Författare Ämne: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen  (läst 36238 gånger)

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #60 skrivet: oktober 29, 2009, 10:53 »
Jag ser snarast ett problem i var man i arkeologiska kretsar anser att gränsen går för ens egen kompetens i samband med att man brukar tekniker och teorier från andra dicipliner. När det gäller naturvetenskap är problemet litet, det är ofta som geologer, biologer och kemister tas till hjälp för att justera metoder och diskutera materialet. Däremot har jag en känsla av att det inte alls sker lika ofta när det gäller t.ex. religionshistoriker och antropologer, då arkeologer oftare själva tycker att deras egen kompetens räcker till i de sammanhangen. Hur vanligt är det t.ex. att en religionshistoriker kallas in i betygsnämnden när avhandlingar som berör religionsarkeologi skall disputeras? Detta ojämna förhållande tror jag ibland kan ställa till problem. Om det föreligger problem, d.v.s. den aktuella arkeologen felaktigt tror sig använda en teori/metod riktigt, så överförs detta givetvis även till den eventuella populärvetenskap som produceras, och det är ju inte bra.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #61 skrivet: oktober 29, 2009, 14:18 »
Lite mer utbyte skulle nog kanske inte skada, för båda parter. Ibland ser man ju böcker och skrifter om historia eller religionshistoria där man är helt fel ute vad gäller arkeologiska fynd och sammanhang.

Och hur ofta använder sig sociologer, psykologer och även filosofer av arkeologer när de ibland gör väldigt utsvävande utläggningar om människors beteende och förutsättningar under förhistorisk tid?
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #62 skrivet: oktober 29, 2009, 15:33 »
Om det föreligger problem, d.v.s. den aktuella arkeologen felaktigt tror sig använda en teori/metod riktigt, så överförs detta givetvis även till den eventuella populärvetenskap som produceras, och det är ju inte bra.

Nej, detta är inte bra. Så här skriver, Ylva Sjöstrand, hon som är anledningen till denna tråd:

"Vi måste upphöra med att redovisa resultat, och istället göra vår kommunikation transparent. Författa begripliga redogörelser av våra diskussioner kring exempelvis genus, etnicitet eller textuella metaforer. Det är dags att popularisera de stora frågorna. De som i själva verket sysselsätter oss arkeologer."

Ylva har sina poänger. Den som idag studerar museivetenskap lär sig också att tänka kritiskt och inte slapphänt skapa utställningar som bara ha för avsikt att visa vad man hittat. Vid institutionen för museologi i Uppsala står det så här om deras utbildning:

”Museologi kan definieras som den vetenskap som tagit på sig uppgiften att analysera samhällets urval, bevarande, förmedlande och användade av sina materiella och andliga lämningar. Kursen i museologi vid Uppsala universitet vill förmedla en kritisk vetenskapssyn och professionella fackkunskaper.”

Då jag gått den utbildningen så vill jag rekomendera den varmt. Särskilt till arkeologer. Att producera utställningar eller skriva om forntiden är att skapa ett historiemedvetande som har ett socialt och kollektivt innehåll. Den som då utformar den allmänna historiemedvetandet kontrollerar även i sin tur den allmänna opinionen. Arkeologer har i högsta grad den makten. Därför måste arkeologer vara försiktiga. Särskilt när det gäller att tillämpa teorier som inte ursprungligen var uppkomna i detta ämne. Annars är det lätt hänt att det blir en slags kunskaps relativism. En för långt driven sådan menar historikern Perry Anderson kan leda till att man:
 
”inte heller bryr sig om att kritisera det uppenbart falska”


Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #63 skrivet: oktober 29, 2009, 16:31 »
Kan man säga att Historiska Museets nya (nåja, något år på nacken nu) utställning Forntider är ett steg i "Ylva Sjöstrands anda"? Utställningen har ju diskuterats i någon annan tråd här vill jag minnas. Som besökare kan man nog där uppfatta att det sägs t.ex. ett och annat om genus-problematiken i utställningen. Har man lyckats i det ev. uppsåtet att föra ut något av "de stora frågorna" där, i populär form?

/Mats

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #64 skrivet: oktober 29, 2009, 16:34 »
...

