Vikingastädernas vedförråd

[Carl Thomas]

Hans, nu provocerar du...

Jag har inte sagt att JM är okunning, det skulle aldrig falla mig in att säga att någon, oavsett vem, är okunnig. Vi är alla kunniga, var och en på sitt sätt med just sin kombination av kunskaper. Man kan alltid lära sig saker från andra människor.

Vi alla är också okunniga eftersom ingen människa kan allt.

[Hans Menzing]

Vad bra, då är vi ju ense på den punkten.
Jag har ju redan erkänt att jag är okunnig och hänvisat till J Myrdal.
Jag kollade också band två i den nya stora svenska historien, och där stod egentligen bara samma sak, att långhusen i norr delades så att kreaturen fick sitt eget hus. Det enda som handlade om uppvärmning på den här tiden var upplysningen att knähundar ofta användes för att hjälpa till att värma upp sängen.
Det skulle möjligen tyda på att det inte ens i överklasshemmen var särskilt varmt på nätterna. Men det är min slutsats så den bör du bortse från.

[history freak]

History freak

Problemet är att det skulle ta månader att läsa in allt här, det skulle innebära att ingen skulle ansluta sig för så mycket tid har vi inte.
Dessutom är det ju inte så att enda kunskapskällan i världen är detta forum. Det finns böcker exempelvis.
I Janken Myrdals Det svenska jordbrukets historia kan man exempelvis läsa att i Ångermanland så hade man redan på 700-talet separata bostadshus medan man i södra Skandinavien fortfarande i början av medeltiden hade bostäderna sammanbyggda med ladugårdarna. Kanske kan det bero på att det fanns gott om ved i norr medan vi i södra Sverige fick vara sparsammare och utnyttja djurens värme.
Så jag ser det som en fördel att läsa annat och möjligen komma någon ny infallsvinkel. Annars blir debatten lätt inavel med ständigt samma argument.

Jag menar inte att du skall läsa in alla trådar, men den är väl ändå nödvändigt att läsa in de trådar du flitigt kommenterar ?

Att man i forntiden hade både boskap och människor i samma hus berodde på att boskapen utstrålade värme och därmed hjälpte till att hålla värme i husen.

[Carl Thomas]

hans, har du läst det i en bok är det alldeles säkert 100 procent sant...

Thomas

[Hans Menzing]

History freak

Problemet är att det här tas ofta samma problem upp på en rad olika ställen. Jag har sett långa debatter om ved och vägar på andra håll så det är mycket att läsa in. Men visst har jag läst en del, på den här tråden finns två mycket bra inlägg alldeles i början, som finns all anledning att ta på allvar.
Vad gäller det sista du skriver så är det ju just det jag försökt säga. I norr verkar man tidigt ha skilt kreaturen från människorna och förklaringen kan vara den att man där hade gott om ved att värma upp husen med.
På slätterna i söder utnyttjade man djurens värme ännu i början av medeltiden säger boken jag läste, men jag vill minnas att jag läst att fattigt folk kunde använda knepet ännu på 1800-talet.

[Hans Menzing]

Carl Thomas

Jag läser emellanåt avhandlingar och uppsatser i historiska ämnen och vad jag minns brukar det vara böcker som anges som källor, inte Wikipedia eller annat på nätet. Det finns rimligen en förklaring, böcker anses trovärdigare. Och Myrdals jordbrukshistoria och Harrisons svenska historia är väl verk som brukar anses som tillförlitliga. Om inte annat så handlar det om stora ekonomiska satsningar så förlagen har nog sett till att en massa experter kollat allt.
Sen finns det naturligtvis fel i alla fall, det gör det ju alltid.
Dessutom förstår jag inte riktigt din invändning. För alla som är verkligt intresserade av historiska fakta måste det väl vara bra om deltagarna hämtar uppgifter från många olika håll, skeendena blir ju bättre belysta så. Sedan går det förmodligen aldrig att hitta säkra sanningar om vår vikingatid, vi vet helt enkelt för lite.

