Oslo brukar berätta.

[Nils Ristare]

Tycker exemplet var nog tydligt Nils, jag skrev OM du äger en gård, och situationen är inte så förbaskat svår att tänka sig in i, jag har ingen gård heller för övrigt.

OK, visst kan jag gissa om du vill. Jag gissar att jag skulle tycka att det var jättekul att få vara en del en kedja där ansvaret vandrat från person till person och där varje person har gjort sitt för att inte bryta kedjan, och jag tror att det skulle kännas bra att bruka den jord som brukats på ungefär samma sätt i århundraden. I efterhand, när jag lämnat över jorden till nästa generation, skulle jag säkert känna mig stolt över min insats i sammanhanget.

Människan är i grund och botten ett primitivt flockdjur och jag tror att alla människor har en medfödd instinkt som gör att det känns bra när vi får ingå i ett större sammanhang, en "flock". Själv har jag sett till att min son bär ett förnamn som jag, min bror, min far, min farfar och min farfars far bär/har burit, eftersom jag tycker att det är kul grej.

Du skriver vidare att du har ett par att tacka för den hjälp de givit dig för att du ska kunna göra dig till den du är....  det är ett modernt sätt att se på sig själv, det märkliga är att när man tittar på historiska personer så söker man förstå den tid och den omgivning som formade dom, ingen skulle väl drömma om att säga att Gustav Vasa eller Heliga Birgitta blev till de personer de blev utan att påverkas av sin tid, sin omgivning och sin historia. Tvärtom skrivs hyllmeter för att närmare förklara dessa personers för oss ofta märkliga handlingar utifrån deras förutsättningar.     Enligt mig bör vi nog se oss jälva utifrån detta perspektiv också, vi är en produkt av vår tid, vår omgivning och vår historia som vi får förvalta efter bästa förmåga! Det förbinder oss då med de som skapat vår omgivning och år historia.

Du misstolkar mig. Jag pratar om ett par personer som har hjälpt TILL att göra mig till den jag är, inte att de har hjälpt MIG att göra mig till den jag är. Jag hävdar inte att det är jag ensam som har format mig, den absolut största insatsen i det arbetet har utförts av slumpen. Och precis som du säger så är vi alla till stor del formade av det de sammanhang vi lever i.

[Yngwe]

Kan man tänka sig Nils att man utvidgar känslan för gården till den lilla bonabyn, till socknen eller till häradet?  Ni som gemensamt brukat och utvecklat byggden?  Kan man då känna viss stolthet för det, om än postumt?




Mitt fel, jag misstolkade det du skrev Nils!

[Nils Ristare]

Kan man tänka sig Nils att man utvidgar känslan för gården till den lilla bonabyn, till socknen eller till häradet?  Ni som gemensamt brukat och utvecklat byggden?  Kan man då känna viss stolthet för det, om än postumt?

För mig är det den personliga prestationen som är något att vara stolt över. Om jag på något sätt har varit med och utvecklat bygden så kan jag känna stolthet för min lilla insats i det stora hela, men jag känner inte stolthet för någonting som någon annan har gjort utan min påverkan.

Ett exempel på något som jag tycker är helt absurt är någon säger att han är stolt över att bo i t.ex. Huddinge. Jag har inget emot Huddinge, jag har flera bekanta som har bott där, men jag förstår inte hur det kan vara något att vara stolt över. Var ligger prestationen? Det är inte svårt att ta sig till Huddinge, det är inte svårt att skaffa en lägenhet i Huddinge, det är inte svårt att leva i Huddinge.

Mitt fel, jag misstolkade det du skrev Nils!

Ingen fara, jag har säkert misstolkat dig lika mycket i andra diskussioner. 

[sockerfri]

Denna tråd berörde från början nazism, det är inget som tråden glidit in på enligt Murphys lag.

Jag menade inte tråden, utan som jag skrev var det att lagen (som ska vara Godwins, tänkte fel) har glidit ut från nätet, t.ex. att det tas upp på museum vid varannan monter osv.

[Yngwe]

Ett exempel på något som jag tycker är helt absurt är någon säger att han är stolt över att bo i t.ex. Huddinge. Jag har inget emot Huddinge, jag har flera bekanta som har bott där, men jag förstår inte hur det kan vara något att vara stolt över. Var ligger prestationen? Det är inte svårt att ta sig till Huddinge, det är inte svårt att skaffa en lägenhet i Huddinge, det är inte svårt att leva i Huddinge.

