Författare Ämne: "Min historia, och din historia"  (läst 46159 gånger)

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #60 skrivet: oktober 13, 2009, 14:39 »

Det hindrar ju inte att nya definitioner då och då dyker upp och med tiden blir standard. Kanske det är dags för ordet samisk att bli ett etablerat ord inom arkeologin, precis som romersk är det trots att man inte heller kan sätta likhetstecken mellan romarriket och dagens Rom, eller mellan dåtida och nutida romare.

Absolut. Jag är relativt säker på att det kommer att växa fram med ett ökat intresse för samisk förhistoria/historia och arkeologi. Detta tar tid inom forskningen.

Men jag tycker fortfarande att det är nödvändigt att bringa klarhet i om det verkligen finns kopplingar mellan t ex Skjoldehamndräktens bärare, och dagens samer. Om detta inte går att fastställa ser jag absolut ingen anledning att kalla de förhistoriska fynd som påminner eller bär vissa likheter med de nutida samiska, för just samiska. I nuläget är det relativt tveksamt om det går att skapa en "samisk" terminologi inom arkeologin för förhistorien.

//Henrik

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #61 skrivet: oktober 13, 2009, 15:45 »
Om vi då säger att vedertagna är bättre, vilket givetvis är sant, så får vi då fråga oss vedertaget av vem, och i vilken grad.  Sindre har tidigare sagt att skandinavisk inte är en kultur och att det inte skulle vara vedertaget. I finsk historielitteratur benämns många fynd just som skandinaviska, inte för att dom är ifrån Skandinavien utan för att fromspråket är typiskt skandinaviskt. I Finland är alltså begreppet skandinaviskt vedertaget.  Begreppet arabiskt är alltså vedertaget här utifrån samma perspektiv som finnarna ser på skandinaviska fynd, men jag har svårt att tro att man i den egentliga arabvärlden är lite mer nogrann med begreppet arab, speciellt i ett historiskt perspektiv.  Möjligen kallar dom europeiska mynt för latinska enligt exakt samma resonemang. Är latinska ett vedertaget begrepp i Europa om man pratar om mynt? Knappast eftersom det inte ger några googleträffar alls. Arabiska mynt ger ca 4000 träffar...   men det klart, om jag sökt på arabiska hade det kanske blivit precis tvärtom då begreppet arabiska mynt saknar relevans i arabvärlden, men latinska mynt faktiskt säger någonting. 

Vedertaget är alltså högst subjektivt och lämpar sig inte som grundval för uteslutande.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #62 skrivet: oktober 13, 2009, 15:59 »
Vedertaget är alltså högst subjektivt och lämpar sig inte som grundval för uteslutande.

De begrepp som är vedertagna inom en forskningsdisciplin har uppnått en kollektiv status på grund av användningen i på det aktuella forskningsområdet. Man kan säga att begreppen - även om det används på andra sätt inom andra områden, eller i samhället i stort - har den avgränsning och tydlighet som krävs för att göra argumentation och diskussion begriplig för de insatta. Det är svårt att se hur det ska gå till på något annat sätt än detta.

Att din uppfattning är att detta är subjektivt och inte lämpar sig som grundval för uteslutande (vad nu detta innebär), är beklagligt. Ska jag tolka dig som att du menar att forskning inom historia är meningslös (?).

//Henrik

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #63 skrivet: oktober 13, 2009, 17:08 »
Jag menar att acceptansen av t.ex. uttrycket arabiska mynt förvisso kan vara vedertaget i Sverige men inte annorstädes, och vice versa. Och likväl kan det vara det i vissa sammanhang medans det i andra är direkt olämpligt.  Det är ju helt i sin ordning för vi i Sverige förstår vad som menas med arabiska mynt, och det är av mindre betydelse att de egentligen inte är arabiska utan bara präglade med arabisk skrift.

