Plundring på Gotland..

[David]

Vi talar utan stöd i statistik här men OM det nu skulle vara så att Jönssonligan står för 90% av alla plundringsförsök så står de för 10% av alla lyckade plundringsförsök. Eftersom detektering med goda resultat inte är något som görs genom att knappa in "guld" i detektorn och spankulera över en åker. Metalldetektorer blir förvisso allt mera sofistikerade men det spelar föga roll om det är skit bakom ratten.

Jag skulle oroa mig mera för de 10% professionella som står för 90% av de lyckosamma plundringsförsöken. Samt för de tiotusentals fornlämningar som skadas i de areella näringarna pga av traditionell slapphänthet mot plöjning och markberedning samt avsaknad av lättillgänglig information om deras skyddstatus och position.

[Leif]

Vad sägs om att alla länsstyrelser till att börja med anmäler fornminnesbrott? Att de, tillsammans med RAÄ och andra arkeologiska aktörer för statistik över misstänkta fall?

Absolut. Stödjer denna uppmaning till 100%! Det är enda sättet att få en indikation på omfattningen.

När jag jobbade med stormskador i Jönköpings län ramlade vi på ett halvdussin plundringsfall. genomgåenede på vikingatida gravfält som ingick i länsstyrelsens fornvårdsprogram. Vilket ju är ganska rationellt tänkt eftersom dessa platser är ganska lättsökta då man går över dem med röjsåg årligen och därför gör dem lättsökta..... Givetvis polisanmälde vi saken. Polisen som tog anmälan var väldigt bekymrad över hur han skulle registrera det hela, men sken uppp då jag plockat med mig kopior på de gamla gotländska domarna så att han direkt kunde se vilket lagrum som var aktuellt.....

[Håkan]

När jag jobbade med stormskador i Jönköpings län ramlade vi på ett halvdussin plundringsfall. genomgåenede på vikingatida gravfält som ingick i länsstyrelsens

Där måste det väl ändå vara den lokala Jönssonligan som varit framme? Det måste vara nära nog omöjligt att detektera fram något i stensättningar och högar, även om grässvålen är välfriserad. Sedan är naturligtvis uppsåtet lika allvarligt.

David; det var många kloka ord i ditt senaste inlägg.

[Ragnfast]

Visst är det så, men svaret heter som vanligt "finansiering". Det krävs pengar att administera ett projekt av den omfattningen. Jag tror personligen inte att det är oöverstigeligt - det gäller bara att få t.ex. RAÄ att släppa till FOU-medel ([WARNING: förutfattad mening som gärna får motbevisas] vilket iofs kan vara nog så svårt om man som här talar traditionellt emperigrundande fältarbete[/förutfattad mening]). På Gotland fanns tidigare (nu pratar vi 1930-40-tal) ett system med informatörer ute i socknarna - dessa höll sig informerade om vad som hittades och larmade antikvarisk personal när något speciellt dök upp. Med tanke på vilken ställning Gotlands Fornvänner har på ön så borde det inte vara några problem att organisera en liknande frivilligorganisation inom dess ram - om man har råd, tid och pondus nog att ordna med det administrativa. Det kräver dock sannolikt en lokal förankring. Möjligen kan Högskolan komma att bli en intressant aktör framöver då Christoph Kilger (som är numismatiker) tillträder sitt lektorat i vinter.

Vi får se hur det blir...

/N B

Det är ju gott och väl, men jag har träffat på flera gotlänningar som är av den uppfattningen att det som ligger i marken tillhör dem, och att fastlänningar i form av arkeologer inte har någon större rätt att gräva upp föremål än vad plundrarna har.

[Ny Björn]

Självfallet - jag har själv stött på slika inställningar lite här och var. En inventering av privatsamlingarna på ön skulle säkert ge en hel del värdefull information - där har Majvor redan utfört storverk i egenskap av lokalt förankrad. Om "mitt-mitt-mitt"-inställningen övergått i fanatism är det sällan mycket att göra åt saken. Ofta brukar man dock komma rätt långt med vänlig information om arkeologins grundförutsättningar och problem, de flesta brukar trots allt förstå det korkade i att så att säga sitta och hålla på enskillda pixlar när dessa kan förenas och bilda en högupplöst bild som ger betydligt mer glans i tillvaron, obeaktat om ens håg ligger till lokalpatriotism eller arkeologi.

