Författare Ämne: Sökning med metalldetektor  (läst 30180 gånger)

Utloggad port513

  • Novis
  • Antal inlägg: 13
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #40 skrivet: oktober 17, 2009, 08:54 »
Om det ger så lite vid dessa speciella platser så undrar jag varför jag nekades söktillstånd på en strand för att det ca 500m därifrån ligger en fosil åker där det rimligen då inte borde finnas metallföremål, åkerns utbredning är väl känd och jag skulle befinna mig på behörigt avstånd från gränsen. Min tanke var att städa av stranden från diverse metallföremål och inte ens befinna mig i närheten av den fosila åkern.
Misstron mot privatpersoner är sjukligt hög i Sverige och det är så synd för man skulle kunna finna en bra nivå på det hela. Jag får inte på min jaktmark använda detektor för att finna metallskrot i backen eftersom området är nerlusat med fasta fornlämningar osv men däremot får jag gräva vart jag vill såvida jag inte är direkt på en känd lämning. Vart logiken i detta går kan jag inte förstå då jag genom att skyffla bort ett lager jord med lätthet flyttar en hel boplats från sin kontext.
Förbudssverige är inte alltid ett underbart land att leva i ;)


/Henke

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #41 skrivet: oktober 17, 2009, 10:23 »
Jag var kanske lite slarvig i mitt svar, jag skrev; att det ger det ganska lite eller inget. Tar man exemplet fossil åker beror det på vilken datering åkern har och vilka element som finns inom densamma; boplatser, stensträngar, uthus etc. med detta menar jag att det finns lämningar som är mer intressanta att prospektera med metalldetektor än andra.

I sammanhanget är det viktigt att förstå vad FMIS (Fornsök) är. Det ger inte en definitiv sanning utan ger en tolkning och beskrivning av lämningen utifrån vissa givna förutsättningar. Att en lämning är registrerad betyder inte att vi vet allt om den eller att det inte finns fler lämningar. Vissa typer av lämningar är indikatorer för andra lämningar som inte är synliga eller som är svåra att identifiera. Andra felkällor är när inventeringen utförts, på sommaren är t ex vissa lämningar svårare att se på grund av undervegetationen. En annan faktor är att fornminnesinventeringen gjordes under en lång tidsperiod, mer än 20 år, och att man under tiden blev bättre på att identifiera vissa typer av lämningar. Tittar man på exemplet fossil åker så täcker detta upp åkrar från perioden stenålder till torplämningar från 1900-talet. De fossila åkrarna visar på mänsklig aktivitet men för att förstå dem närmare måste man inför en exploatering studera dem närmare. I samband med en exploatering görs därför en arkeologisk undersökning som bla syftar till att närmare bestämma vad det är för lämning, om det finns flera lämningar och om skall gå vidare i processen. Om så görs en förundersökning för att närmare fastställa lämningens status; t ex ålder, vilka typer fynd man kan förväntas göra och lämningens/arnas avgränsning.

Vad det gäller att gräva var du vill på din egen mark så gäller detta under vissa förutsättningar som att du inte ändrar markanvändningen tex. får du inte anlägga en grustäkt eller jordtäkt hursomhelst, att du inte gräver inom ett område med fornlämningar att du stoppar företaget om du stöter på tidigare okänd fornlämning. Vid grävning finns det flera det flera lagar som spelar in, Miljöbalken, Skogsvårdslagen m fl.

Magnus
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Tobias

  • Stammis
  • Antal inlägg: 120
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #42 skrivet: oktober 17, 2009, 10:54 »
För övrigt man tar gärna upp Danmarks lagstiftning som exempel i diskussion om metalldetektering, när man gör det bör man också se till andra lagar som skiljer sig; hur fungerar det hela rörande markägaren vs. detekteraren, dvs. vem äger tillstånd att säga ja eller nej, vem äger fyndet när det är funnet (markägaren, staten, upphittaren etc.) m m. Vill i sammanhanget säga att jag själv inte kan den danska lagstiftningen men såvitt jag förstått finns det även skillnader när det gäller både ägandet av fynden och rätten att begränsa tillstånd.

Den danska lagen är ganska lik den svenska före lagändringen 1991. Markägaren måste ge sitt tillstånd annars blir det ingen sökning, precis som här. Fynd rapporteras till det lokala museet som avgör vad som skickas vidare till Nationalmuseum för danefaeutvärdering (ung. inlösensutvärdering). Önskar staten behålla ett fynd får upphittaren en ersättning, precis som här. Vad som är inlösenspliktigt i Danmark finns utförligt beskrivet i ett pdf-dokument som finns att ladda ner från Nationalmuseums hemsida.

