Författare Ämne: Att utgå ifrån nutiden  (läst 61018 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #100 skrivet: september 14, 2009, 00:31 »
För övrigt måste jag bara få säga att ett enskilds träslags energiinnehåll måste vara ekvivalent med dess densitet, och att en minskad densitet och påfåföljande energinehåll då per automatik medför att vart vedträd väger mindre och det lik färbenat blir lika många kg ved att släpa hem per grad uppvärmning.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #101 skrivet: september 14, 2009, 00:41 »
Debatten verkar sätta upp motsatsförhållanden mellan erfarenhet, sunt förnuft, arkeologiska fynd osv. Jag ser alla dessa ingredienser som samverkande. Dom kompletterar varandra. Alla ingredienser är också behäftade med möjligheter att dra fel slutsatser, t.ex isläggarna kanske tillverkades på en plats – de användes aldrig på just den platsen – och naturligtvis omvänt.

En av de viktigaste sakerna jag har lärt mig under mitt liv är att ju mer erfarenhet och kunskap jag har, och ju bredare den är  – ju lättare löser jag problem, förstår sammanhang - och sannolikheterna för felaktiga beslut minskar i de områden där jag har denna kunskap, eller delar av denna kunskap.

Som tecknare och slöjdare vet jag att om man börjar med helheten – så blir detaljerna ganska rätt i slutändan. Börjar man med detaljerna så blir det ofta väldigt svårt att få ihop helheten.

Ved, avfall, vatten, att Birka ligger på en ö, arkeologiska fynd – allt detta samverkar naturligtvis till en bild av Birka. Plus, oavsett vad man tror på är den alenagörande faktorn –den bild som skapas inne i en hjärna från 2000 talet – är påverkad av 2000 talet och inget annat, där finns mix av just denna persons sunda förnuft, hans fantasier, kreativa tänkande, fattningsförmåga, oförmåga att förstå – ingredienser vi alla har i olika kombinationer inom oss + mycket mer. Ingen av oss kan tänka som våra förfäder tänkte. Vi tänker som vi tänker, idag, på 2000 talet.

Ingen människa tolkar fynd utan att använda sitt personiga sunda förnuft – och alla andra ingredienser som finns lagrade inom oss, som en verksam del i tolkningen. Man använder allt man har, varenda resurs, alla referenspunkter man samlat på sig under livet, ju fler dess bättre – när man analyserar fynd, händelser, och annat för att försöka få ett sammanhang – eller en bild av vad man hittat. Det är som att lägga pussel där varje bit är olika delar. En bit är ved, nästa är att Birka ligger på en ö, ett antal bitar är arkeologiska fynd, nästa bit är avfallsproblemet – osv. Ju fler bitar, och ju mer bitar – ju bättre och tydligare bild växer fram i pusslet.

Sunt förnuft har vi alla. Men våra sunda förnuft är inte identiska. Omvärlden ser inte likadan ut överallt i Sverige. Vi har växt upp olika – och vi har anammat det sunda förnuft som vår omgivning har förmedlat till oss + vad vi drabbats av, positivt och negativt, under vårt liv.

Spetskunskap är bra – men den är också begränsad. Man har kanske många referenspunkter – men alla ligger inom samma intressesfär. Alltså, jag kan allt om alla författare – men jag kan inte läsa. Jag kan allt om cykling – men har aldrig cyklat. Jag kan allt om järn och stål och hur man smider – men har aldrig hållit i en smideshammare. I det senare fallet kan alltså teoretisk expert på smide svälta ihjäl i en smedja - för han kan inte smida…En smed som kanske inte ens vet den kemiska sammansättningen i det stål han bearbetar gör en kniv på 5 minuter. I min värld är båda lika viktiga – speciellt om de delar med sig av sin kunskap till varandra.
Samarbetar dom med en metallurg kan dom testa specialstål. Samarbetar dom med en knivmakare kan dom få sina knivar skaftade. Samarbetar dom med en läderarbetare kan dom få en slida till kniven. Måste smeden göra eget stål, skafta, göra slida osv – så hinner han inte smida…Tillsammans blir vi alltså starkare än om vi stod var för sig.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #102 skrivet: september 14, 2009, 01:32 »
För övrigt måste jag bara få säga att ett enskilds träslags energiinnehåll måste vara ekvivalent med dess densitet, och att en minskad densitet och påfåföljande energinehåll då per automatik medför att vart vedträd väger mindre och det lik färbenat blir lika många kg ved att släpa hem per grad uppvärmning.