Att du och jag tvärsäkert skulle uttala oss om vad som inte är vedertaget runt om i världen förutsätter då en fulltsändigt objektiv bild av detta vilket vi knappast har möjlighet att skaffa oss. Inte heller så är det att arkeologer eller historiker är något slags gemensamt kollektiv som delar all kunskap och har ett gemensamt stort förråd av vedertagna termer som är användbara av alla. Bara av diskussionen här framgår med all tydlighet att så inte är fallet. Detta innebär inte att man inte ska använda begreppen, det går alldeles utmärkt eftersom de är relevanta och förståeliga och därmed uppfyller sitt syfte i rätt sammanhang, vedertagna där alltså.  De begreppen som inte är vedertagna i en viss omgivning kan alltså inte direkt diskas, om de är relevanta och kanske t.o.m. vedertagna någon annan stans så är det direkt använbara. 

Om vi t.ex. skulle upptäcka två populationer på Mars, en vid dess norra pol och en vid dess södra, skulle jag direkt kunna beskriva den ena kulturen som nord-marsiansk, det är fullt förstålihgt och användbart utan att vara redan vedertaget!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #64 skrivet: oktober 13, 2009, 17:45 »
Jag menar att acceptansen av t.ex. uttrycket arabiska mynt förvisso kan vara vedertaget i Sverige men inte annorstädes, och vice versa. Och likväl kan det vara det i vissa sammanhang medans det i andra är direkt olämpligt.  Det är ju helt i sin ordning för vi i Sverige förstår vad som menas med arabiska mynt, och det är av mindre betydelse att de egentligen inte är arabiska utan bara präglade med arabisk skrift.

(...)

Som du kan läsa i mitt svar ovan håller jag inte med dig om att ett begrepp betyder samma sak i alla sammanhang. Inom ett historiskt område i arkeologi är vissa termer definierade, inom andra inte alls. Detta tar tid att etablera. I övrigt uppfattar jag att frågan är utagerad.

//Henrik

Utloggad fbe

  • Novis
  • Antal inlägg: 6
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #65 skrivet: oktober 13, 2009, 19:16 »
Bures "fbe" !
Eftersom Du är ny här så rekommenderar jag att du går in och ser på
tidigare diskussioner, som bl.a. den om "Vilka var först?". Där kommer upp
samma saker som här.
Din fråga om "betydelsen av ordet "same" har två aspekter, en nutida och en historisk.
Här är den nutida, saxat från "Vilka var först?":
Vem som skall ha rösträtt till Sametingene har diskuterats mycket
-  i Sverige ser det ut så här:
Sametingslag 1992:1433 med ändringar som gäller från 1 juli 2004.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § I denna lag ges bestämmelser om en särskild myndighet - Sametinget - med uppgift främst att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige.
2 § Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och
1. gör sannolikt att han har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller
2. gör sannolikt att någon av hans föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller
3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget, utan att länsstyrelsen därefter beslutat annat.

I Norge går man ännu en generation tillbaka - till oldeforeldrene. Vilket man borde göra här också. Rösträtten är alltså byggd på självtillskrivelse och språk. Hur ska man göra annars ?

Så den historiska betydelsen:
"Sápmi/sámi" och "sápmelaččat" är ord som finns (i sina dialektala varianter) i alla samiska dialekter. Detta är ett tecken på hög ålder. Ordet "sámi" förekommer skriftligt första gången i Vatnsdøla saga (1391-1395), då i den norrøna formen "sem". Där omtalas tre samer som "sem-sveinar". "Sveinar" är norrønt för "män". Det första "tryckta ordet" på samiska finns på en träspade från Indriđastađir på Island. Det är skrivet med runor. Ordet är "boahttiat" - som är en imperativ och betyder "Kom - du skall komma !" (Tillbaka, får man förmoda.)
Träspaden - inklusive ordet - är daterad till ca 1100-talet.
Men det samiska språket (och här räknar jag också in det paleo-europeiska substratet) är naturligtvis mycket äldre än så...
I dagens samiska är infinitiven "att komma" = boahtit. Detta är ett proto-uralskt ord (kanske t.o.m. icke-uralskt).

MVH
Návdi

Så du menar att det för 1000 år sedan fanns folk som talade samiska och ansåg sig vara samer? Vad grundar du det på?




