En annan intressant grej är ju att vissa "gränser" ju kan skönjas redan under mesolitikum. En gräns går ung. vid dalälven och observeras av Kjel Knutsson (är det i Coast to Coast: Arrival?). En annan gräns är den mellan "kvarts- och flintgrupperna" som Stig Welinder skriver om. Nu kanske man inte skall dra så stora växlar på det och mycket har ju hänt sedan dess, men det är ändå intressant att se att dessa gränser ju faktisk motsvarar saker som händer under neolitikum. Sedan verkar det ju finnas en gräns också mellan Öst- och Västsverige, varför hittar vi inga skiv- och kärnyxor i Östsverige under tidigmeso, medan de finns i Västsverige? Det kan inte bara handla om råmaterialtillgång tror jag. Varför ser det man kallar för gropkeramisk kultur i Västsverige så radikalt annorlunda ut mot det vi känner från Östsverige?
Trattbägarkulturen når (ungefär) upp till dalälven. Kvartsgruppen motsvarar (ungefär) det område där den gropkeramiska kulturen helt ersätter trattbägarkulturen under mellanneolitikum. Fintgruppen motsvarar (ungefär) det område där mellanneolitisk trattbägarkultur lever sida vid sida med den gropkeramiska kulturen.
De dnastudier vi nu snackar om håller sig helt inom "flintgruppens område" medan den gropkeramiska kulturen uppkommer inom vad som var "kvartsgruppens område". Är det så att vi har att göra med riktigt gamla nätverk här? När man blir allt mer "neolitiserad" i flintgruppens område under mellanneolitikum blir man i stället gropkeramiker i kvartsgruppens område. Dessa individer kan sedan flytta in i lediga "gropkeramiska nicher" i flintgruppens område (marina miljöer som blivit lediga i takt med att jordbruk och boskapsskötsel får ökad betydelse för de mellanneolitiska trattisarna).
Det skulle i så fall förklara eventuella genetiska skillnader mellan de olika mellanneolitiska grupperna. Kanske hade man i "kvartsgruppens område" täta kontakter österut (över havet) redan under mesolitikum medan man i "flintgruppens område" hade mer kontakter söder och västerut? Vi vet dock att även kvartsgruppens område befolkas söder och väster ifrån under tidigmesolitikum. Den gropkeramiska kulturen kommer ju dock "färdig" (Fagervik III-IV) till de olika öarna i Östersjön (Åland, Öland och Gotland) och även söderut till Småland och Blekinge.
Jag vet inte, det vara bara en tanke som slog mig och som skulle kunna förklara både genetiska skillander mellan gropkeramiker och trattisar och de välkända arkeologiska förhållandena.
Alltså, min hypotes: en gropkeramisk invandring från Mälardalen/Östergötland till det mellanneolitiska Trattbägarlandet i söder, där folket levde makligt i täta byar (för att citerar Himlaspelet). Dessa gropkeramiker hade täta kontakter österut sedan länge, vilket skulle förklara en något annorlunda dnaprofil, jämfört med de mellanneolitiska trattisarna, som hade ett något annat kontaktnät av gammal hävd.
Notera dock att jag inte talar om fasta gränser och skarpa konturer, utan flytande gränser och något olika tyngdpunkt vad gäller kontaktnät i de olika områdena.
Att dessa gamla gränser kan skönjas redan under mesolitikum tyder ju också på att de inte skapas genom invandring under mellanneolitikum. Det är nått riktigt gammalt som ligger och lurar här.
/Micke