Författare Ämne: Samiska ortnamn  (läst 9900 gånger)

Utloggad xter

  • Novis
  • Antal inlägg: 1
Samiska ortnamn
« skrivet: september 28, 2009, 19:13 »
Skellefteå kan ursprungligen vara ett samiskt ortnamn?
(Skellopta på 1200-talet) enl uppgift från sydsamiskans Syöldahte.
Vad skulle isåfall ” Syöldahte” kunna översättas till på svenska?

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiska ortnamn
« Svar #1 skrivet: oktober 06, 2009, 12:02 »
Det fins en fjelltopp som heter Sjildahte i Berg kommune i Jämtland så sisteleddet er ivertfall sett i nåværende sørsamiske stedsnavn.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Samiska ortnamn
« Svar #2 skrivet: oktober 08, 2009, 00:08 »
"Skellopta" och "Syöldahte" är ju inte precis den mest solklara etymologi som skådats. Sanningen är nog snarast att ingen vet vad "Skellopt" betyder, och om det är norrönt, samiskt eller något tredje från början.
Många flodnamn både i Sydsverige och Norrland är mycket dunkla och eftersom just flodnamn hör till de namn som överlever längst och ofta bevarar spår av sedan länge försvunna språk misstänker jag att namnen vare sig är germanska eller samiska.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Samiska ortnamn
« Svar #3 skrivet: oktober 08, 2009, 00:41 »
Vilket mystiskt språk skulle man ha talat i Norrland innan finnar/samer eller helsingar/svenskar arriverade?

Skel-efte-å bör väl liknas med Sol-efte-å. I så fall kan namnet helt enkelt berätta om ett "skäl" - som i väg-skäl - "efter ån". Toponym med skäl/skil/skilje/skille/skjel är inte direkt ovanliga i Norden.

Namn på viktiga delar i ett landskap är knappast meningslösa. Syöl-dahte/Sjil-dahte borde ha en liknande mening. Vad betyder syöl resp. sjil på samiska?
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Samiska ortnamn
« Svar #4 skrivet: oktober 08, 2009, 01:11 »
Vilket mystiskt språk skulle man ha talat i Norrland innan finnar/samer eller helsingar/svenskar arriverade?

Det vet vi inte. Bara att det i de samiska områdena finns en stor mängd ortnamn som inte har några samiska etymologier.
Proportionen ortnamn utan känd germansk/indeuropisk etymologi i Sydsverige är lägre, men inte noll. Namn som Nissan, Vänern och Mälaren har t ex inga bra etymologier.

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samiska ortnamn
« Svar #5 skrivet: oktober 08, 2009, 13:33 »
Skellefteå kan ursprungligen vara ett samiskt ortnamn?
(Skellopta på 1200-talet) enl uppgift från sydsamiskans Syöldahte.
Vad skulle isåfall ” Syöldahte” kunna översättas till på svenska?

Bures xter !

De former som mej veterligen finns i dag på sydsamiska är Skillehte och Syöldete.
Syöldahte eller Syöldate är umesamiska. (Så skrivs de, en viktig fråga är hur de uttalas....)
Övre delen av av älven kallas på lulesamiska Sieldutjåkkå /Seldutjåhkå eller Sieldutjokk. Dalen som älven rinner i heter Sieldutvaggi. På lulesamiska finns flera jojkar om det övre området kring älven: ex. Sieldut njuona, Seldutnjun(j)es, Suoldätnjuäna, Siuldat-njuonies. (Så skrivs de, en viktig fråga är hur de uttalas....)
Njuona, njuon(j)es, njuäna, njuonies betyder låg, avsmalnande utlöpare från ett fjäll eller berg; halvö; här betyder det också renbetesland, samlingsland. Renbeteslandet mellan Pite- och Skellefte-älven kallas alltså Sieldut njuona osv. 

Och betydelsen på svenska? - -ehte-, -dete, - dahte, - date, -dat, -dut, -dät och -ehpte, -itta, -et (se citat) är tydligen ändelser. Dessa ändelser kan beteckna väder-, föreförhållanden, ett område eller en plats som utmärks av särskilda egenskaper eller händelser. Denna ändelse är i dag på nordsamiska -dat, på lulesamiska -dahka och på sydsamiska -dahke. (Man bör hålla i minnet att några skarpa gränser mellan angränsande samiska dialekter inte finns. Har en misstanke om att uppdelningen i dag i samiska dialekter är alltför präglad av professorernas systematiseringslusta....)

Då är frågan: Vad betyder sydsamiska Skill-, Skell- Syöl- ?  Uttalet bör bara "Schill-,
Schell- och Schöl-". Ett sje-ljud (-k-et hörs alltså icke). Vad betyder luelsamiska Siel- , Sel-, Suol-, Siul- ? - (Här kan uttalet av "si" vara ett sje-ljud - sje-ljud och s-ljud går förresten ofta över i varandra.)
Ja, se det vet jag icke. Men jag forskar vidare. Kanske det tillhör det paleo-europeiska substratet i samiska ?  Ett stort problem är att bara förhålla sig till nedskrivna former och inte få höra uttalet ....

I vart fall torde det vara ovedersägligt att "Skellefte" har samiskt ursprung.