Nu är det ju inte bara densiteten som avgör energiinnehållet utan dessutom träets kemiska sammansättning (t ex kådrikt barrträd kan ha en annat energiinnehåll än lövträd). Hur veden brinner och hur mycket värme den avger beror också på fuktighetsgrad och liknande faktorer.

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #103 skrivet: september 14, 2009, 01:42 »

Spetskunskap är bra – men den är också begränsad. Man har kanske många referenspunkter – men alla ligger inom samma intressesfär. Alltså, jag kan allt om alla författare – men jag kan inte läsa. Jag kan allt om cykling – men har aldrig cyklat. Jag kan allt om järn och stål och hur man smider – men har aldrig hållit i en smideshammare. I det senare fallet kan alltså teoretisk expert på smide svälta ihjäl i en smedja - för han kan inte smida…En smed som kanske inte ens vet den kemiska sammansättningen i det stål han bearbetar gör en kniv på 5 minuter. I min värld är båda lika viktiga – speciellt om de delar med sig av sin kunskap till varandra.
Samarbetar dom med en metallurg kan dom testa specialstål. Samarbetar dom med en knivmakare kan dom få sina knivar skaftade. Samarbetar dom med en läderarbetare kan dom få en slida till kniven. Måste smeden göra eget stål, skafta, göra slida osv – så hinner han inte smida…Tillsammans blir vi alltså starkare än om vi stod var för sig.

Thomas


Visst kan det vara bra med praktiska erfarenheter men man kan inte ha praktiska erfarenheter av allt som kan dyka upp i ett arkeologiskt material. En hel del måste man försöka tolka via andras kunskap, vilken man fått genom litteratur eller vid direkta samtal med olika experter. Dessutom så ställer man ju flera frågor till materialet, inte bara rent praktiska som hur man smidde eller den exakta vedåtgången. Ofta vill man också veta något om omständigheterna och sammanhangen kring ett fynd, vilket samhälle fynden representerar, hur de historiska processer sett ut som lett fram till att just det fyndet förekommer på en viss plats och i en viss kontext, och så vidare.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #104 skrivet: september 14, 2009, 08:44 »
För övrigt måste jag bara få säga att ett enskilds träslags energiinnehåll måste vara ekvivalent med dess densitet, och att en minskad densitet och påfåföljande energinehåll då per automatik medför att vart vedträd väger mindre och det lik färbenat blir lika många kg ved att släpa hem per grad uppvärmning.

Nu är det ju inte bara densiteten som avgör energiinnehållet utan dessutom träets kemiska sammansättning (t ex kådrikt barrträd kan ha en annat energiinnehåll än lövträd). Hur veden brinner och hur mycket värme den avger beror också på fuktighetsgrad och liknande faktorer.