« Senast ändrad: oktober 13, 2009, 19:20 av Micke »

Utloggad fbe

  • Novis
  • Antal inlägg: 6
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #66 skrivet: oktober 13, 2009, 19:23 »
Så du väljer att kalla samer för finnar och därmed kan du bevisa att finnmarken var sameland? Fint cirkelresonemang.
Det jag får ut av din argumentation är att du tycker att skjoldehamndräkten är "samisk" för att den påminner om nutida samiska dräkter. Med den logiken har människor före dig hittat flygbanoror i Nazca och Musse Pigg i medeltida kyrkomålningar. Jag tycker det är en minst sagt svag bevisföring.
Bures "fbe" !
Det geografiska område i Nord-Norge som i dag kalles Finnmark, kommer av det gammelnorska ordet FINNMORK som betyder SAMELAND. På samiska bruker man i dag benämningen Finnmárku. Tidigare har man använt Sami Eana ámta / Samelands fylke/län.
Finnmark har varit bebodd i 12 -13000 år, och har den äldsta kända kontinuerliga bosättningen i nuvarande Norge. Samisk etnicitet i arkeologiskt material kan påvisas minst ca 4000 år tillbaka. (Se ex. Lars Ivar Hansen/Bjørnar Olsen, Samernas historia fram till 1750).

"Finnmörk" säger man fortfarande på isländska. Det område som på norrønt kallades Finnmork/Finnmörk var i yngre järnålder mycket större än nu och omfattade Norge/Sverige på båda sidor om Kjölen (med undantag av kustområdena och trakterna kring Storsjön) ner till Jämtland samt Nord-Finland och Kola.


Utloggad fbe

  • Novis
  • Antal inlägg: 6
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #67 skrivet: oktober 13, 2009, 19:31 »

Det enda du gör här är att glida mellan olika generaliseringar och väljer att acceptera de som frekvent används i litteratur medans de som är mindre frekventa inte accepteras. Du motiverar inte varför arabisk är godtagbar men inte samisk, trots att den samiska kulturen är mycket enklare att beskriva och begränsa än den vi kallar för arabisk,  vilket allt som oftast innefattar en rad kulturer som inte alls är arabiska,  inte heller varför frankisk är godtagbar trots att Frankerriket utgörs av löst bundna enheter vars viktigaste gemensamma nämnare är erkännandet av en gemensam makthavare, i många fall under direkt tvång.

...etc.

Generaliseringar, eller abstraktioner, är ett måste i alla diskussioner av den här typen. Annars kan man bara prata om enstaka förekomster utan att låta det hänföras till någon gruppering.

Jag håller med om att gränsdragningen är svår. Men jag vidhåller att vedertagna generaliseringar - dvs de som är vanliga i böcker, är bättre att använda än icke-vedertagna, dvs de som inte är vanliga i böcker. Man bygger ju upp en begreppsvärld inom varje diciplin, och flera av de ord du använder är relativt tydliga för en arkeolog.

Arabiska silvermynt (baserat på arabiska tecken) och Frankiska föremål (= baserat på stilornamentik) under folkvandringstid är knappast ett problem. Problem uppstår dock när man har same (=under vikingatid?) och same (idag). Samma begrepp men helt olika betydelser.

//Henrik

Det hindrar ju inte att nya definitioner då och då dyker upp och med tiden blir standard. Kanske det är dags för ordet samisk att bli ett etablerat ord inom arkeologin, precis som romersk är det trots att man inte heller kan sätta likhetstecken mellan romarriket och dagens Rom, eller mellan dåtida och nutida romare.
Men vi talar väl knappast om romersk kultur i fråga om en tidsperiod där det inte finns några belägg för en romersk kultur? Jag tycker inte problemet är att man har samma namn på historiska och nutida företeelser. De flesta vet att Ghana idag bara har lånat namnet av kungariket Ghana och att Egypten idag på väsentliga sätt skiljer sig från Ramses II's Egypten. Men vad menar man då med "samisk" ifråga om en dräkt som är 1000 år gammal? Mitt intryck är att t.ex Nàvdi menar att den har någon form av koppling till dagens samer, inte bara till markytan där samerna finns.

