Vikingastädernas vedförråd

[Yngwe]

Du skriver: "Om man ska fylla ett rum med varmluft så kan man bara göra det ovanifrån"  Detta måste väl vara felskrivet ?

Kanske. Jag menar inte att källan är över rummet, utan att rummet fylls uppifrån och ner.  Det blir alltså rökigt under taket innan det blir rökigt vid golvet.

[Yngwe]

Jag har nu gjort en ny bild där jag delat in huset i olika värmezoner. Observera att det är en principskiss
Mellan alla icke åtskiljda zoner sker ett visst utbyte


Zon 1   Värmegrad 3+
Vinden.  Varmluft/rök som inte släppts ut genom rököppning genom att aktivt reglera utsläppet

Zon 2    Värmegrad  3 +
Mittgången vid eldstad.  Luft värmd av eldstad. Blandad med rökgaser.

Zon 3    Värmegrad  2+
Sittbänk längs med mittgång.  Luft värmd av eldstad samt av föremål som värmts upp av värmestrålning

Zon 4    Värmegrad 1+
Sovplats.  Luft värmd av utbyte med zon 2, samt i mindre grad strålningsvärme.




Bilden är förstås högst förenklad, men den bör stämma rent fysikaliskt.

Jag kommer då med ett antal påståenden som var och en kan bemötas

Luften i Zon 4

1.  Kan inte stiga eftersom ovanliggande zon 1 är varmare, ett utbyte mellan zon 1 och 4 förhindras till stor del av ett innertak.

2.  Den kan inte ta sig ut i mittgången eftersom luften i Zon 3 och är varmare och stigande. Ett visst             utbyte sker dem emellan.

3.  Kyls inte av nämnvärt mot yttervägg eftersom denna är isolerad. 

4.  Den kan inte sjunka genom golvet eftersom luften därunder är kallare.

[history freak]

Yngwe: Du tycks har gjort en tankevurpa då du säger att vinden är varmare än bottenplanet. Värmekällan finns i bottenplanet och värmer upp detta. De varma rökgaserna innehåller röken som måste evakueras ut ur huset för att luften skall bli dräglig att inandas. Mestadels går rökgaserna rakt upp och försvinner ut genom takluckan. Ibland vid vissa vindförhållanden måste de hjälpas ut genom att korsdrag används via reglerbara luckor. Men naturligtvis vill man inte ventilera ut mer värme än nöden kräver. Därför regleras luckorna så att det stannar en hel del värme och rök, liksom i ett rökpörte, kvar på vinden .Då hålls innertaket varmt. Dock är det varmare i bottenplanet. Det är därför du inte kan ha längsgående öppningar i innertaket. Då blandas rök med luften under innertaket. Ett helt innertak fungerar som en avskiljare mellan rök och ren luft .Syftet med ventilationen är att få ut röken ur nedre planet så att luften går att andas. Vi kan inte via intellektuell kamp lösa hur regleringen i detalj måste ske. Vi måste experimentera och lära oss av erfarenheten..

Jag ser din källa jesuiterna på 1600-talet som en mycket osäker källa.

[Yngwe]

HF, ur min modell måste du tänka bort det genomgående tvärdraget. Det är inte med i modellen och då kan du inte heller bara stoppa in dess effekter.   Sen är det självklart att ett varma lager luft ligger ovanför det kallare.  Givetvis är förhållandet det omvända direkt ovanför elden, men inte i rummet i stort.  Mät temperatur i vilket rum som helst, den är alltid högre vid taket än vid golvet!


Sen finns det väl fler källor än jesuiterna, varför nu de skulle vara en tvivelaktig källa rörande byggnaders utformning...

[history freak]

Ok, ditt hus har en annan funktionsmodell. Vi lär aldrig få svaret om du inte sätter igång och bygger ! ;=) Kavla upp ärmarna !

Tja, lekmän som Jesuiter är nog inte de bästa som iaktagare. Har du fler mer tillförlitliga källor ?

[Carl Thomas]

Yngwe, snygg modell, teoretiskt kan den säkert fungera - men modellen omfattar enbart varmluft. Du måste även föra kalluft i samma rum. Helheten alltså.

Varm luft stiger. En varmluftsballong fylls med varm luft och stiger. Ballongens varmluft har en ganska stor lyftkraftig. Den lyfter sig själv, korgen, brännare, bränsletankar och ett antal människor. Ballongflygare har säkert tabeller på varmlufts lyftkraft.