Helt riktigt, det var därför jag skrev inom ett enskilt träslag, och vad gäller fukt är det just det man reglerar när man lägger ved på tork.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #105 skrivet: september 14, 2009, 10:48 »
I det sammanhanget kan man ju också fråga sig vilka torkmöjligheter man hade, särskilt om man måste skaffa ved under blöta fuktiga vintrar. Kunde man lagra veden under hyfsat torra förhållanden eller förblev den blöt. Kanske kunde inte veden lagras alls någon längre period utan användes ganska färsk. Många frågor.
En kombination av analys av de rester av härdar, de ask- och kolrester som finns kvar, analys av utrymmen och byggnationer, praktiska experiment och studiet av etnografiska paralleller skulle kanske kunna leda till en del svar.
En del kanske vi aldrig får reda på.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #106 skrivet: september 14, 2009, 11:55 »
Jodå, och vi måste också ta hänsyn til att mängden träätande myror var betydligt större då...  man kan som sagt ifrågasätta det in absurdum, men islutänden måste vi ändå bedömma sannolikheten för det. Det är ju upp till var och en att göra detta.

Om man prompt vill använda sig av dina argument så borde man presentera något stöd för att variationerna skulle vara av stor betydelse och att nutiden inte kan användas som måttstock.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #107 skrivet: september 14, 2009, 13:02 »
En anledning till att jag ifrågasätter den enorma vedåtgången i Birka är att när man studerar etnografiska paralleller från t ex Nordamerikas östra skogsområden så ser man ingen större avskogning på grund av eldande trots att t ex Irokesernas och Susquehannockernas stora byar eller städer ibland var lika stora eller större än Birka. Visst använde man ved här också men europeerna som besökte dem var ändå förvånade över det orörda och jungfruliga tillstånd skogarna som omgav dessa samhällen befann sig i.

Ett annat exemple på att ved för eldning inte slet så hårt på skogarna är från från 1600-talets Bergslagen. Där klagar man över att svedjefinnarnas svedjning förstörde skogarna och att virket istället behövdes för den tilltagande gruvdriften och järnindustrin. Däremot nämner man inte att vanligt eldande i stugorna skulle ha gjort någon närmare åverkan på skogen.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #108 skrivet: september 14, 2009, 13:13 »
Där håller jag med dig helt, jag har också försökt visa att återväxten i skogen är så pass stor och antal ha per förmodad invånare så pass många att det rimligen inte kan handla om avskogning för att täcka vedbehovet, och att det förvisso var förenat med stort arbete men ingalunda ens nära omöjligt att förse Birka med ved. Min slutsats är därför att vedbrist inte är något hinder för vinterbosättning i Birka.  Jag har utgått från nutida förhållanden men haft mycket stora säkerhetsmarginaler, ibland 100% för att eliminera variationer beroende på trädslag och väder och jag har räknat på den största nämnda vedförbrukningen.   Att ge mig på hur mycket ved dom faktiskt förbrukade gör jag alltså inte, det vore övermodigt.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #109 skrivet: september 14, 2009, 17:58 »
Debatten verkar sätta upp motsatsförhållanden mellan erfarenhet, sunt förnuft, arkeologiska fynd osv. Jag ser alla dessa ingredienser som samverkande. Dom kompletterar varandra. Alla ingredienser är också behäftade med möjligheter att dra fel slutsatser, t.ex isläggarna kanske tillverkades på en plats – de användes aldrig på just den platsen – och naturligtvis omvänt.

En av de viktigaste sakerna jag har lärt mig under mitt liv är att ju mer erfarenhet och kunskap jag har, och ju bredare den är  – ju lättare löser jag problem, förstår sammanhang - och sannolikheterna för felaktiga beslut minskar i de områden där jag har denna kunskap, eller delar av denna kunskap.

Spetskunskap är bra – men den är också begränsad. Man har kanske många referenspunkter – men alla ligger inom samma intressesfär. Alltså, jag kan allt om alla författare – men jag kan inte läsa. Jag kan allt om cykling – men har aldrig cyklat. Jag kan allt om järn och stål och hur man smider – men har aldrig hållit i en smideshammare. I det senare fallet kan alltså teoretisk expert på smide svälta ihjäl i en smedja - för han kan inte smida…En smed som kanske inte ens vet den kemiska sammansättningen i det stål han bearbetar gör en kniv på 5 minuter. I min värld är båda lika viktiga – speciellt om de delar med sig av sin kunskap till varandra.