Utloggad fbe

  • Novis
  • Antal inlägg: 6
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #68 skrivet: oktober 13, 2009, 19:34 »
Om vi då säger att vedertagna är bättre, vilket givetvis är sant, så får vi då fråga oss vedertaget av vem, och i vilken grad.  Sindre har tidigare sagt att skandinavisk inte är en kultur och att det inte skulle vara vedertaget. I finsk historielitteratur benämns många fynd just som skandinaviska, inte för att dom är ifrån Skandinavien utan för att fromspråket är typiskt skandinaviskt. I Finland är alltså begreppet skandinaviskt vedertaget.  Begreppet arabiskt är alltså vedertaget här utifrån samma perspektiv som finnarna ser på skandinaviska fynd, men jag har svårt att tro att man i den egentliga arabvärlden är lite mer nogrann med begreppet arab, speciellt i ett historiskt perspektiv.  Möjligen kallar dom europeiska mynt för latinska enligt exakt samma resonemang. Är latinska ett vedertaget begrepp i Europa om man pratar om mynt? Knappast eftersom det inte ger några googleträffar alls. Arabiska mynt ger ca 4000 träffar...   men det klart, om jag sökt på arabiska hade det kanske blivit precis tvärtom då begreppet arabiska mynt saknar relevans i arabvärlden, men latinska mynt faktiskt säger någonting. 

Vedertaget är alltså högst subjektivt och lämpar sig inte som grundval för uteslutande.
Men nog måste du hålla med om att det skulle underlätta i diskussionen om vi var överens om vad som menades med "samisk" innan vi bråkar om ifall ett visst fynd är just "samiskt"? Här vore det på sin plats med en definition. Den bästa som kommit hittills är samisktalande människa som anser sig vara same. Sannolikt talades inte samiska så som vi känner den för 1000 år sedan. Och sannolikt kallade sig inte folk samer heller.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #69 skrivet: oktober 13, 2009, 22:18 »
Jag tycker din fråga är relevant och jag håller med till viss del fbe, vi måste vara överens om vissa karaktärsdrag inom hantverk, språk eller vad det än må vara som vi kan definiera som typiskt samiska, men vi behöver inte definiera samisk exakt, det skulle vara en neverendingstory som bara stal tid.  Låt oss säga att samiskt hantverk har vissa karaktärsdrag under flera generationer tillbaka. Det är då alltså en del av den samiska kulturen och alltså samisk. Sen måste vi givetvis se efter om det är ett unikt eller särskilt vanligt i den samiska kulturen, eller om det är något som är förekommande ellet t.o.m. vanligt hos också en eller flera andra kulturer. När vi studerar det samiska hantverket behöver vi inte ha språk, religion, vanor osv osv osv definierat. Vi koncentrerar oss istället på hantverket för att bedöma det.  Jag kan mycket lite om samiskt hantverk, men om man antar att samisk hantverk har en särprägel som kan definieras så är det också relevant att göra jämförelser med detta och om ett fynd av ett tusen år gammalt hantverk visar tydliga likheter så ÄR det relevant att jämföra det med samiska och det är enligt mig acceptabelt att säga att det är av samisk stil eller karaktär.  Eftersom vi säger frankisk och arabisk om de fynd som är av frankisk eller arabisk karaktär så måste vi acceptera uttrycket samisk likväl.  Om Hsu och några andra tycker att begreppet inte är vedertaget nog får väl vänta med att använda ordet samisk när det gäller hantverksstilen. Om vi andra fortsätter att prata och skriva om det kommer det ju snart vara vedertaget eftersom det då finns i skrift vilket verkar vara kriteriet. För det kan väl aldrig vara så att rätt människor ska ha skrivit det?  Då blir det ju auktoritetstro och det är väldigt ovetenskapligt!!!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #70 skrivet: oktober 13, 2009, 22:46 »
Mitt intryck är att t.ex Nàvdi menar att den har någon form av koppling till dagens samer, inte bara till markytan där samerna finns.

Det verkar ju som om det finns en del skriftliga dokument, arkeologiska fynd och även ortnamn som i alla fall kan tolkas som att de knyter ihop de människor som har tillverkat Skjoldehamndräkten med dagens samer.

Ibland får man intrycket av diskussionen att det finns någon sorts tro att samerna bara dyker upp ur tomma intet någon gång på 1500-talet när det skriftliga källmaterialet blir så rikhaltigt att det inte går att bortse från dem längre.