Att producera utställningar eller skriva om forntiden är att skapa ett historiemedvetande som har ett socialt och kollektivt innehåll. Den som då utformar den allmänna historiemedvetandet kontrollerar även i sin tur den allmänna opinionen. Arkeologer har i högsta grad den makten. Därför måste arkeologer vara försiktiga. Särskilt när det gäller att tillämpa teorier som inte ursprungligen var uppkomna i detta ämne. Annars är det lätt hänt att det blir en slags kunskaps relativism. En för långt driven sådan menar historikern Perry Anderson kan leda till att man:
 
”inte heller bryr sig om att kritisera det uppenbart falska”


Men exakt detsamma gäller ju för t ex journalister. Journalisternas utbildning handlar i hög utsträckning om pressetik och journalistisk moral etc. Men det skulle ju knappast förefalla rimligt för en journalist att i sina artiklar framhäva den jouralistiska teori på vilken hans eller hennes alster vilar, eller på vilket sätt det är viktigt att den som läser artikeln har ett kritiskt öga för de eventuella implikationer som kan finnas angående källäget.

Men för arkeologer och historiker som pysslar med utställningar tycker man att det är rimligt att man ska redovisa allt detta. Varför? Vem i hela friden tror att det är möjligt för gemene man att bli intresserad eller upprätthålla ett historiskt intresse med ett sådant fokus på en utställning?

Missförstå mig rätt nu. Jag tycker att det är viktigt med nutidsperspektiv och är själv en utpräglad historierelativist, men jag har mycket svårt att se poängen med att föra fram detta synsätt i utställningar. För mig är det en uppenbar sekundärpoäng, som man kan ta till sig först när man har en del historiskt stoff på benen att förhålla sig till.

Och nej, jag tycker inte att Historiska museets andra del i "Forntider" har blitt särskilt lyckad, i något avseende. Första delen tycker jag funkar bra.

//Henrik

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #65 skrivet: oktober 29, 2009, 17:35 »
Men exakt detsamma gäller ju för t ex journalister. Journalisternas utbildning handlar i hög utsträckning om pressetik och journalistisk moral etc. Men det skulle ju knappast förefalla rimligt för en journalist att i sina artiklar framhäva den jouralistiska teori på vilken hans eller hennes alster vilar, ....

Intressant jämförelse. Om en arkeolog förhöll sig till sit arbete på samma sätt som journalister bör, enkelt beskrivet på http://sv.wikipedia.org/wiki/Journalistik skulle det då vara rimligt att redogöra för så kallade arkeologiska teorier....
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #66 skrivet: oktober 29, 2009, 18:48 »
Bures !
Intressant jämförelse. Om en arkeolog förhöll sig till sit arbete på samma sätt som journalister bör, enkelt beskrivet på http://sv.wikipedia.org/wiki/Journalistik skulle det då vara rimligt att redogöra för så kallade arkeologiska teorier....

Dewey-ianere ville sikkert mene det (allmänheten är smart), mens Lippman-ianere ville mene det motsatte (allmänheten är ikke smart). Undres hvilke som er hva her på forumet ?  >:D

Návdi
Návdi

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #67 skrivet: oktober 30, 2009, 09:32 »
Intressant jämförelse. Om en arkeolog förhöll sig till sit arbete på samma sätt som journalister bör, enkelt beskrivet på http://sv.wikipedia.org/wiki/Journalistik skulle det då vara rimligt att redogöra för så kallade arkeologiska teorier....

Jag är inte säker på att jag förstår riktigt hur du menar. Är det en fråga eller ett påstående?

Visst går det att som arkeolog förhålla sig till Dewey och Lippman. Det är ju en fråga om gräsrotsperspektiv eller fågelperspektiv, eller platt samhälle mot hierarkiskt. Så frågan blir: Är det möjligt att beskriva arkeologiska teorier i populära termer? Lippman säger antagligen att det går att förenkla och presentera för massorna, medan Dewey menar att det ska debatten kring teorierna ska stå i centrum och att arkeologer/museimän ska föra fram analyser av de olika teoretiska resonemangen till allmänheten. Mina sympatier landar hos Dewey, annars skulle jag knappast befinna mig på det här forumet. Jag förespråkar en aktiv roll hos experter och yrkespersoner, där de är delaktiga i den pågående diskussionen oavsett hur "låg" nivå den kan anses ha i deras ögon. Jag tycker att expert är en roll man erhåller genom att "göra" snarare än att "vara".