På det hela taget skiljer sig det danska systemet inte mycket från det svenska. Den avgörande punkten ligger i den allmänna inställningen. Där ses fritidsdetektorister som en resurs som kan göra nytta samtidigt som vi får utöva den hobby vi brinner för. Här i Sverige antas vi ha som enda mål att plundra skattfyndplatser och kränga silver på nätauktioner.
Lex malla, lex nulla

Utloggad Håkan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 166
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #43 skrivet: oktober 17, 2009, 10:58 »
Jag tar gärna emot tips på rapporter/litteratur som behandlar systematisk metalldetektering på uppdragsarkeologiska undersökningar. Jag ägnar en del tid åt att leta efter sådant. Det kan vara så att jag utifrån min, får man ändå säga, rätt gedigna erfarenhet av metalldetektering har en annan syn på vad som ska räknas som systematiska avsökningar än många andra i branschen.


Utloggad port513

  • Novis
  • Antal inlägg: 13
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #44 skrivet: oktober 17, 2009, 17:53 »
Jag var kanske lite slarvig i mitt svar, jag skrev; att det ger det ganska lite eller inget. Tar man exemplet fossil åker beror det på vilken datering åkern har och vilka element som finns inom densamma; boplatser, stensträngar, uthus etc. med detta menar jag att det finns lämningar som är mer intressanta att prospektera med metalldetektor än andra.

I sammanhanget är det viktigt att förstå vad FMIS (Fornsök) är. Det ger inte en definitiv sanning utan ger en tolkning och beskrivning av lämningen utifrån vissa givna förutsättningar. Att en lämning är registrerad betyder inte att vi vet allt om den eller att det inte finns fler lämningar. Vissa typer av lämningar är indikatorer för andra lämningar som inte är synliga eller som är svåra att identifiera. Andra felkällor är när inventeringen utförts, på sommaren är t ex vissa lämningar svårare att se på grund av undervegetationen. En annan faktor är att fornminnesinventeringen gjordes under en lång tidsperiod, mer än 20 år, och att man under tiden blev bättre på att identifiera vissa typer av lämningar. Tittar man på exemplet fossil åker så täcker detta upp åkrar från perioden stenålder till torplämningar från 1900-talet. De fossila åkrarna visar på mänsklig aktivitet men för att förstå dem närmare måste man inför en exploatering studera dem närmare. I samband med en exploatering görs därför en arkeologisk undersökning som bla syftar till att närmare bestämma vad det är för lämning, om det finns flera lämningar och om skall gå vidare i processen. Om så görs en förundersökning för att närmare fastställa lämningens status; t ex ålder, vilka typer fynd man kan förväntas göra och lämningens/arnas avgränsning.

Vad det gäller att gräva var du vill på din egen mark så gäller detta under vissa förutsättningar som att du inte ändrar markanvändningen tex. får du inte anlägga en grustäkt eller jordtäkt hursomhelst, att du inte gräver inom ett område med fornlämningar att du stoppar företaget om du stöter på tidigare okänd fornlämning. Vid grävning finns det flera det flera lagar som spelar in, Miljöbalken, Skogsvårdslagen m fl.

Magnus


Vad man kan läsa om den fosial åkern

"Röjningsröseområde, ca 650x170 m (N-S), bestående av ca 150 strösen. Rösena är 3-7 m i diam, 0.2-0.5 m h, flack till svagtvälvda, bestående av 0.1-0.6 m st stenar, mestadels övermossadeoch i vissa fall övertorvade."

Den är från: Bronsålder Järnålder Medeltid Nyare tid

Man har för övrigt inte funnit några som helst lämningar i området och det är till och med planerat nybyggnad där med stora schaktningar som följd så hur kan man hänvisa till denna fosila åker som hinder för mitt metallsök när det ska byggas hus mitt i den fosila åkern?
Man nekade nog min ansökan av ren lathet för att det är bekvämast att neka än att tillåta. Jag skulle i övrigt inte ens vart i närheten av gränsen till denna fosila åker men husen byggs rakt på åkern.


/Henke

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #45 skrivet: oktober 17, 2009, 18:14 »
Som jag skrev; FMIS berättar inte en fullständig sanning utan ger en indikation och en bild av lämningen och dess typ såsom den kan tolkas utan en arkeologisk undersökning. Det som som står i FMIS är i första hand ett adminstrativt arbetsredskap villket man utnyttjar som ett underlag för bedömingen av en lämning och kulturmiljön kring denna som en helhet.