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #71 skrivet: oktober 14, 2009, 08:11 »

Ibland får man intrycket av diskussionen att det finns någon sorts tro att samerna bara dyker upp ur tomma intet någon gång på 1500-talet när det skriftliga källmaterialet blir så rikhaltigt att det inte går att bortse från dem längre.

Jag tror absolut att det har funnits ett ursprung till den kultur som kallas samisk under 1500-talet. Men jag låter det vara osagt om det finns t ex andra folk med germanska ursprung, som haft kulturella attribut då, som liknar samiska av idag. Eller om samerna tagit över kulturella attribut från andra, idag utdöda stammar. Man kan inte utgå ifrån att de kulturer som överlevt till idag är de enda som funnits längre bak i historien.

/Henrik

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #72 skrivet: oktober 14, 2009, 10:09 »
De behöver ju inte vara germanska heller. Det kan ju funnits flera besläktade kulturer i norra skandinavien som konkurrerats ut eller sammansmälts med dagens samer.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #73 skrivet: oktober 14, 2009, 10:59 »
Så du väljer att kalla samer för finnar och därmed kan du bevisa att finnmarken var sameland? Fint cirkelresonemang.

Her er det ikke Návdi som "velger" å kalle samer for finner, dette faktum er godt dokumentert i forskningen fra tidlige kilder fram til nyere tid. Så sent som i folketellingen i 1920 i Norge var ordet "finn" og "finnemål" eksplisitt om samer og samisk språk, og begrepet "finnan" i nedsettende tone om samer brukes fortsatt i Norge den dag i dag. Så istedet for å beskylde folk for sirkelargumentasjon burde du kanskje heller sett deg mer inn i saken.

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #74 skrivet: oktober 14, 2009, 11:15 »
Bures "Lappoid" og mange takk !

I det Du skrev, skrev jeg fölgende til "fbe":

Du gör mej besviken  :(
Jag hade väl (ännu en) förgäves förhoppning om att här var det någon som ville veta något,
och inte ännu en som bara vill ifrågasätta allt som är eller kan vara samiskt.  >:(

Citat från: fbe
Så du menar att det för 1000 år sedan fanns folk som talade samiska och ansåg sig vara samer? Vad grundar du det på?

Citat från: fbe
Så du väljer att kalla samer för finnar och därmed kan du bevisa att finnmarken var sameland? Fint cirkelresonemang.

Det är mycket svårt att diskutera med någon som har absolut noll kunskaper om samisk historia, samiskt språk och samiska traditioner. När de dessutom inte vill läsa och förstå det jag försöker förmedla över detta forum, blir det ännu svårare.

Alltså:
1. Svar ja. Som jag tidigare skrivit:
Det första "tryckta ordet" på samiska finns på en träspade från Indriđastađir på Island. Det är skrivet med runor. Ordet är "boahttiat" - som är en imperativ och betyder "Kom - du skall komma !" (Tillbaka, får man förmoda.) Träspaden - inklusive ordet - är daterad till ca 1100-talet. Ordet "sámi" förekommer skriftligt första gången i Vatnsdøla saga (1391-1395), då i den norrøna formen "sem".
Ordet "same" är den skandinaviska formen av det samiska ordet "sápmi" med dialektala varianter, som visar till både område, befolkning och språk. Etnonymet "sámi" är ett lån från urbaltiska "*žeme" = "land" till s.k. urfinska/ursamiska "*šämä". Detta skedde för ca 3000 år sedan, säger lingvisterna. "*Šämä" har sedan förändrats till "sápmi" genom reguljära ljudövergångar.

2. Jag väljer inte att kalla samer för "finnar". Det är det andra som har gjort. En vanlig benämning på same i norröna skriftliga källor är "finn". "Finn" (flertal "finner") brukas fortfarande om samer i norska språket.  

I övrigt ser jag ingen anledning till att dra in vare sig nazismen eller Musse Pigg i diskussionen....  >:D

MVH
Návdi
« Senast ändrad: oktober 18, 2009, 12:21 av Gorm »
Návdi

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #75 skrivet: oktober 14, 2009, 11:36 »
Man kan nog inte riktigt säga att samerna - såsom de lever och verkar idag - har funnits för tusen år sedan.