[Hans Menzing]

Jag gör säkert bort mig igen, men jag tittar lite på rubriken Vikingastädernas vedförråd.
Håller vi oss till det som brukar ses som Sverige på vikingatiden så finns det väl egentligen bara en stad, Birka. Och den är ju alldeles speciell eftersom man där lätt transporterar ved och annat per båt.
I slutet av vikingatiden skall Skara och Lödöse ha kommit, och i alla fall Skara har skog alldeles inpå knutarna, och Lödöse har väl inte heller så långt. Med tanke på hur få vi var vid den tiden och hur få som bodde i tätorterna finns nog ingen anledning att tro att det skulle varit särskilt stora problem att hämta ved.
Sen finns förstår också Uppåkra, som förmodligen skiljer sig rejält från de andra med vedförsörjningen.
Så det verkar vara svårt att finna några gemensamma faktorer för våra få vikingatida städer.

[Carl Thomas]

Hans, veddiskussionen började med Birka. Någon hade uppfattningen att det bodde 1000 människor året runt i Birka - och jag räknade då på vedåtgången som mycket lågt räknat skulle 5000 kubikmeter ved fraktas rill Birka varje år. Genom utgrävningar vet vi att det finns mycket stora askmängder i Birka - så vi vet att det eldades. Det intressanta för mig blir då hur man löste vedfrågan praktiskt på en liten ö i Mälaren och hur veduttaget påverkade miljön runt Mälaren.

Kunskapen om ved och vedhantering var låg. Kunskapen om hur en öppen eld på golvet i ett hus fungerar var ännu lägre, och på den nivån började denna långa debatt.

Ved innebär tungt arbete och tunga frakter - och det går åt enorma mängder ved per år. Veden har alltså format landskapet, kanske uppstod våra första vägar genom vedfrakter till våra första städer. Det är intressant att diskutera eftersom det rör samhällets utveckling.

Ved och eld styrde även vår arkitektur, alltså hur våra hus utvecklades genom seklerna. Vedbrist styrde utvecklingen av kakelugnen. Ved fraktades med båt till Stockholm i enorma mängder under krigen alla minns väl bilderna med kajer fulla av ved - osv.

Få saker har varit så starkt påverkande av hela vår kultur som ved och eld. DET är intressant att diskutera - liksom hur landskapet påverkades, osv.

Island var skogbevuxet när vikingarna kom dit. Ganska snabbt blev Island helt utan skog. Islands landskap påverkades alltså kraftigt.

Vi har mer skog än vad  Island hade - men även vårt landskap har naturligtvis påverkats. Frågan är hur det påverkats genom seklernas gång.

Men, vi fastnar i detaljer om t.ex. Hus på 700 talet i Ångermanland hade friliggande ladugård...köldtåliga fördäder, barnen samlar pinnar - och att man eldar kraftigt, släcker elden och täcker för rököppninhen för att behålla värmen i huset, för att nämna några av argumenten som använts.

Okunskapen om ved är stor hos de som saknar erfarenhet av ved. Samtidigt är kunskapen om ved stor hos de som använder ved. De som inte har erfarenhet av ved ifrågasätter de sommhar erfarenhet av ved - oxh argumentera mot fysikens lagar.

Kunskapen om hur en öppen eld på golvet fungerar praktiskt genom att eldens värme för ut rumsluften oxh  drar in kalluft enligt fysikens lagar finns fortfarande hos de lite äldre Samerna och några till - men den kunskapen är på utdöende. Det är inte så många kvar i vårt land som bott med en öppen eld på golvet i sin bostad, alltså så som våra förfäder bodde under tusentals år.

Om du besöker ett rekonstruerat vikingahus någon gång, fråga var draghålen är placerade. Du kommer att se ett frågande ansikte. "När det blir för rökigt öppnar vi dörren, då drar röken ut"  Blir nog svaret. Där ligger alltså kunskapsnivån.

Tror du att våra förfäder under tusentals år öppnade dörren för att röken skulle dra ut? 

Böcker skrivs av människor med de fel, brister, fördomar - och kunskaper - som vi människor har. Sedan tror jag att en majoritet här på forumet läser böcker, avhandlingar, forskningsresultat, osv. Du är alltså inte ensam...