/N B

[Ragnfast]

Javisst, men om man startar ett hembygdsmuseum kan man vara båda. Var det inte för risken att få påhälsning av tjuvar skulle kanske några vilja visa sina samlingar för folk som har vägarna förbi. En bonde i Ajvide hade visst ett sextiotal stenyxor monterade på sin köksdörr.....

[Ny Björn]

...då så, snön är borta och vårens undersökningar igång - med sedvanliga (tyvärr) upptäckter i släptåg.

/N B

[Ragnfast]

Vi har på andra trådar den gångna tiden talat om hur eftersatt kulturen är i det här landet, beträffande kartor, museer och historieundervisning etc. och det känns tyvär som att skattplundring inte är något högprioriterat brott hos polisen. Senaste killen i Falsterbo, som blev tagen utanför kyrkan, renderade bara till en liten blänkare i vänstra hörnet inne i tidningen.

För de fastlandspoliser som kommer till Gotland för att arbeta under sommarsäsongen borde det kanske vara obligatoriskt att gå en kurs i öns kulturhistoria och fyndhantering? Har ingen statistik, men en känsla av att detta blev värre när vi gick med i Schengensamarbetet och tullkontrollerna mer eller mindre försvann.

Är de (plundrarna) proffs, utbildade akademiker (Gud förbjude!) kommer de helt säkert utifrån, för vem vid sina sinnens fulla bruk skulle vilja riskera sin karriär på hemmaplan? Då skulle man vara bra desperat. Fri rörelse av varor och tjänster, som att beställa metallsökare per post, är inget vi kan göra något åt.

[Yngwe]

Du har nog helt rätt, jag misstänker att du kan plundra relativt ostört år in och år ut över stora delat av landet...

Du har nog helt fel om svenska akademiker... med den i många trådar beskrivna arbetssituationen vore det närmast märkligt om ingen såg sig en alternativ födokrok som säkert ger mer betalt... och i slutändan spelar det ju ingen roll i dagens läge...antingen ligger ju föremålen kvar i marken tills månen trillar ner, eller så begravs de i nån källare i en papplåda och ser inte dagens ljus igen tills månen trillar ner en andra gång...  något tillspetsat kanske men inte behövs det nåt stort moralisk förfall för att hamna i en sån situation med studielån upp över öronen och en nattsvart och sirapströg arbetsmarknad.

[Ragnfast]

Ja, du har nog rätt Yngwe. Jag talar nog mest för mig själv, då mitt primära mål är att bo och verka på Gotland och fortfarande hoppas på en öppning på RAÄ, Riksutställningar eller Fornsalen. Tog jag med min detektor dit skulle jag svika hela min barndom så att säga.

En annan oroande tanke är hur mycket av innehållet i dessa otaliga papplådor som faktiskt ligger kvar. Det torde vara mindre risk för upptäckt, även om antalet personer som har tillträde är begränsad, att plundra dessa gömmor än att springa runt på åkrarna med metallsökare.

Jag tror man får tänka "harm reduction" snarare än "zero tolerance" i detta fall; det är viktigare att sakerna inte hamnar utomlands än att de inte lämnar åkrarna. Och hur tänker jag då? Vad skulle hända med värde/efterfrågan på ett gult Skilling Banco-märke om det helt plötsligt dök upp tre till? Eller tio till? Och hur kan egentligen en kopia av ett djurhuvudformigt spänne kosta mer än ett orginal?

Priserna i museishopparna är ett ämne för sig. När jag är i Visby brukar jag alltid besöka Fornsalen, och jag känner en tjej som jobbar i museishoppen, men jag kan hitta samma smycke till halva priset på Stora Torget.

[Yngwe]

Jag skulle faktiskt inte bli förvånad om några av dessa plundrare faktiskt tycker dom gör något bra då dom "räddar" föremål från plogar och schacktblad.

[Ragnfast]

På sätt och vis har du rätt, men det finns ju gradskillnader i Helvetet också...... Något av ett dilemma, kan man tycka, men verkligheten har ju aldrig varit bara svart och vit.