I det du beskriver har detta gjorts eller kommer att göras genom beslut av länstyrelsen innan byggnadsföretaget utförs, och då har man gjort en närmare bedömning av kulturlandskapets värden kontra samhällsnyttan av nybyggnationen. I samband med byggnationen kommer, eller har redan skett, en utredning att göras och därefter ev. en förundersökning etc.

Denna process klargör lämningens art, ålder och utbredning. Att en fossil åker i sig skulle skapa ett incitament mot ett byggande är dock inte sannolikt, men exploatören får däremot betala för dokumentationen och ett ev. borttagande i form av arkeologiska insatser.

Magnus
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #46 skrivet: oktober 17, 2009, 19:11 »
En gång i forntiden försökte jag lokalisera ett gammalt blockhus genom att hitta kanonkulor, men det fick vi inte lov till då metalldetektering är förbjudet... trots att vi då representerade ett museum, därför har denna tråd intresserat mig.


Det jag inte förstår med lagstiftningen är att den ser alla tänkbara användare som möjliga brottslingar, vilket är helt olikt lagstiftning för andra riskområden, t.ex. rörande vapen. Men kan man egentligen skydda våra fornlämningar genom att förbjuda metalldetektering? Den som plundrar fornlämningar begår ju ett lagbrott vare sig han använder detektor eller inte och lär knappast bry sig särskilt om att det är olagligt med detektor. Så varför ser lagstiftningen ut som den gör?

Tyvärr tror jag att det är så att man faktiskt inte vill ha in utomstående, vare sig dom är registrerade, prövade och erkänt skickliga eller inte. Jag lär väl bli lynchad nu men ärligt så tror jag att en ganska utsatt yrkeskår som slåss om relativt få medel för att bedriva verksamhet inte gärna släpper in någon i sitt revir.  Att tveksamheter motiveras med kontextlöshet får väl snaras ses som en mindre lyckad ursäkt eller möjligen av ett allt för snävt perspektiv då det torde stå klart för alla att kontext inte bara handlar om gropar utan även är intressant ur större perspektiv.

Jag har full förståelse för att man som enskild i en trängd situation pinkar in revir, men någon eller några med övergripande ansvar borde ju försöka motverka detta och se till att verksamheten bedrivs på bästa sätt.
Frågan är då om det finns någon eller några som tar ett övergripande ansvar...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad port513

  • Novis
  • Antal inlägg: 13
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #47 skrivet: oktober 17, 2009, 19:47 »
Som jag skrev; FMIS berättar inte en fullständig sanning utan ger en indikation och en bild av lämningen och dess typ såsom den kan tolkas utan en arkeologisk undersökning. Det som som står i FMIS är i första hand ett adminstrativt arbetsredskap villket man utnyttjar som ett underlag för bedömingen av en lämning och kulturmiljön kring denna som en helhet.

I det du beskriver har detta gjorts eller kommer att göras genom beslut av länstyrelsen innan byggnadsföretaget utförs, och då har man gjort en närmare bedömning av kulturlandskapets värden kontra samhällsnyttan av nybyggnationen. I samband med byggnationen kommer, eller har redan skett, en utredning att göras och därefter ev. en förundersökning etc.

Denna process klargör lämningens art, ålder och utbredning. Att en fossil åker i sig skulle skapa ett incitament mot ett byggande är dock inte sannolikt, men exploatören får däremot betala för dokumentationen och ett ev. borttagande i form av arkeologiska insatser.

Magnus

Samhällsnyttan kan väl uteslutas då det är frågan om lyxboenden som ska byggas och inget för den vanlige knegaren. Jag anser mig ha hyfsat god lön och jag skulle inte ha råd att bo i de där husen.

Jag skulle befinna mig mer än 500m från gränsen på åkern så jag ser inte vad de grundat sitt beslut om avslag för mer än att det sitter en allt för välbetald handläggare som av ren reflex avslår det de inte orkar undersöka. Jag är uppväxt i det området det handlar om och jag vet att det aldrig har hittats fornlämningar eller något liknande där i just detta område. De flesta gravhögar vi har har de flyttat på för vägens skull så inte heller sådana skulle kunna vara anledning nog att avslå om det skulle finnas sådana i närheten. Närmaste gravhög är nog 5km därifrån och jag tror inte den graven är så stor med tanke på att den redan är flyttad och utgrävd enligt informationsskylten.

Som Yngwe sa så tror jag allt handlar om att pinka revir och visa ens makt snarare än att logiskt behandla ansökningar enligt gällande lag. Skulle den behandlats enligt gällande lag och de skulle sett nyttan med att jag går på stranden och lär mig min detektor så skulle de inte nekat ansökan. Vi som letar med metalldetektor lämnar inget skräp kvar i marken, det vi gräver upp och som är skräp slängs också på avsedd plats inget annat!