Thomas

[Boreas]

Om du eldar bara vintertid eldar du alltså 3,3 vedträn per dag - medan jag eldar 25... 2,3 vedträn brinner ut på ca en halvtimme...jag eldar i fem timmar.

Medan jag får ut 7 kWh av 5 vedträn får du ut ca hälften - under förutsättning att din braskamin är lika effektiv som min.

Någonstans i din matematik är det alltså ett stort fel...

Thomas

Du kan räkna i kubik, men inte i liter?! Er dom inte bägge rymdmått? Er inte 1 liter - vare sej ved eller vatten - det samma som 1/1000 kubikmeter, ved eller vatten?! Du kan tydligen räkna om kubik till kilo, men ej så med liter?

Vad jag på senare år försökt meddela på denna tråd är dom faktiska uppgifter jag fått - pr. observation - genom drygt 50 års daglig vedeldning. I det samband har jag uppgett standard mått - för en mindre bostad - på en "vinterbränna", svarande till "en famn" ved - dvs. 2,4 kubikmeter. Därnäst har jag uppgett att jag gärna köper till 3-500 liter briketter (pressad flis). Allt i allo 2,8-3,0 kubikmeter.

Sen har jag försökt förstå vad du menar med 'klabbar' och 'vedträn' - men det är fortfarande oklart. I min värld är en 'klabb' resultatet av en normal "vedbjörk" (diameter 10-12 cm), som kapas i 32 cm och klyvs efter mitten.

När jag nu - för första gång någonsin - lade tre olika klabbar från boden på köksvågen fick jag siffrorna 0,9 kg, 1,1 kg och 1,5 kg. Som nämnt ovan - det går 8-10 klabbar på ett normalt vinterdygn.

...

Nu är det tydligen stor skillnad på det hus du lär värma och det jag nu sköter om. Här har hursomhelst "isolering" och "energiekonomi" varit tema sen tidernas morgon. Med en vinterbränna på 25 kubikmeter har du antigen ett osedvanligt stort eller osedvanligt dåligt isolerat utrymme att värma.

En av mina grannar - som byggde nytt i mitten 90-talet - använder vedugn i bottenvåningen, som värmer hela huset. Eftersom han utbildades i termodynamikens och fysikens lagar monterade han en extern luftkanal ikring rökröret och fick övertrycket att funka - vartefter han gick han ner från drygt 7 kubik till knappt 5 kubik pr. år. Eftersom hans utrymme är mer än det dubbla av mitt stämmer talen oss i mellan rätt bra.

Hur det hela fungerar i en rökstuga är så en något annan sak. I gamla dagar hade man så kallade "storfamn" som mått på en vinterbränna. Den mäter ca. 4,5 kubikmeter. Och - som nämnt i en av mina första repliker på denna tråd - min kompis från högfjället, som växte upp i en storkåta - och fortfarande springer i fjällen - ansåg 3-3,5 kubik som tillräckligt.

Vem som räknar rätt och fel skal alltså vara osagt. Själv är jag främst intresserad av vad som är rätt - enligt trådens grundfråga. Alltså är vi tillbaka på sidan 1:

1) Jag tillbringade ett par veckor i Atlasbergen i vintern 1987-88. Där var minusgrader hela tiden, även mitt på dagen, och husen värmdes upp genom matlagning och inget annat. Man värmde vatten och bakade bröd över en eld på kvistar och ris tre gånger om dagen. Stenarna i eldstaden värmdes då upp och låg sedan och strålade ut värme resten av dygnet. Det blev inte särskilt varmt utan folk hade flera lager kläder på sig dag som natt och nöjde sig med det.

2) På Island bestod gårdarna ända fram till modern tid bl.a. av ett eldhus, där man lagade mat, och en stuga, där man sov. Det fanns alltså ingen värmekälla där folk mestadels uppehöll sig. Huset värmdes upp av kroppsvärme och jag gissar att det var en god idé att ha mycket kläder på sig på vintern.

[Carl Thomas]

Boreas, du har fel.

Ved innehåller energi. De energin frigörs när du eldar. Genom att ta till vara på rökavgaserna samt genom att bromsa till- och frånluft kan du t.ex. värma ett hus.