Vad vi inte kan beskåda på museerna, främst av utrymmesskäl, utgör kanske 90% av det som grävts upp, och det vi har grävt upp, hitintills, kanske bara är 10% av det totala antalet fornlämningar, vilka i sin tur.........

Säg att det inom ett par veckor, även om det inte är speciellt troligt, hittas en ny silverskatt på Gotland i storleksordningen Spillingsskatten. Man kommer inte att ha råd att lösa ut den, och vad gör man då?

Nog finns det väl tillräckligt med kloka huvuden på detta forum för att lösa slika problem?

Stefan/Ragnfast

[Håkan]

Jag antar att omfattningen av årets efterundersökningar kommer att begränsas till två metalldetekterande arkeologer. Med en sådan avsökningstakt lär det ta ett par hundra år innan alla lokaler är "tömda". I Danmark hade arkeologerna raskt löst ett "gotländskt" problem genom att arrangera storskaliga avsökningar där arkeologer och amatördetekterare samarbetar för att rädda så mycket som möjligt från plöjning och plundring. Men ett sådant scenario är naturligtvis omöjligt i Sverige. Denna problematik berör inte bara Gotland, utan även i allra högsta grad fastlandet. I Skåne finns det omkring 700 medeltida byar. I samtliga fall där jag genomfört avsökningar i eller i anslutning till bytomter har jag hittat förhistoriska och medeltida metallföremål i matjorden. I flera fall många föremål av hög kvalitet. Jag har aldrig sett några spår av plundring, även om det naturligtvis finns mörkermän i aktion även på fastlandet. Vad jag däremot ständigt stöter på är spår av plogens och traktorns destruktiva effekt på föremålen. På de avsökta lokalerna finns det nästan alltid mängder med små bronsfragment. Ofta går det inte att se vad det varit för föremål, men ibland finns det ornamentik kvar som möjliggör bestämning. Det handlar inte sällan om söndertrasade spännbucklor och beslag etc. Allt som tillverkats av tunn metall mals sönder och samman i ploglagret. En gång i tiden tolkade vi ofta dessa bronser som indikation på metallhantverk – det gör vi (jag) inte längre.

Över till den dumme dansken vid Falsterbo kyrka. Det blev i varje fall mer tidningsskriverier om honom än om det faktum att Malmö Kulturmiljö genomförde en schaktövervakning i samma område, helt utan metalldetektor. Detta trots närhet till såväl medeltida kyrka som samtida stad och handelsplats. Det hör nämligen till den arkeologiska vardagen (och detta gäller inte bara Mk) att schaktningar genomförs helt utan detektor även i områden där avsökning borde vara ett krav.

[Yngwe]

Man gör om lagen och dess praxis så att staten blir kvitt riset man bundit åt sin egen rygg. Enligt mig har staten ett begränsat intresse av att behålla alla föremål i tid och evighet.

Förslagsvis tar man bort eller begränsar statens rätt att lösa in föremålen, i de allra flesta fall räcker det att staten behåller rätten att undersöka föremålen, både nu och i framtiden. Man ålägger alltså upphittaren att om han vill behålla föremålet förvara dom på ett lämpligt sätt och vid förfrågan låna ut föremålet till staten för undersökning eller utställning. Detta åläggandet följer sen med föremålet. Upphittaren kan alltså sälja föremålet under förutsättningar att köparen tillser att följa samma regler. Givetvis har bara upphittaren rätt att behålla föremålet om han kommit över det på lagligt vis.  

På så sätt försäkrar sig staten om att ha tillgång till föremålen utan att tyngas av stora inlösensummor. Dessutom skapas en marknad som väl har ett intresse av att hålla skurkar borta, en marknad som kanske kan finansiera utgrävningar om inte helt så åtminstone delvis.

Om jag förstått det hela rätt så är det inte så himla långt ifrån vad som gäller idag, men praxis verkar vara att staten ser sig som den enda tänkbara förvararen av "viktiga" och värdefulla föremål, och att man därför måste lösa in allt som glimmar.

