Problem med konsekvenserna ?
Dagens forskare drar ofta nya slutsatser som utgår från äldre slutsatser, till konsekvenserna blir orimliga. Då ifrågasätter man gärna den sista slutsatsen i stället för de äldre slutsatserna, eftersom de ibland försvaras av sittande professor eller docenter, vilka man inte gärna sätter sig emot. Därför - gå tillbaka till grunden och ifråga sätt allting, tills pusselbitarna faller på plats.
Någon ordning får vi inte förrän vi inser att de forntida kulturerna INTE berörda hela befolkningen utan bara en liten andel. Detta urval framträder med fina smycken och vapen samt högar/rösen under bronsåldern, guld, silver och importföremål samt diverse typer av gravvårdar under järnåldern, gravhällar och sten-/tegelkyrkor under medeltiden. Inte förrän under se senaste seklerna har vanligt folk visat sig i det kvarvarande materialet, och fortfarande ofta i enkla föremål av förgängligt material. Vi ser inte 90% av befolkningen under 1600-talet, Vasatiden, medeltiden, järnåldern, bronsålder, eller ens under stenåldern
Med andra ord
1.) De neolitiska kulturerna berörde bara en liten andel av dåtidens befolkning. Om man fortfarande vill hävda motsatsen, kan det nämnas att exempelvis den gropkeramiska befolkningen på Gotland bara motsvarar en total befolkning på 20-40 individer. Om man tror att det var så, kan man hävda att kulturerna gällde för hela befolkningen, men om man tror att Gotland hade en större befolkning, innebär det att alla de övriga INTE hade en gropkeramisk kultur, utan snarare samma kultur som alla andra okända människor från neolitikums början till 1600-talet, vilka aldrig syns i materialet och bara använde förgängliga material.
2.) Det urval i samhället som upprätthöll de neolitiska kulturerna var någon form av stormannafamiljer, hövdingafamiljer eller aristokrater (eller vad vi vill kalla dem), som tillhörde det övre skiktet och upprätthöll ett stort kontaktnät.
3.) Keramik var knappast något som användes på vanliga gårdar, för i så fall skulle det ha funnits hundratals platser med keramik på Falbygden bland alla 203 gånggrifterna, men det finns bar en enda (!). Slutsats: Keramik hade särskilda uppgifter kopplade till ritualer och ceremonier, men definitivt inte till ett konkret boende.
4.) Alla analyser av ben från stenkammargravar förutsätter att de analyserats noga med C-14, eftersom de använts sporadiskt ända fram till järnåldern. Ett prov från ett enskilt ben kan därför tillhöra nästan vilken tid som helst.
Konsekvens: Vi måste ifrågasätta de gamla slutsatserna ("sanningarna") om de neolitiska kulturerna och våga och orka stå emot professorer och docenter som inte har förstått nödvändigheten av en fortsatt utveckling av de vetenskapliga teorierna. Om mina försök att hitta förklaringar som fungerar är riktiga eller inte får den framtida forskningen utvisa, men fram till dess vore jag tacksam för motargument.
Lasse Bägerfeldt