Ved innehåller ett visst mått energi. Du kan alltså inte ta ut mer energi än vad veden innehåller. Jämför med t.ex. Bensin. Bensin innehåller en viss mängd energi, du kanninte ta ut mer energi än vad bensinen innehåller. Däremot kan du trimma din motor och köra mjukare så att bilen drar mindre bensin. På samma sätt trimmar du vedens förbränning med till- och frånluft.

Du förbrukar, säger du, 3 kubikmeter ved och briketter per år. Jag förbrukar 12-15 kubikmeter. Mitt hus är stort, 320 kvm bostadsyta och min braskamin är en av de mest effektiva som dinns på marknaden, kag dår ut 90-95 % av vedens energi. 2,5 kg ved ger mig 7kwh per timme.

Du pratar nu klabbar. Ok, låt oss så räkna lite på dina klabbar. Jag förutsätter att din ved håller 20 % fuktighet eller lägre.

Dina klabbar väger i snitt 1 kg. Då är de två gånger större än mina vedträn- som också är 32 cm långa. Det går 300 av mina vedträn per staplad kubikmeter oxh en kubikmeter väger då ca 150 kg.

Dina klabbar är större än mina vedträn - så du borde ha 150 klabbar per staplad kubikmeter - jag ökar det till 200 klabbar per kubikmeter beroende på att du kanske staplar veden bättre än vad jag gör - och du får därmed mindre luft mellan dina klabbar.

Du eldar 8-10 klabbar per dygn. Jag räknar med 8 klabbar.

Totalt har du 3 kubikmeter ved som består av 200 klabbar per kubikmeter = 600 klabbar. 600 / 8 = 75. Din ved räcker alltså till 75 dygns eldande - enligt de uppgifter du har lämnat.75 dygn blir 2,5 månaders dagligt eldande i ditt hus.

Notera att jag då har räknat positivt till din fördel, mer ved per kubikmeter och din lägsta uppgift om din förbränning.

Angående räkna ved i liter... 1000 liter vatten är en homogen kubikmeter. Denna kubikmeter består av en behållare sommär exakt 1 kubikmeter stor och den ör fylld till bredden med vatten.

Om jag nu blåser luft underifrån så blir denna homogena kubikmeter inte längre homogen, den innehåller två olika saker, vatten och luft. Av de 1000 liter som den innehöll har kanske 100 liter runnit ut. Kubikmetern innehåller då av 900 liter vatten och 100 liter luft.

Samma sak är det med ved. En stjälpt kubikmeter ved innehåller mindre antal vedträn än vad en staplad kubikmeter ved innehåller.  Deta beror på att det är mer luft mellan vedträna. Förhållandet mellan stjälpt kubikmeter och staplad kubikmeter är att om jag staplar en kubikmeter stjälpt ved blir resultatet 0,6 kubikmeter staplad ved. Det är alltså mindre luft mellan vedträna när jag staplar dem.

Visst kan du räkna liter när det gäller ved. Men du måste då veta även andra saker, t.ex. Är din kubikmeter stjälpt ved eller staplad ved - och det mpste du ta med i ekvationen om du skall omvandla liter till energi du dår ut per liter ved du eldar. Därför är det enklare att räkna kilo ved - eller vedträn på 0,5 kilo som jag använder - eller klabbar på 1 kg som du använder.

Nu har jag använt dina siffror. Om du nu tycker att det hela är fel så är det dina siffror som är fel. Man kan inte ta ut mer energi ur någonting än vad som finns i detta någonting. Så fungerar det.

Detta är alltså ingenting du kan tycka eller tro någonting om -  energi är energi.

Thomas

[Boreas]

Boreas, du har fel.

Det kan ju givetvis hända att även jag har fel. Men inte i det här fallet.

Jag angav volym och vikt på en "klabb" (ovan). Då visade det seg att en torkad klabb, alltså hälften av et kap, (en 'lump') på 32 cm och med radie 5 cm, alltså 1,2 liter, väger ca. 0,9 kg. Det innebär att egenvikten för torkad fjällbjörk är ca. 25 % lättare än vatten.