Samarbetar dom med en metallurg kan dom testa specialstål. Samarbetar dom med en knivmakare kan dom få sina knivar skaftade. Samarbetar dom med en läderarbetare kan dom få en slida till kniven. Måste smeden göra eget stål, skafta, göra slida osv – så hinner han inte smida…Tillsammans blir vi alltså starkare än om vi stod var för sig.

Thomas


Just det.....tillsammans blir vi starkare (och förmodligen mycket klokare) än om vi står var för sig !

Är vi så kloka på både den akademiska/teoretiska sidan och den ickeakademiska/väldigt historiekunniga/ livserfarna sidan att vi kan samarbeta mot det övergripande målet är mycket vunnet ! Men då krävs att ömsesidig respekt finns mellan lägren ! 

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #110 skrivet: september 14, 2009, 18:24 »
Onekligen har denna tråd blivit väldigt intressant. Jag tycker också att skillnaden mellan akademiker och ickeakademiker har blivit ovanligt tydlig.

Några av oss ickeakademiker t.ex. jag , Carl Thomas och Yngwe har ett väldigt stort och brett historiskt kunnande, lika mycket livserfarenhet och har, kanske viktigast av allt, mod att i detta ganska teoretiska forum tala för vår övertygelse. Detta har ju inte fallit i god jord i alla läger.  Att försöka bemöta vår argumentation med intellektualisering in absurdum leder ingenstans. Uttryck er så alla förstår (inte för min del, jag kan det akademiska språket) så får ni respekt utan att skada och reta upp.   

Är det inte så att alla vi som sökt oss till detta eminenta forum brinner för samma sak ?
Låt oss vara vänner !


Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #111 skrivet: september 14, 2009, 19:21 »
Ja låt oss dra åt samma håll. Och glöm förresten inte att många akademiker också är livserfarna. Många har haft andra jobb innan de blev akademiker, andra har jobbat med allt möjligt medan de studerade eller varvat med en akademisk karriär.
Många arkeologer är också praktiskt kunniga och erfarna inom olika fält. Sålunda har jag stött på arkeologer som jobbat som trädgårdsmästare, som hållit på i åratal med traditionell sömnad, ullberedning, vävning, linodling m m, som varit deltidsbönder, som varit lantarbetare, som haft erfarenhet av sjukvård på olika nivåer, som fiskat sedan de var små barn (som t ex jag själv), som bott och arbetat och studerat i olika länder och så vidare. Så även akademiker kan vara mycket livserfarna, också utanför sitt speciella akademiska fält.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #112 skrivet: september 14, 2009, 19:40 »
För att ställa till det lite om skillnader mellan akademiker och icke, så är jag faktiskt också akademiskt skolad, har faktiskt studerat vi 4 svenska universitet. Låt relativt kort tid och inte alls inom något vi vanligtvis diskuterar på det här forumet! :-)


Visst är blandningen bäst, har sagt det förr, det här forumet har en mycket bra sammansättningen och när gorm startade den här tråden var det som att ge forumet AD-droppar löst i fiskleverolj. Bra och nyttigt på alla sätt och vis!  Är för övrigt mycket sugen på din bok Jerrark, ska ta mig i kragen och skaffa den!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #113 skrivet: september 14, 2009, 19:50 »
Är för övrigt mycket sugen på din bok Jerrark, ska ta mig i kragen och skaffa den!

Tack för de vänliga orden. Det värmer.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #114 skrivet: september 14, 2009, 21:25 »
Ved huggs på senvintern, råbarkas vid behov, fraktas till den plats där den skall huggas och klyvas, staplas för tork (eller fraktas dit den skall användas och staplas där för tork). Byggnadsvirke togs vid samma tidpunkt när man skulle bygga någonting.
Orsaken till detta är att våren och försommaren torkar ut veden på ett bra sätt.