 Rolf Hedquist, professor em i nordiska språk, säger bl.a. följande, se
http://villvattnet.se/rolf/?p=33:

"Namnet Skellefte är troligen samiskt. Övre delen av älven kallas på samiska Sieldutjokk. Staden heter på sydsamiska Skillehte, där h uttalas som en stark andningsstöt, en s.k. preaspiration. Likheten mellan dagens uttal i staden och det sydsamiska är frapperande."

"I äldre tid var skrivformen av Skellephte (1327), Skellitta eller Skellet. I dagligt tal säger man på dialekt fortfarande /schellet/; och i mera riksspråkligt tal är det /schellefte/, utan –å-uttal."

Hedquist menar också:

"Eftersom det –å som nu hänger efter i den officiella stavningen inte har historiska rötter, utan är ett skrivarpåfund från 1700-talet, eftersom det historiskt har saknats –å i skrift, eftersom uttalet av befolkningen är utan –å, eftersom alla sammansättningar saknar –å (Skelleftehamn, Skellefteälven etc), är det högst rimligt att detta –å tas bort i den officiella skrivningen."

MVH
Návdi



Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samiska ortnamn
« Svar #6 skrivet: oktober 08, 2009, 14:37 »
Bures Boreas !

Sollefteå .... mycket intressant - det måste vi se närmare på.

Det samiska språkets utveckling (och de olika samiska dialekternas utveckling) är en lång och komplicerad historia....

Många samiska ord är mycket gamla. Samiska brukar ju hänföras till de s.k. uralska språken.
Men det finns massor av ord i dagens samiska språk som inte har någon anknytning till uralska språk. De kallas för det paleo-europeiska substratet. Det är främst ord som rör fåglar, fiskar, havdjur och landdjur, ord som rör jakt och fångst, ord som rör naturförhållanden (topografiska ord och namn på träd och växter) och ord som rör snö, is och väder. Nästan alla namn på färger i dagens samiska är icke-uralska.
Det är många gånger flera paleo-lingvistiska ord i dagens samiska som rör jakt, fångst och fiske än det finns proto-uralska ord.

Så det "mystiska språket" lever fortfarande kvar i dagens samiska språk ....

MVH
Návdi
Návdi

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Samiska ortnamn
« Svar #7 skrivet: oktober 08, 2009, 19:19 »
Hej igen, Nàvdi!

Mycket intressant. Kan instämma med din kommentar om svårigheten med att använda medeltidens (primitiva) ortografi som "facit" när man diskuterar forntidens språkljud.   

Sen kan man vi ju undra på ursprunget till de proto-uraliska ord man hittar i samiskan. Så här långt har vi ett utgångspunkt i den arkeologen Milton Nunez' tankar om finskan;

Citera
''It seems logical to assume that major migrations should be reflected in the archaeological material. But there is no evidence for a major migration that could have brought a Finnic language to Finland other than that connected with the Mesolithic colonization of the country''

Milton Nunez (1987)
 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad sockerfri

  • Stammis
  • Antal inlägg: 452
SV: Samiska ortnamn
« Svar #8 skrivet: oktober 08, 2009, 21:03 »
Påpekas måstes att ursamiskan har en del lånord från flera indoeuropeiska språk, bland annat från flera skeden i den germanska gruppens utveckling. Detta bör sätta ursamiskan som i närheten av Skandinavien, troligen i centrala och södra Finland baserat på hydronymer och toponymer enligt Ante Aikio.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiska ortnamn
« Svar #9 skrivet: oktober 09, 2009, 10:03 »
I vart fall torde det vara ovedersägligt att "Skellefte" har samiskt ursprung.

 Rolf Hedquist, professor em i nordiska språk, säger bl.a. följande, se
http://villvattnet.se/rolf/?p=33:

"Namnet Skellefte är troligen samiskt. Övre delen av älven kallas på samiska Sieldutjokk. Staden heter på sydsamiska Skillehte, där h uttalas som en stark andningsstöt, en s.k. preaspiration. Likheten mellan dagens uttal i staden och det sydsamiska är frapperande."

"I äldre tid var skrivformen av Skellephte (1327), Skellitta eller Skellet. I dagligt tal säger man på dialekt fortfarande /schellet/; och i mera riksspråkligt tal är det /schellefte/, utan –å-uttal."

Det fins også andre toponymer som har likheter f.eks "skiel-"

Skielda - fjell (1046m) - Gällivare kommune
Skielldavárásj - høyde - Jokkmokk kommune
Skieltavare - fjell - Jokkmokk kommune
Skieltavuopme - Arjeplog kommune
Skieltajaureh - innsjø - Jokkmokk


Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Samiska ortnamn
« Svar #10 skrivet: oktober 09, 2009, 11:56 »
Buerie biejjie, Navdi ò Lappoid   ;)

Intressanta ko-relationer. Kan det finnas en möjlig mening i ordet "skiellda"/"skiellta" - som evt. kan hänföras till en beskrivning på ett landmärke, en kulturell funktion eller ett karakteristika i terrängen...?



“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samiska ortnamn
« Svar #11 skrivet: oktober 10, 2009, 11:09 »
Bures !

De här kartorna kan vara av intresse för dem som vill orientera sig lite i det aktuella området:

http://www.ajtte.com/?page_id=466

Návdi