Sen har mina klabbar ett snittvärde på ikring 1,2 kilo, med volym ca. 1,5 - 1,6 liter. 10 klabbar på 1,5 liter blir alltså 15,0 liter - och ca. 9 kilo. En säck räcker alltså, som sagt, i 2-3 dagar.

15 liter i 150 dygn ger 2,3 kubikmeter. 20 liter pr. dygn ger 3,0 kubikmeter. Allt i allo använder jag alltså ikring 3 kubikmeter, medan kompisen i lappkåtan använder 3,5. Fortfarande.

Vad jag angett är inte ett resultat av ett fysisk experiment eller en matematisk ekvation, men av en observation - in situ. Min facit är alltså förankrad i rön - inte i yvig teori, inlärda uppfattningar eller talmagi.

Vad du sen kommer fram till kan du använda till en ungefärlig mätning på vad som behövs för en 35 kvm. grundyta under en vinter. Att du själv skal värma något som är 9 gånger större lär kanske ha något med saken att göra?

Utan reda på det luftvolym som skal uppvärmas kan du alltså avgöra att 3 kubik till en 35 kvm rumsyta är fel, medan "12-15 kubik" till en 320 kvm rumsyta är rätt.

Hur stor skillnad är det på luftvolymen i 320 kvm x 2.4 meters höjd, kontra 35 kvm x 2,2 meter?

Hur verkar det i relation till skillnaden i uppgett vedmängd, dvs. 12-15 kubik versus 3 kubik?

Du har alltså 9-10 ggr större grundyta än mej - men använder enbart 4-5 ggr. mer ved?!

Under 1770-talet läste en svensk, en norsk och dansk student i Paris. Under revolutionens vansinne blev dom alla arresterade, anklagade för att vara monarkister och spioner. Rättegången var kort och domen grym. Det bar rakt till giljotinen, med dansken först. Hans bönande och bedjande hjälpte tydligen, då bödeln drog i repet hände det ingenting - yxan hade hakat sej fast, varpå dansken mycket snabbt påkallade Guds tack, och den gamla regel om benådning - eftersom Gud själv nu hade gripit in och bevisad hans oskuld genom att ha sparat hans liv. Bödeln hade inget val, så han fixade på yxan och ropade in norrmannen. Samma sak igen. Även han fick stiga upp från skafottet, med huvudet i behåll. Sen kallades svensken upp, hursomhelst. Då han kom in under yxan och fick se mekanismen lyste han upp med orden - "Jag ser felet jag, jag ser felet, jag!"     

Kunskap om fysikens lagar och historiens irrgångar - jämte insikten i egna begränsningar - kan givetvis användas på flera sätt.

[Carl Thomas]

Boreas, du har fel.

Jag räknade klabbar, inte kvadratmeter. Ingen talmagi, bara enkel matematik. Jag använde de uppgifter du själv lämnat- och det material som brinner i din kamin.

Om du inte får ihop det hela måste någonting vara fel på de uppgifter du lämnat. Man kan helt enkelt inte få in en liter i ett decilitermått.

Du ha under årens lopp, använt dig av famn, när det inte gick ändrade du dig av storfamn  istället, du använder liter och klabbar osv. Energi är energi, ved innehåller en viss mängd energi. Denna enrgi kan enklast räknas i kg ved. Man kan inte ta ut mer energi ur veden än vad som finns i veden.

Jag har två luftvärmeväxlare som värmer mitt hus. Jqg eldar som stödvärme till dessa luftvärmeväxlare. Genom detta sänker jag min energiförbrukning. Men, som sagt, jag räknade klabbar - inte kvm.

Nu ger jag upp om dig och din vedförbrukning. Slutdiskuterat alltså från min sida om just din personliga vedförbrukning.

Thomas

[Boreas]

Boreas, du har fel.

Du lever tydligen med ett motto och ett mantra.

Bortsett från det verkar du ha glömt vad den här tråden egentligen handlar om - och vad den har för syfte.

Jag räknade klabbar, inte kvadratmeter. Ingen talmagi, bara enkel matematik. Jag använde de uppgifter du själv lämnat- och det material som brinner i din kamin.

Du läste knappt vad jag skrev - vilket förklarar din ytliga och oreflekterade respons till dom anteckningar jag meddelat.