Det är alltså inte frågan om att man ”plockar” ved lite hur som helst när andan faller på. Man tar ved på ett organiserat sätt, vid vissa ”bestämda” årstider beroende på att man vill uppnå, t.ex en bra torkning under våren och försommaren. Dessutom är senvintern en bra årstid för bönderna att hämta ved eftersom deras övriga arbete på gården inte är så betungande just då.

Dagens människor har sällan erfarenhet av årsvedeldning. De höga talen, alltså som här har använts 20 kubikmeter – är lågt räknat. Dagens sunda förnuft protesterar – och man försöker hitta anledningar och orsaker till att få ned vedmängden – som alltså inte är någon stor mängd alls – den är lågt räknad. Men dagens sunda förnuft protesterar – och då är vi tillbaka till det där med nutid och forntid – fast omvänt. Enligt min uppfattning så förnekar nu dagens sunda förnuft en fullkomligt normal (lågt räknad) årsvedåtgång…

Eftersom man saknar erfarenhet av årsvedförbrukning – så baseras det sunda förnuftet vad man lärt sig från omvärlden om vedeldning. Eftersom vi lever i just vår tid så har majoriteten av människorna aldrig eldat med ved.  Vi saknar alltså referenspunkter. Därför verkar 20 kubik mycket. Jag som då har erfarenhet säger att det är lite. Konflikt uppstår. Vedåtgången skall testat emperiskt, vetenskapliga metoder skall användas, veden artbestämmas, vägas och mätas, det skall eldas med tjocka kläder på och av…därefter kan man uttala sig om vedåtgång.

Våra förfäder hade det annorlunda. Frös dom så eldade dom tills dom inte längre frös.. Har någon ens tänkt på att vårt helvete är varmt och hett – medan Hel, vikingarnas helvete var frysande kallt. Att frysa bör väl då rimligen vara det värsta man visste?

Nu är det väl som så att kyla och värme är motpoler, varmt – kallt, svart – vitt, tjock – smal – men ibland är referenspunkterna fel.

Vad är motsatsen till kärlek? Hat?
Mej, motsatsen till kärlek är likgiltighet.
Kärlek och hat är båda väldigt starka känslor, bådas motsats är alltså att inte ha några känslor alls = likgiltighet.

Avsaknad av rätt referenspunkt kan alltså medföra tankefel som då även stöds av vårt sunda förnuft…

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #115 skrivet: september 14, 2009, 22:21 »
Är för övrigt mycket sugen på din bok Jerrark, ska ta mig i kragen och skaffa den!

Tack för de vänliga orden. Det värmer.

Mer olika än så är vi inte än att vi delar historia och fiske som passion! ;D
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #116 skrivet: september 14, 2009, 23:36 »
Ved huggs på senvintern, råbarkas vid behov, fraktas till den plats där den skall huggas och klyvas, staplas för tork (eller fraktas dit den skall användas och staplas där för tork). Byggnadsvirke togs vid samma tidpunkt när man skulle bygga någonting.
Orsaken till detta är att våren och försommaren torkar ut veden på ett bra sätt.

Det är alltså inte frågan om att man ”plockar” ved lite hur som helst när andan faller på. Man tar ved på ett organiserat sätt, vid vissa ”bestämda” årstider beroende på att man vill uppnå, t.ex en bra torkning under våren och försommaren. Dessutom är senvintern en bra årstid för bönderna att hämta ved eftersom deras övriga arbete på gården inte är så betungande just då.