/Henke

Utloggad Håkan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 166
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #48 skrivet: oktober 17, 2009, 20:51 »
Det handlar nog inte om att pinka in revir eftersom de flesta arkeologer inte söker efter metall i de jordlager som kan nås av amatördetekteraren. Det är däremot en naturlig reaktion från alla arkeologer att reagera på sådant som man uppfattar hota fornlämningar och fornsaker (i detta fall metalldetektering).

Magnus; ger du mig några exempel på undersökningar i "ditt" område där metalldetektor använts på ordinära boplatser/gravfält, under förundersökning och slutundersökning, skiktvis i ploglager och anläggningsnivå, utfört av arkeologer som faktiskt har kunskaper i metoden, med moderna metalldetektorer och där det sedan skett en rimlig värdering av fyndmaterialet i relation till den använda metoden. Det är den typen av undersökning jag avser då jag talar om systematisk metalldetektering.


Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #49 skrivet: oktober 17, 2009, 22:11 »
Jag tar gärna emot tips på rapporter/litteratur som behandlar systematisk metalldetektering på uppdragsarkeologiska undersökningar. Jag ägnar en del tid åt att leta efter sådant.

Det är inte ofta det fördjupas/utvecklas, men jag tycker nog att det brukar nämnas i rapporter att man använt sig av metalldetektor. Åtminstone om man har minsta anledning att förvänta sig metallålders- eller historisk datering.

Det kan vara så att jag utifrån min, får man ändå säga, rätt gedigna erfarenhet av metalldetektering har en annan syn på vad som ska räknas som systematiska avsökningar än många andra i branschen.

Räknar du stråk som täcker in 1/8 - 1/5 av ytan som systematisk avsökning i utredningssammanhang? Och utifrån resultaten av denna test avgör man omfattningen vid ev fortsatta insatser? Vi ligger på ungefär den omfattningen. Mindre ytor kan ju rätt lätt totalavsökas inför avbaning. Att bana matjorden i skikt och göra avsökningar däremellan tillåter sällan länsstyrelsen då det tar mer maskin- och mantid i anspråk - oaktat fyndmöjligheten.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Håkan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 166
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #50 skrivet: oktober 17, 2009, 23:55 »

Det är inte ofta det fördjupas/utvecklas, men jag tycker nog att det brukar nämnas i rapporter att man använt sig av metalldetektor.

Om man gräver provrutor så dokumenterar man detta med uppgifter om antal grävda rutor, var de var placerade på undersökningsytan, fyndinsamlingsmetod (hackbord, sållstorlek, vattensåll etc). Det räcker inte med att nämna att man använt metoden - på samma sätt är det med metalldetektering. För att resultatet (om det nu finns ett sådant) ska kunna användas och värderas behövs en ordentlig dokumentation.

Omfattningen av avsökning i utredning och förundersökning låter sig diskuteras. De siffror du nämner låter ok under förutsättning att stråken är väl avsökta. Det finns en övre gräns för hur snabbt man kan svinga helt enkelt. Ju tätare söklinjer dessto bättre, naturligtvis. En annan aspekt att komma ihåg i detta sammanhang är att antalet anläggningar på ordinära lokaler brukar överskrida antalet daterbara metallföremål. Anläggningarna är dessutom mycket lättare att hitta. Detta innebär att det i en au/fu är enklare att få ett tillräckligt stort antal anläggningingar att gå vidare med än påträffa ett bra metallmaterial. Jag är av den åsikten att det är lika viktigt att ta reda på hur detekteringsförhållandena är på den aktuella platsen (sentida skrot, kraftledninger etc) som att hitta daterbara föremål i de bergränsade avsökningsytorna.

Det är däremot nödvändigt med skiktvis avsökning inom de områden där man konstaterat metallförekomst, sedan kan Länsstyrelsen tycka vad de vill (och i dessa tider av arkeologisk prisdumpning så framstår denna metod alltmer utopisk). På de lokaler där vi arbetat på det sättet påträffas i princip lika mycket fynd i samtliga skikt (i normalt plogddjup minst två skikt, samt avsökning i samband med att anläggningar schaktas/rensas fram då man även kontrollerar järnindikationer). Det är inga problem att hitta en välbevarad fibula på 30 centimeters djup, men merparten av föremålen på en ordinär överplöjd boplats består av mindre fragment i varierande skick. Det finns som bekant en del undersökningar av överplöjda myntskatter som visar att det tar mer än tio år att tömma ett ploglager, varför det är fullständigt förkastligt att försöka göra detta med en avsökning på en uppdragsarkeologisk undersökning - då kommer det att glimma, eller i varje fall lysa grönt, på dumphögen.