Om du inte får ihop det hela måste någonting vara fel på de uppgifter du lämnat. Man kan helt enkelt inte få in en liter i ett decilitermått.

Det borde du lägga dej själv på minnet innan du fortsätter dividera äpplen med päron.

Du ha under årens lopp, använt dig av famn, när det inte gick ändrade du dig av storfamn  istället, du använder liter och klabbar osv.

Klabbar var ett uttryck du själv introducerade. jag försökte enbart att definiera vad du själv inte klarade av förklara.

Vad gäller famn och storfamn representerar det traditionella måttenheter, vilket jag blott nämnde. Förgäves, tydligtvis. 

Då återstår bara konstatera att Carl Thomas numer vet absolut allt som finns att veta om vedeldningens traditioner, termer, fysik och praktik - såväl i nutid som i forntid, eftersom hans matematiska modeller beräknas i Joule - och då kan man täcka alla möjliga och omöjliga variabler och alltid ha en facit för hand... 

[Carl Thomas]

Läsvärt om ved och vedens energivärde:  http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:522819/FULLTEXT01.pdf

Läsvärt om kubikmeter ved: http://www.bioenergiportalen.se/?p=6841

Thomas

[Hans Menzing]

Carl Thomas

Jag växte upp under kriget och tidigt hade vi vackra kakelugnar i alla rum, som senare ersattes med vedeldad värmepanna och köksspisen eldades förstås med ved. Så jag högg rätt mycket ved i unga år, rätt vansinnigt tycker jag nu. Jag skulle aldrig satt en yxa i händerna på mina barn, men på den tiden var det en självklarhet att pojkar hjälpte till med sådant.
Och jag har faktiskt suttit vid en eld i ett vikingahus, så jag har lite hum om hur det känns.
Men vi vet inte hur många som bodde i Birka och inte vilka krav på temperatur inomhus nattetid de hade. Ännu i min barndom kunde det vara ruskigt kallt när jag vaknade på morgnarna, och det var förstås än värre då.
Birka är väl dessutom speciellt gynnat eftersom ved kunde transporteras dit lätt per båt. Då var väl problemen större vid skånska städer.
Så vad jag reagerade på var bara den enorma exaktheten som diskuterades kring något som vi egentligen vet oerhört lite om.

[Carl Thomas]

Hans, du säger att du suttit vid en eld i ett vikingahus. Min bostad var en torvkåta med öppen eld på golvet. I min värld är det en viss skillnad i erfarenhet.

Om jag eldar i en kåta eller i en vikingahall fungerar elden på samma sätt, den är ungefär lika stor, den för ut lika mycket luft ut ur sig och den drar in lika mycket friskluft i bostaden, oavsett storlek på bostaden. Kanske är detta svårt att förstå - ändå tror jag att man förstår det gamla talesättet att "vit man gör stor eld - sitter långt ifrån och fryser" dvs en stor eld tvingar folk bort från elden. De som är vana att sitta vid eldar gör små eldar - sitter nära, får bra ljus och skön vörme från elden. Det finns alltså en lämplig storlek på eld.

En stor eld tvingar dig bort från elden, den för ut mycket mer luft ur huset - och den drar därmed in mycket mer kalluft in i huset, bara nackdelar alltså. Det enda man kan utnyttja från en öppen eld är dess strålningsvärme. Alltså ca 5% av den energi som finns i veden. 95% av vedens lagrade energi går ut med röken.

Man eldar inte nattetid - eldar man inte blir det lika kallt inne som ute. Det första man gör på morgonen är att lägga på ved, glöd finns under askan, elden tar sig snabbt och strålningsvärmen från elden värmer skönt. Att sova kallt är nyttigt.

Hur mycket folk som bodde i Birka vet ingen. Hur de fick dit veden vet ingen heller - men mängder med ved fraktades dit varje år under Birkas ca 230 års livstid. Hur miljön påverkades vet ingen heller. Köpte man ved från bönderna eller hade  Birkaborna en egen vedskog? Ingen vet. Det är sådant jag vill veta eftersom jag försöker förstå hur samhället fungerade.