Dagens människor har sällan erfarenhet av årsvedeldning. De höga talen, alltså som här har använts 20 kubikmeter – är lågt räknat. Dagens sunda förnuft protesterar – och man försöker hitta anledningar och orsaker till att få ned vedmängden – som alltså inte är någon stor mängd alls – den är lågt räknad. Men dagens sunda förnuft protesterar – och då är vi tillbaka till det där med nutid och forntid – fast omvänt. Enligt min uppfattning så förnekar nu dagens sunda förnuft en fullkomligt normal (lågt räknad) årsvedåtgång…

Eftersom man saknar erfarenhet av årsvedförbrukning – så baseras det sunda förnuftet vad man lärt sig från omvärlden om vedeldning. Eftersom vi lever i just vår tid så har majoriteten av människorna aldrig eldat med ved.  Vi saknar alltså referenspunkter. Därför verkar 20 kubik mycket. Jag som då har erfarenhet säger att det är lite. Konflikt uppstår. Vedåtgången skall testat emperiskt, vetenskapliga metoder skall användas, veden artbestämmas, vägas och mätas, det skall eldas med tjocka kläder på och av…därefter kan man uttala sig om vedåtgång.

Våra förfäder hade det annorlunda. Frös dom så eldade dom tills dom inte längre frös.. Har någon ens tänkt på att vårt helvete är varmt och hett – medan Hel, vikingarnas helvete var frysande kallt. Att frysa bör väl då rimligen vara det värsta man visste?

Nu är det väl som så att kyla och värme är motpoler, varmt – kallt, svart – vitt, tjock – smal – men ibland är referenspunkterna fel.

Vad är motsatsen till kärlek? Hat?
Mej, motsatsen till kärlek är likgiltighet.
Kärlek och hat är båda väldigt starka känslor, bådas motsats är alltså att inte ha några känslor alls = likgiltighet.

Avsaknad av rätt referenspunkt kan alltså medföra tankefel som då även stöds av vårt sunda förnuft…

Thomas


Hävdar fortfarande att det inte är så entydigt. Det verkar som om man använt olika mycket ved under olika tider, som de etnohistoriska och etnografiska exempel jag använde med städer större än Birka där skogen runtomkring ändå var så opåverkad att Europeerna noterade det. Likaså exemplet från 1600-talets Bergslagen där järnsmältning, gruvdrift och svedjning var de verksamheter som mest bidrog till avskogning, medan vedeldningen inte tycks ha orsakat samma åverkan på skogen.

Man kan också se i kolonin Nya Sverige (i nuvarande Delaware, Pennsylvania och New Jersey) på 1600 och början av 1700-talen (då i Engelska händer) att efter ett tag så hade Europeerna huggit ut stora skogsbestånd för att få virke för byggnationer (knuttimrade hus och befästningar), ved till järnsmältning, för svedjning och frigörande av åkermark. Däremot tycks veden för uppvärming ha varit den minsta posten (även om vintrarna i området kunde vara lika stränga som i södra och mellersta Sverige, om än något kortare).

Så hur mycket ved man använt vid olika tillfällen och i olika kulturer tycks inte vara helt entydigt. Som man ser i det här exemplet så använde indianerna och europeerna olika mängd virke där, trots att indianerna i början var fler, europeerna använde mer.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #117 skrivet: september 15, 2009, 10:20 »
Ved huggs på senvintern, råbarkas vid behov, fraktas till den plats där den skall huggas och klyvas, staplas för tork (eller fraktas dit den skall användas och staplas där för tork). Byggnadsvirke togs vid samma tidpunkt när man skulle bygga någonting.
Orsaken till detta är att våren och försommaren torkar ut veden på ett bra sätt.

Det är alltså inte frågan om att man ”plockar” ved lite hur som helst när andan faller på. Man tar ved på ett organiserat sätt, vid vissa ”bestämda” årstider beroende på att man vill uppnå, t.ex en bra torkning under våren och försommaren. Dessutom är senvintern en bra årstid för bönderna att hämta ved eftersom deras övriga arbete på gården inte är så betungande just då.

Egentligen tycker jag att vedfrågan skall hållas till vedförsörjningstrådarna och inte i denna tråd. Men nu sitter veden likt förbannat fast i tråden ändå...