Så kan man da si at det heller ikke er kontinuitet mellom deg selv som lever i dag og dine foreldre, besteforeldre og oldeforeldre da alle disse generasjonene og lenger bakover hadde et egne kulturelle karaktertrekk som var vesentlig forskjellige fra deg selv? Hva vil en fremtidig arkeologi om etterlattenskapene til hsu sammenliknet med de til hans olderforeldre, vil det være kontinuitet eller kontinuitetsbrudd i det arkeologiske materialet?

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #76 skrivet: oktober 14, 2009, 11:37 »
Bures Yngve !

Citat från: Yngve
Om Hsu och några andra tycker att begreppet inte är vedertaget nog får väl vänta med att använda ordet samisk när det gäller hantverksstilen. Om vi andra fortsätter att prata och skriva om det kommer det ju snart vara vedertaget eftersom det då finns i skrift vilket verkar vara kriteriet. För det kan väl aldrig vara så att rätt människor ska ha skrivit det?  Då blir det ju auktoritetstro och det är väldigt ovetenskapligt!!!

Nog är begreppet "samisk" vedertaget när det gäller "sámi duodji" (samisk slöjd och hantverk).
Det är bara "Hsu och några andra" som inte vet eller inte vill veta av det.

http://www.duodji.info/norsk/index.php?sladja=46

MVH
Návdi
« Senast ändrad: oktober 18, 2009, 12:21 av Gorm »
Návdi

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #77 skrivet: oktober 14, 2009, 12:12 »

Jag tror absolut att det har funnits ett ursprung till den kultur som kallas samisk under 1500-talet. Men jag låter det vara osagt om det finns t ex andra folk med germanska ursprung, som haft kulturella attribut då, som liknar samiska av idag. Eller om samerna tagit över kulturella attribut från andra, idag utdöda stammar. Man kan inte utgå ifrån att de kulturer som överlevt till idag är de enda som funnits längre bak i historien.

/Henrik

Glöm inte att även germansk är ett begrepp som kan kritiseras, precis som samisk.
Att föra in mystiska utdöda stammar i duskussionen låter ganska spekulativt, skall man försöka påvisa existensen av sådana får man nog ha ganska bra på fötterna bevismässigt sett. På något sätt verkar det vara att krångla till saker i onödan. Tänk på Ockhams gamla hederliga rakkniv.

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #78 skrivet: oktober 14, 2009, 12:46 »

Nog är begreppet "samisk" vedertaget när det gäller "sámi duodji" (samisk slöjd och hantverk).
Det är bara "Hsu och några andra" som inte vet eller inte vill veta av det.


Nåja, det känner jag nog till. Men hur menar du att detta går att koppla till 1000-talets arkeologiterminologi? Det är ju inom det området det är viktigt att ha termen definierad (vilket framgår med all önskvärd tydlighet ovan). Finns det fynd med kontinuitet, som t ex insjögravar som kan kopplas till sameslöjd?

Sen kan man ju heller inte komma ifrån att det är fullt möjligt att de första bönderna i Jämtland och Härjedalen var personer med samisk kulturell identitet. Det är svårt att se på kläderna vad man pratar för språk...

//Henrik

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
SV: "Min historia, och din historia"
« Svar #79 skrivet: oktober 14, 2009, 12:49 »
Man kan nog inte riktigt säga att samerna - såsom de lever och verkar idag - har funnits för tusen år sedan.

Så kan man da si at det heller ikke er kontinuitet mellom deg selv som lever i dag og dine foreldre, besteforeldre og oldeforeldre da alle disse generasjonene og lenger bakover hadde et egne kulturelle karaktertrekk som var vesentlig forskjellige fra deg selv? Hva vil en fremtidig arkeologi om etterlattenskapene til hsu sammenliknet med de til hans olderforeldre, vil det være kontinuitet eller kontinuitetsbrudd i det arkeologiske materialet?

Det är ju just det här som är min poäng. Om det finns för stora skillnader i den materiella kulturen, likväl som inom den praktiskt utövade kulturen, vad blir då poängen med att kalla Skjoldehamndräktens bärare för just "same"?

//Henrik