90 % av oss svenskar bor i städer. Få av stadsborna har bott med en eld på golvet som enda värmekälla - därför är kunskapen låg i städerna om hur detta fungerar rent praktiskt. Du har suttit i ett vikingahus någon timme - och den erfarenheten räcker för att du skall ha fått ett hum om hur det känns -  jag har bott i kåtor i 20 år - och din timme i vikingahuset medför att du tvivlar på vad jag försöker förmedla?

Eldar är alltså eldar. Oavsett när de brinner, de fungerar på samma sätt idag som de gjorde tidigare under vår historia - och det finns kunskap om eldar fortfarande - jag kan ju helt klart konstatera att det är mycket svårt att förmedla denna kunskap.

Om man förstår eldens dynamik förstår man också hur ett vikingahus fungerade värmemässigt - med draghål som gjorde platserna där man uppehöll sig dragfria, i denna förståelse ligger också att man tätade väggarna mot drag - man isolerade inte väggarna.

Thimas

[Yngwe]

Vi måste noga skilja på hus och hus, och hur eld och luft beter sig. Det är nog stor skillnad på ett vikingatida långhus och en kåta, för även om fysiken är densamma så gör man lite olika anpassningar till fysiken.
Själva tricket är att inte enbart förlita sig på strålningsvärme, dess räckvidd är högst begränsad, utan att istället försöka värma upp luften. Det svåra är bara att behålla den.


 I ett långhus föreställer jag mig att man gör det genom att ha en separerad vind (2) som fungerar som dämpar varmluftens fart. Från vinden tar sig röken ut genom öppningar i gavlarna, vindögon.


Under vinden fångas en del av den stigande farmluften (1)  Att så sker bevis av det faktum att där luktar rök. Rökpartiklarna färdas endast med varmluften! Denna luft cirkulerar i rummet.  Om tillluften kan kontrolleras så att den kommer utifrån, så kan man behålla den varma luften i cirkulation i rummet.


Kolla på bilden. Gör sen en egen bild av hur varmluften färdas i en kåta, en öppen spis, eller vad ni vill. ni kommer se att det är stora skillnader!

[Ättelägg]

artikel

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:142805/FULLTEXT01.pdf

[Hans Menzing]

Carl Thomas

Jag var bara på kort besök en fin dag och har inte minsta hum om hur det var vintertid i långhuset. Då lärde jag mig oändligt mycket mer under kriget i kalla bostäder.
Och självklart ifrågasätter jag inte dina erfarenheter, varför i all världen skulle jag göra det? Däremot lärde dig åren i kåtan säkert inget om folkmängden i Birka vintertid och hur man klarade kölden. Vi vet alltför lite om den här tiden för att räkna vedpinnar. Trängde alla ihop sig i ett litet rum för att hjälpas åt att hålla värmen? Eller hade man andra knep?
Dessutom skilde sig livet helt mellan stormän och fotfolket.
Det är allt detta som känns osäkert.

[Carl Thomas]

Hans, nu börjar det bli tjatigt. Vi vet ingenting om folkmängden i Birka, det har jag skrivit flera gånger. Vi är helt överens. Om vi hårddrar det hela lite, vi vet inte ens om man bodde i Birka vintertid, kanske bodde man dör bara vår, sommar och höst? Kanske bodde det bara en vaktstyrka Birka under vintern?

Du har alltså inte läst vad jag skrivit, altenativt, du har läst men inte förstått. Om det är många personer i ett rum blir det kallare i rummet. Det låter säkert konstigt - men den värme som finns är strålningsvärmen från elden. Finns mönga människor i ett rum skugga de som sitter nära elden bort strålningsvärmen - de som sitter i skuggan fryser, alla avger fukt genom att de andas, det bildas kondens, osv.

Problemet verkar vara att du har bestämt dig för att ingen kan veta hur det var på vikingatiden när det gäller öppen eld i hus. Eld är eld, oavsett i vilken tid den brinner.

Ättelägg skickade en länk, läs den. Jag har bara hittills ögnat igenom den. Om du inte orkar läsa hela, läs i alla fall om vedmängderna och rökproblematiken - och hur man eldade.

När du läst kan vi diskutera vidare

Thomas