Bures !
Dewey-ianere ville sikkert mene det (allmänheten är smart), mens Lippman-ianere ville mene det motsatte (allmänheten är ikke smart). Undres hvilke som er hva her på forumet ?  >:D

Návdi

Ja - vilka är vad här på forumet? Jag skulle gärna höra konkreta åsikter om detta och inte bara halvkvädna visor. Speak out ;)

Mer allmänt tycker jag även att populärvetenskap kan förehålla sig till de olika arkeologiska teorierna genom att jämföra olika teorier och se vad de har för styrkor och svagheter. Detta går utmärkt att göra i t ex tidskrifter och på museer.

//Henrik

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #68 skrivet: oktober 30, 2009, 09:44 »
Men exakt detsamma gäller ju för t ex journalister. Journalisternas utbildning handlar i hög utsträckning om pressetik och journalistisk moral etc. Men det skulle ju knappast förefalla rimligt för en journalist att i sina artiklar framhäva den jouralistiska teori på vilken hans eller hennes alster vilar, eller på vilket sätt det är viktigt att den som läser artikeln har ett kritiskt öga för de eventuella implikationer som kan finnas angående källäget.

I princip: ja. Tycker nog ändå jämförelsen haltar lite. Journalisternas käll-läge när de rapporterar från nutida händelser får väl ändå anses så mycket bättre än vad arkeologerna har att tillgå, så allmänheten skulle nog bli väldigt förvånad om journalisten började redovisa alla små och stora problem kring källorna, speciellt i teoretiska termer.
Jag får ibland frågan när jag berättar något (som jag tror mig veta) om forntiden: "Men hur kan man veta allt det här?" Den frågan tror jag nog inte en journalist får som rapporterar från Afganistan. Min poäng här är att det kanske ändå finns ett visst intresse från allmänheten kring arkeologins speciella problem relaterade till just kunskapen - hur och vad kan man verkligen veta?

/Mats

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #69 skrivet: oktober 30, 2009, 10:01 »
I princip: ja. Tycker nog ändå jämförelsen haltar lite. Journalisternas käll-läge när de rapporterar från nutida händelser får väl ändå anses så mycket bättre än vad arkeologerna har att tillgå, så allmänheten skulle nog bli väldigt förvånad om journalisten började redovisa alla små och stora problem kring källorna, speciellt i teoretiska termer.
Jag får ibland frågan när jag berättar något (som jag tror mig veta) om forntiden: "Men hur kan man veta allt det här?" Den frågan tror jag nog inte en journalist får som rapporterar från Afganistan. Min poäng här är att det kanske ändå finns ett visst intresse från allmänheten kring arkeologins speciella problem relaterade till just kunskapen - hur och vad kan man verkligen veta?

/Mats


Källäget kan ju vara både bra och dåligt även för journalister idag. Detta diskuterades ju ivrigt under Kuwait-kriget och Gulf-kriget, att så stor andel media helt och hållet köpte den information som kom från ena sidan, och från s k "embedded journalists", och sedan helt okritiskt redovisade det hela som "fakta". Att den information som journalisterna har tillgång till i många fall är styrd i en eller annan riktning är känt. En annan fråga blir då: Debatteras detta inom "populärjournalistiken"? Jag tycker inte att det verkar så. Och jag ser kanske inte heller någon superstor anledning för arkeologer att ingående diskutera problematiken kring källäget i alla populärvetenskapliga verk heller. Det räcker med att redovisa sina källor, och sedan låta den yrkesmässiga etiken ta ansvar för resten. Så länge debatten är öppen kommer man att få mothugg från kollegor om man är för yvig med tolkningarna. Vilket också sker.

//Henrik

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #70 skrivet: oktober 30, 2009, 10:26 »
Det var en fråga Henrik! :-)

Men det är intressant att se att man omedelbart kopplar till Dewey och Lippmann och deras teoriserande. Själv fokuserad jag på punkterna i journalistikens element och yrkesetik. Visar kanske hur annorlunda människor är bara det.

Min gissning, eftersom jag inte är arkeolog själv kan det inte bli annat, är att t.ex. "journalistikens element" saknar egentlig motsvarighet i praktisk betydelse inom arkeologin.

" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #71 skrivet: oktober 30, 2009, 10:44 »


Min gissning, eftersom jag inte är arkeolog själv kan det inte bli annat, är att t.ex. "journalistikens element" saknar egentlig motsvarighet i praktisk betydelse inom arkeologin.