[Håkan]

Jag håller inte med. Jag tycker tvärtom att staten borde få ökade medel för inlösen. Det finns ingen möjlighet för privatpersoner att vårda föremålen på rätt sätt. Det handlar om konservering, handhavande (syrafria askar, kontrollerat klimat etc), omkonservering, brandskydd och inte minst att tillse att föremålen inte försvinner vid flytt, dödsfall etc. Danskarna klarar av att lösa in flera tusen föremål per år - det borde svenska staten klara av också.

Med det sagt är det säkert så att museiimagasinen lämnar mycket övrigt att önska.

[Ragnfast]

I ett hänseende kan jag tycka att det naturligtvis är betydligt bättre att dessa föremål får vårdas och vaktas av någon, än att slitas sönder under plogen? Resten av samhället är ju så j-vla genomkommersialiserat att det förmodligen är att betrakta som ren tur att kultursektorn inte drabbats i samma utsträckning. Men vi genererar ju inga stora skatteintäkter å andra sidan...

[Sven-Åke]

Jag har aldrig ägt eller sett en metalldetektor eller grävt någonstans.  (Inte ens potatisland!   )  Men,  -  -  -       Jag tycker att man  (lagstiftarna) borde kolla lite på hur det fungerar i grannländer för att se om vi kunde lära något av dessa.  
Jag har en känsla att det fungerar rätt  hyfsat både i Danmark  och England.  Det finns säkert fler på detta forum som har erfarenhet från andra länder.
Hur fungerar det i Tyskland, Frankrike, Spanien?   Vad kan vi lära av dom  länderna?

[Yngwe]

Jag tror inte vi ska stirra oss blinda på andra länder. Visst kan man lära mycket men man ska komma ihåg att mycket skiljer, Danmark är litet och tätt befolkat medan Sverige är motsatsen med allt vad det innebär.

Gudarna ska veta att jag inte är mycket för kommersialisering men i detta fall kan det vara nödvändigt anser jag.

Och vad gäller förvaring så är för det första en mycket stor del av föremålen i museernas källare förvarade på ett uselt, det vet jag av egen erfarenhet. För det andra finns inget som säger att privata samlare, kommersiella museer eller ideella föreningar skulle ha sämre möjligheter att förvara föremål. För det tredje så har i så fall staten iallafall en möjlighet att kontrollera hur förvaring sker vilket man inte har när föremålen försvinner illegalt. För det fjärde så är även en halvkass förvaringsplats betydligt bättre än en skånsk päraåker som plöjs, plockas och harvas varje år! För det femte så skulle tillgängligheten för allmänheten bli större.

Kort sagt, arkeologer säger ju att det ändå är den berömda kontexten man är ute efter, så i det ögonblick föremålet är ur jorden så är det enda intresset som kvastår eventuella tekniska undersökningar av föremålet, och möjligheten att utföra dessa försäkrar man sig ju om.

Vad ska man med alla grejer som finns i alla källare till?  Jag tror att en spännbuckla har en mycket bättre plats i den lokala detektorföreningens lokal där den kan beskådas och inspirera än i länsmuseets källare.

Grejen är att dagens arkeologi och museiverksamhet är för trög för att kunna förhindra plundrare. Och polisens insats kan man glömma, det finns inga poliser på landsbygden och att de skulle komma dit ut en kväll med liv på stan är uteslutet, plundrarna kan plundra bäst dom vill på midsommarafton och valborg, det är i det närmaste helt riskfritt att göra dit med en grävmaskin om man vill.   

Men finns det verkligen en vilja, jag tror inte det. Jag tror att allt för många på beslutsposition inte ser plundrare som ett speciellt stort hot. Plundrare är ju inte kända för att stjäla stolar....

[flundin]

Om nu arkiven är fulla av material som troligen aldrig kommer att ställas ut, finns det inte då en möjlighet att auktionera ut en mindre mängd av arkivmaterialet?
Inkomsten från auktionerna borde vara ett gott bidrag till framtida inlösningar. Samtidigt som fynden får legitimitet från staten med tillbörligt certifikat. På så sätt borde viss del av den illegala handeln med fornföremål försvinna?
Svartjobben i byggbranschen försvann, när staten gav tillbaka halva hantverkarkostnaden.

Ytterligare en "crazy" tanke, eller...?

[Yngwe]

inte alls crazy tycker jag!