Kommer man åt era rapporter digitalt, eller kan du tipsa om några "godbitar" som jag kan beställa hem?

Utloggad Håkan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 166
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #51 skrivet: oktober 18, 2009, 22:44 »
Nu kommenterar jag mig själv igen....

Ett problem med söklinjer är att de ofta läggs ut alldeles för glest. Ibland ser man rapporter om 20- eller rent av 40 meters avstånd mellan linorna. Det är en metod som möjligen fungerar på fyndrika centralplatser från yngre järnålder eller stora överplöjda (Gotländska) myntskatter - men sällan på de mer ordinära boplatser som vanligen berörs av uppdragsarkeologi. Det finns en uppenbar risk att linorna passerar mellan fyndförande partier (t.ex. över ett hus) eller rent av genom ett fyndområde där föremålen ligger så pass glest att en passage inte räcker.

Med det sagt så låter er metod (Leif) som vettig. Lyft fram och utvärdera - det behövs fler goda exempel. I övrigt vidhåller jag, tills jag överbevisas om motstatsen, att det fortfarande är sällsynt med detektorinsatser värda namnet. Jag har, som jag nämnt i tidgare debatter här på forumet, deltagit i en lång rad stora exploateringsprojekt och de flesta har varit en katastrof för den förhistoriska och medeltida metallen. Under de senaste åren har jag dock haft förmånen att arbeta med systematisk metalldetektering på ett antal projekt - och då har resultaten kommit. Men som sagt, det är tuffa tider nu och metalldetektering är som all arkeologi förknippad med kostnader. Metoden är dock oerhört kostnadseffektiv - den ger mycket kunskap per satsad krona.

Utloggad largo

  • Stammis
  • Antal inlägg: 101
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #52 skrivet: oktober 19, 2009, 09:38 »
Jag har tidigare ofta använt metalldetektor för att söka äldre lämningar efter så kallade täktegårdar. (speciell form av skattebefriad, mindre gård i trakten av Falu gruva, där gruvdrängar kunde ta upp bosättningar på utmarker).
Vid dessa undersökningar "frekvensmätte" jag ett område, utan att gräva särskilt aktivt, eller inte alls gräva. (ibland måste man ta upp ett litet hål, för att konstatera att man inte mätte någon gammal taggtråd ;) )
Vitsen är att då höga koncentrationer av utslag, kan indikera äldre bosättning, och då kan området avsökas okulärt efter grundstenar, härdar, källargropar, röjningsrösen etc.
Själva bosättningen är då orörd för framtida undersökningar, men platsen kan ändå fredas för alltför stora ingrepp i samband med skogsbruket, genom att rapporteras till berörd myndighet.
Jag har på så vis funnit ganska intressanta, medeltida? bosättningar på sydsluttningar av bergen runt Falun, som försvunnit långt före de första kartorna på 1600-talet, men som ofta levt kvar i form av namn på platser som slutat på täkt eller täkten.
Nuvarande lag förhindrar mig att utöva denna form av letande, i vart fall legalt sökande.
Det moderna skogsbruket utplånar effektivt de sista resterna av täktegårdarna, varför detta är stor synd och skam.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #53 skrivet: oktober 23, 2009, 11:10 »
Jag håller efter att ha funderat en stund med Håkan om att det inte redovisas ordentligt vilka detekrotinsatser som görs och vad de resulterar i.

Minns själv grävningarna jag deltog i på -90 talet. Då gick jag med detektor dels före avbaning och dels skiktvis ner genom matjorden och slutligen en vända över kulturlagret. Vi fångade upp ett hyfsat metallbestånd på detta vis, kompletterat med omfattande meterrutsgrävning.

Dessvärre jämfördes metallbeståndet med platser som undersökt med mindre intensiva detektorinsatser. Effekten blev givetvis att vi hade att göra med en centralplats. Hade man vägt in effekten av den valda metoden så är jag inte övertygad om att tolkningen hade landat i termer av centralplats.

(platsreferenser gives per PM eftersom jag inte vill hänga ut grävledaren)

Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Håkan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 166
SV: Sökning med metalldetektor
« Svar #54 skrivet: oktober 25, 2009, 00:28 »
Leif, skickar du mig ett PM på de grävningarna, de låter riktigt intressanta.

Du tangerar en intressant diskussion då det gäller hur fyndmaterialen ska tolkas. Jag och en kollega benämnde det hela för centralplatsparadoxen i en artikel för ett par år sedan. En sökning på Google visar dock att termen inte används särskilt frekvent (eller alls, om man ska vara helt uppriktig;-)