Min uppfattning är att de olika teoretiska inriktningarna för arkeologer skulle kunna sägas utgöra olika definitioner för "arkeologins element" - om man konstruerade en motsvarighet för "journalistikens element".

Kritiska arkeologer menar ju att all arkeologi är baserad i samtidsdebatten och att man ska använda arkeologin som ett verkansmedel. Processuella och traditionella arkeologer har som avsikt att vara objektiva och menar att man inte ska säga någonting man inte kan verifiera, och att uppgiften i första hand handlar om att få reda på "hur det var förr", som ett självändamål. Det blir rimligen rätt olika ageranden hos dessa olika typer av arkeologer i deras respektive yrkesutövning.


Så jag håller inte med om att det saknas praktiskt betydelse för detta inom arkeologin.

//Henrik

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #72 skrivet: oktober 30, 2009, 11:09 »
nej det har säkert en praktisk betydelse, men finns det någon egentlig motsvarighet i praktisk betydlese?


Citera
Kritiska arkeologer menar ju att all arkeologi är baserad i samtidsdebatten och att man ska använda arkeologin som ett verkansmedel. Processuella och traditionella arkeologer har som avsikt att vara objektiva och menar att man inte ska säga någonting man inte kan verifiera, och att uppgiften i första hand handlar om att få reda på "hur det var förr", som ett självändamål. Det blir rimligen rätt olika ageranden hos dessa olika typer av arkeologer i deras respektive yrkesutövning.

Detta tyder ju på att man inte har gemensamma "element"
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #73 skrivet: oktober 31, 2009, 11:55 »
Men exakt detsamma gäller ju för t ex journalister. Journalisternas utbildning handlar i hög utsträckning om pressetik och journalistisk moral etc. Men det skulle ju knappast förefalla rimligt för en journalist att i sina artiklar framhäva den jouralistiska teori på vilken hans eller hennes alster vilar, eller på vilket sätt det är viktigt att den som läser artikeln har ett kritiskt öga för de eventuella implikationer som kan finnas angående källäget.

Men för arkeologer och historiker som pysslar med utställningar tycker man att det är rimligt att man ska redovisa allt detta. Varför? Vem i hela friden tror att det är möjligt för gemene man att bli intresserad eller upprätthålla ett historiskt intresse med ett sådant fokus på en utställning?

Missförstå mig rätt nu. Jag tycker att det är viktigt med nutidsperspektiv och är själv en utpräglad historierelativist, men jag har mycket svårt att se poängen med att föra fram detta synsätt i utställningar. För mig är det en uppenbar sekundärpoäng, som man kan ta till sig först när man har en del historiskt stoff på benen att förhålla sig till.

Och nej, jag tycker inte att Historiska museets andra del i "Forntider" har blitt särskilt lyckad, i något avseende. Första delen tycker jag funkar bra.

//Henrik



Jag tycker att jämförelsen med journalister haltar. En journalist har i regel en politisk agenda eller försöker föra fram någon slags åsikt. Det ska inte en arkeolog göra. Ändå kan det bli så, vilket jag nämnt i vissa trådar.
Ylva sade i sin artikel att vi ska betrakta arkeologiska lämningar som tecken. Detta har hon hämtat från i huvudsak franska tänkare. Och det är inte alldeles invändningsfritt. Fransk poststrukturalism är starkt färjad av psykoanalysen. När Jaques Derrida säger att språket determinerar våra tankar eller när Roland Barth talar om författarens död så gör dessa herrar detta utifrån en tro på det undermedvetnas betydelse. Men denna typ av psykologi betraktas numer som en slags pseudovetenskap. Arkeologer har också en särskilt stor böjelse för Carl Jungs teorier. Även hans verk betraktas numer som icke rent vetenskapliga. Jung studeras också numer inom ämnet tros- och livsåskådningar.
Arkeologer har makt att skapa ett historiemedvetande hos allmänheten. Detta görs bäst genom populärvetenskapliga fora som böcker, media och utställningar. Oavsett vad vi väljer, så har arkeologer en etisk skyldighet att ifrågasätta om teorierna verkligen är hållbara.     


Utloggad Åsa M L

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #74 skrivet: november 01, 2009, 01:05 »
Arkeologer har också en särskilt stor böjelse för Carl Jungs teorier.