Jag håller med dig, vare sig det gäller Huddinge eller någon annan ort så blir det ju mindre och mindre vanligt att man har någon varaktig del i skapandet eller förvaltandet av orten, man slutar associera sig med orten, det är helt enkelt en postadress och inget mer. Jag ser det som en olycklig omständighet som minskar trygghet och känslan av tillhörighet, men jag är rädd att det är en utveckling som är svår att vända! Kanske därför man söker sig till supporterskaran och hejar fram det lokala fotbollslaget istället, det är den enda egentliga gemenskap som finns mellan Huddingarna...

Därmed inte sagt att man inte kan ha kvar känslan av tillhörighet, man kanske får söka sig ett större perspektiv där man känner att man faktiskt fortfarande är sammanbunden med historien, t.ex som svensk.


Jag har säkert gett rätt bra utrymme för feltolkningar mer än en gång Nils! 

[Leif]

Angående den svenska relationen till Tyskland och nazismen, och hur den påverkat arkeologin och historieforskningen.

För att förstå detta behöver man väl för det första jämföra den med samtidens forskning inom området i resten av världen för att se vad som är unikt för nazismen och vad som är en mer utbreddd företeelse eller till och med allmän uppfattning.

För det andra behöver man ha ingående förståelse för den situation som rådde och hur den påverkat svenskars närmande till Tyskland.


Utan detta kan man knappast förstå relationen politik -arkeologi/historia.

Det är den som analyserar problemet som behöver den djupa kunskapen om samtiden i början av 1900-talet, annars blir givetvis analysen missriktad och i västa fall tendentiös. Det finns lite problem med detta ännu så länge, namn på svenska forskare vill jag inte hänga ut men kan tas via PM.

Jag kan dock hålla med huvuddelen av inläggen i tråden om att detta ämne kanske inte är  något som behöver dras fram i var och varannan utställningar om vikingar. Däremot så tycker jag att ämnet politik - historia/arkeologi är intressant och viktigt nog att lyfta fram i egna utställningar. Det finns gott om exempel och väldigt intressanta uppslag som kan dra åt väldigt olika håll. Utgångspunkten i en sådan utställning behöver inte vara politisk påverkan på vetenskapliga tolkningar, den kan lika gärna gälla effekten av politiska beslut på kulturarvet där ett av mina favoritexempel är en antikhandlare i Göteborg som i en tidnignsintervju påpekade att en viss typ av figuriner från eufrat/tigris-området var bra köp just nu eftersom priserna sjunkit till en tiondel på ett par år till följd av Q8-kriger i början av 1990-talet och alla de nya fyndigheter som bombats fram.....

[Yngwe]

Jag håller med dig Leif om att det är både viktig och intressant.

Även om det är den som analyserar problemt som behöver den djupa kunskapen behöver även mottagare av information ha så pass mycket kunskap att informationen kan värderas och sättas in i ett sammanhang.  Medelsvensson har inte denna grundkunskap och därför kan man undra om en begränsad information om "nazist-arkeologi" syftar till annat än att plocka poäng!

[supergeten]

Jag håller med dig Leif om att det är både viktig och intressant.

Även om det är den som analyserar problemt som behöver den djupa kunskapen behöver även mottagare av information ha så pass mycket kunskap att informationen kan värderas och sättas in i ett sammanhang.  Medelsvensson har inte denna grundkunskap och därför kan man undra om en begränsad information om "nazist-arkeologi" syftar till annat än att plocka poäng!

Poäng, eller kanske "PK-poäng" är ju vad som präglar det mesta i dagens samhälle. Tror att kommande generationers historiker kommer att ha detta som ett ämne: "nu ska jag läsa 30p PKH, sen får vi se".

[Yngwe]

Sant så sant...


Det är djupt olyckligt tycker jag att det till synes är rätt vanligt att man slänger in lite grann för att samla PK-poäng. De må vara nazism eller genus eller andra populära ämnen som behandlas pliktskyldigt i några rader eller med en notis. Missförstå mig rätt, det är jätteviktiga ämnen, men de ska ges det utrymme de behöver eller lämnas därhän annars riskerar de att bli uttjatade, banaliserade och i slutändan kontraproduktiva.