Här anser jag att du gör ett fel och fastnar i dagens rationella tänkande. För något år sedan hade jag nöjet att läsa Nybyggarnas dagliga leverne av OP Petersson, detta är en samling dagboksanteckningar nedtecknade under andra halvan av 1800-talet om jag inte missminner mig. Om jag minns rätt, har inte boken framför mig i detta nu, så samlade dessa nybyggare i Vilhelminas fjällnära skogar, sin ved när det fanns tid. Inte när den torkade bäst eller så utan helt enkelt när övriga krävande sysslor medgav att detta kunde göras. Detta innebär att nybygganra i detta fall eldade till största delen med råved.

Om exemplet är mer eller mindre relevant än dina erfarenheter vad gäller den förhistoriska situationen låter jag vara osagt men knyter på detta vis an till tråden ursprungliga frågeställning.

När jag kommer hem skall jag nog ta mig en till i Lennart Palms Gud bevare utsädet för att kolla veduppgifter i gamla bondedagböcker från Halland istället.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #118 skrivet: september 15, 2009, 10:48 »
Om jag minns rätt, har inte boken framför mig i detta nu, så samlade dessa nybyggare i Vilhelminas fjällnära skogar, sin ved när det fanns tid. Inte när den torkade bäst eller så utan helt enkelt när övriga krävande sysslor medgav att detta kunde göras. Detta innebär att nybygganra i detta fall eldade till största delen med råved.

Det är ungefär vad jag skulle säga om jag utgick från mitt rationella tänkande. Jag tror så här: om inte arkeologen gör en kvalificerad gissning så gör läsaren det. I så fall tycker jag att arkeologen först borde våga att säga något, det är ju ändå hon eller han som sitter m,ed materialet.

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Att utgå ifrån nutiden
« Svar #119 skrivet: september 15, 2009, 11:11 »
Ved huggs på senvintern, råbarkas vid behov, fraktas till den plats där den skall huggas och klyvas, staplas för tork (eller fraktas dit den skall användas och staplas där för tork). Byggnadsvirke togs vid samma tidpunkt när man skulle bygga någonting. [...]
Det är alltså inte frågan om att man ”plockar” ved lite hur som helst när andan faller på. Man tar ved på ett organiserat sätt, vid vissa ”bestämda” årstider beroende på att man vill uppnå, t.ex en bra torkning under våren och försommaren.

Utan att vilja gå OT önskar jag använda detta exempel som belysande. Leif har redan svarat liknande som jag, men jag kompletterar lite.

Carl Thomas, här är ett exempel på när du använder kunskap om vedhantering som du har erfarenhet från idag och vill applicera den direkt i historiska paralleller. Jag är osäker på i vilken grad det låter sig göras här, detta eftersom innehållet i många härdar (från vikingatid) är rika på ris (kvistar, grenar etc.) men även i flera fall uppvisar tecken som tyder på att veden brännts medan den ännu varit fuktig (och det gäller inte bara björk utan också barrträd). Ingen sammanhängande studie är gjord för att försöka belysa hur detta ser ut i ett större perspektiv, hur vanligt eller ovanligt det var, kanske har den nutida strategi du hänvisar till fungerat i många fall, men uppenbarligen inte i alla. Mitt intryck är att det också förekom att man också brände otorkad ved, och att en viktigt del av vedinsamlingen bestod i att insamla torrved i form av ris och döda grenar, möjligen året om.

De vedinsamlingsstrategier du beskriver är kanske den mest rationella och "bästa", och säkert ofta använts, det intressanta här tycker jag därför blir att jämföra detta goda sätt med hur det verkar ha varit på olika plattser under vikingatiden när man tittar i härdlämningarna. Frågorna som uppstår då är hur strategierna liknar varandra, hur de skiljer sig åt och varför det ser ut på detta sätt, i det enskilda fallen och det stora hela. (Frågor vi ännu inte kan börja diskutera efter som inga sammanhängande studier är gjorda.)