Jag ber att få protestera! Har i mina dar stött på åtskilliga arkeologer som citerar Wittgenstein, Gadamer, Derrida t.o.m. Heidegger - men aldrig Jung. Naturligtvis måste det finnas arkeologer som fastnat för Jung men de tillhör isåfall en försvinnande liten andel. Generellt sett brukar arkeologer hålla sig på låååångt avstånd från psykoanalysen över huvud taget - sociologi och filosofi är de grenar vi mest snor inspiraiton från.

Däremot har du en poäng i att Jung och Freud influerade vissa sociologer och filosofer som i sin tur influerat vissa arkeologer.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #75 skrivet: november 01, 2009, 12:29 »
Jag ber att få protestera! Har i mina dar stött på åtskilliga arkeologer som citerar Wittgenstein, Gadamer, Derrida t.o.m. Heidegger - men aldrig Jung.

Göran Burenhult är inspirerad av Carl Ljung. Bl.a. genom att anamma Thomas Ljungbergs tankar om den tidiga människan. Helena Knutssons avhandling (som jag gillar mycket) byggde också på Ljungberg. Nu har jag inte hennes bok framför mig, men vad jag mins så diskuterade hon specifikt Carl Jung. När jag studerade arkeologi, (Göteborg, Uppsla och Stockholm) så var Jung inne bland många studenter, särskilt när det skulle skrivas uppsats. Hur det är just idag vet jag inte.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #76 skrivet: november 02, 2009, 10:55 »
Frågan är hur "allmänheten" skulle se på arkeologin om teoridiskusioner fördes i ett allmännare forum.  Allmänheten är väl i regel rätt skeptisk till ismer och teorier och att citera filosofer kanske inte alltid ses med förståelse...      Klarar arkeologin att förklara sig för allmänheten?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #77 skrivet: november 03, 2009, 11:41 »
Efter att ha läst Ylvas artikel så känner jag en tvekan inför hennes bild av att teoridiskussioner och teorikonstruktioner tillhör det som forskare innom arkeologi främst sysslar med. Jag håller inte med om det. Min bild är att en väldigt stor del handlar om källmaterialproblematik, d.v.s. hur olika typer av lämningar skall behandlas metodologiskt och hur de ska tolkas. Altså frågor som berör utgrävningssituationer. Detta, menar jag, gör att utgrävningen, och de svårigheter och möjligheter den medför, trots allt tar mer tid i anspråk än teoridiskussioner, och att den därmed också med rätta kan fylla en större plats innom de populärvetenskapliga framstälningarna.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #78 skrivet: november 03, 2009, 12:58 »
Ja, det stämmer väl egentligen också bättre överens med vad allmänheten tror att en arkeolog ägnar sin tid åt.
Faktum är att man blir nästan lite orolig av att läsa hur duktiga ni arkeologer är på teori och filosofi,
Citera
citerar Wittgenstein, Gadamer, Derrida t.o.m. Heidegger
- hoppas ni hinner med att brottas med alla de mer jordnära frågorna också.

/Mats

Utloggad Claes

  • Stammis
  • Antal inlägg: 243
  • Döda fiskar flyter medströms
    • http://www.theliander.se
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #79 skrivet: november 03, 2009, 14:10 »
Generellt sett brukar arkeologer hålla sig på låååångt avstånd från psykoanalysen över huvud taget - sociologi och filosofi är de grenar vi mest snor inspiraiton från.

När jag skrev min lic år 2000 (De levande, de döda och deras gravar) var jag ganska inspirerad av människosynen inom den existentiella psykoanalysen (daseinanalysen). Framför allt hur man inom denna menar att det är viktigt att förstå en människas historia för att kunna förstå vem man är idag, alltså tvärt emot den nu så populära kognitiva psykoanalysen. Min lic var ett hastverk och inget jag är jättestolt över idag, framför allt tror jag att jag tappade snöret att knyta ihop den säcken med. Men där finns vissa bitar som jag tycker är ganska intressanta och som jag kanske plockar upp en dag igen. Jag är övertygad om att Binswanger, den existentiella psykoanalysens fader, har mycket att ge oss arkeologer vid förståelsen av det förflutna.

/Claes
http://kullenmannen.wordpress.com/

Döda fiskar flyter medströms!