Aska kan knappast vara OT i en debatt om ved och eldning.
Om vi då ser lite på helheten i detta med vedeldning…
1. Björkved används för att björkved (lövträdsved) inte skvätter glöd.
2. Näver är ett material man använder i tak som ungefär ”tegelpannor”, alltså för att få vattentätt, dessutom tillverkades väldigt många olika praktiska saker av näver eftersom det är ett mycket hållbart och slitstarkt slöjdmaterial = man gjorde två flugor på smällen – eftersom man måste ta bort nävret för att den fällda björken skulle kunna torka. Just vid denna tid lossnar näver mycket bra och är lätt att skörda.
3. Detta bestämmer årstiden ganska hyggligt, alltså vårvinter/tidig vår just när saven börjat stiga – men innan löven spruckit ut – fram tills dess att löven börjat slå ut, man fällde då björken och lät den ligga några veckor så att löven sög ut så mycket fuktighet som möjligt – men då var nävret betydligt svårare att få av från stammen.
4. Björkved är enkel att klyva, har ett mycket bra energivärde samt brinner jämnt och bra utan några överraskningar, samt ger ett bra ljus eftersom den brinner med ljus låga.
5. Askan används till garvning av hudar, avhåring av hudar, som gödningsmedel, till lut för tvätt - och mycket annat.
Genom att använda just björkved uppnådde man alltså många fördelar – och allt togs till vara, även restprodukterna. Många fördelar av just björk alltså.
Varför då så enorma lager av aska i Birka?
Fanns garveri/er i Birka? Garverier stinker avskyvärt och därför brukar de ligga långt utanför städer och byar, alltså knappast inne i Staden Birka. Kanske köpte man färdiggarvade hudar utifrån av detta skäl? Glas till smycken osv tillverkades kanske i Birka, dit kan det ha gått en mindre del aska, likaså till gödning av åkrar (om sådana fanns på Björkö), tillvekning av lut, osv.
Många människor som bor tätt tillsammans producerar också mängder av aska. 3 kilo aska per förbränd kubikmeter staplad ved.
Man kanske sandade med askan på vintern, därav dessa jämna orörda lager av aska?
Man gillade nog inte att bara slänga ut askan sommartid eftersom torr aska är lätt och flyger med vinden och tränger in överallt och det skulle troligtvis vara en plåga för befolkningen. Man kunde blanda ut askan med vatten för att få tvättlut – och sedan hälla ut luten på marken där askan då var bunden med vattnet. Alltså, vi bör också leta efter askdepositioner i from av askgropar, sänkor, diken, osv – samt eventuell uppblandning av aska och hushållssopor.
Mängden hushåll, deras årsvedförbrukning, ggr antal år – ger asklagrets storlek och tjocklek (tillsammans med verkstädernas askrester - notera att vissa av dessa verkstäder kanske även förbrukade aska som råvara = minskade askmängden i Birka).
Birka har alltså enorma lager av aska, det vet vi genom utgrävningar. Vi vet alltså ATT man eldade – och ATT man eldade enorma mängder ved eftersom askan är en restprodukt av vedeldning. Vi vet också att Birka fanns där i 220 år – och att askan är jämnt fördelad i marken under dessa år.
HUR de fick tag i denna ved har jag ingen aning om – men jag vet ju ATT de fick tag i den - eftersom askan finns där.
Thomas