Rökavgaser är varmluft, ca 350 grader varm när de lämnar elden. Dessa rökavgaser blandas med kalluft och temperaturen sjunker. Vid innertakets rököppning gissar jag att temperaturen ligger runt 250- 300 grader - men det är en ren gissning. Jag har aldrig mätt denna temperatur. Men jag vet att vid 400 grader kan torrt trä fatta eld - och jag vet att rököppningar i kåtor inte fattar eld när man eldar i kåtorna.

500 kubikmeter luft som rör sig uppåt och ut ur rummet-  och lika mycket kalluft som rör sig in i rummet är mycket svårt att kontrollera i skikt. För att kontrollera luftrörelserna måste man göra det som en helhet. Enda möjligheten, som jag ser det, är att göra rummet tätt för att kunna skapa ett undertryck -samt föra in tilluft på ett kontrollerbart sätt och styra  tilluften dit man vill ha den. Genom att skapa ett lager av friskluft på vinden, kan tilluften hämtas ned kontrollerat.

Elden blir motorn när man tänder den. Elden skapat ett undertryck genom att rökavgaserna stiger uppåt och ut ur rummet. Undertrycket skapar ett sug (naturlag) och tilluft sugs ned från vinden.

Rummet får så en självbalanserad ventilation som inte påverkas av normalt väder, vind och lufttryck.

Isolering är en modern uppfinning. Det man hittat är tätning mot drag. Man har även hittat tätade innerväggar. Man har hittat lerklining i de rum där man eldar. Allt stödjer en helhetslösning som jag beskrivit ovan = vinden användes till att på ett kontrollerat sätt ta ned tilluft till rummet man eldade i. Dessutom fick man ett mycket stort kallförråd dör sin egendom.

Hus har utvecklats under seklernas gång, tusentals experiment har utförts och personliga kreativa lösningar har gjorts på enskilda hus. Det stora problemet var röken - den ville man bli av med.

Ser vi på utvecklingen framåt så var nästa steg den öppna spisen. Man byggde en eldstad med tre väggar och en skorsten som förde ut röken. Därmed fick man ett relativt rökfritt rum - man man tjänade inte någon vörme. Samma luftmängderna var inblandade som från- och tilluft. Den öppna spisen kom på medeltiden.

Nästa steg var 1700 talet och  kakelugnen - först då kunde man värma upp rumsluften genom att elden fixk ett eget slutet rum avskiljt från människans rum. Vi är då 700 år efter järnåldern.

Thomas

[Boreas]

Boreas, jag säger samma sak till dig som till Yngwe, ge dig nu!

Utmärkt. Hur skulle det vara om du började ge råd åt dej själv - på samma sätt?

En kåta, hall och ett långhus - och alla andra bostäder där människan delar rum med elden  - är som ett sugrör.

Blåser du i ena änden går lika mycket luft ut i andra änden. Du påstår att du kan få ett övertryck mitt i sugröret.

Enklare än så kan jag faktiskt inte förklara.

Thomas

Nu demonstrerar du för envar läskunnig att du inte tagit dom informationer du fått på allvar. Man kan undra på om du ens försökt förstå dom argument och informationer andra anfört.

Den länk jag refererade till - redan 2011, sen här om dagen (ovan) - härstammar från det tekniska universitetet i Trondheim och beskriver ganska väl hur man med en extra luftkanal kan vända undertrycket i ett ugnsrum till ett övertryck.

Om man jämför med ditt sugrör så är alltså principen med luftkanalen att koppla på ett extra sugrör - så det blir TRE luftkanaler in och ut ur eldstaden - i stället för dina TVÅ. Med din klassiska 'sugrörsmodell' kan man givetvis inte skapa något övertryck.   

Det princip jag faktisk beskrivit - se "kråkluraren" - är alltså precis det motsatta av det du, av någon anledning, påstår att jag beskrivit. Just denne skillnad är det web-sidan jag länkade till handlar om. Själv har jag enbart introducerat det - med egna ord - som ett supplement till dom uppgifter jag kollat in om egna erfarenheter och vettiga bekantas praktiska rön - med och utan det beskrivna övertryck.

Man får alltså undra på varför du fortsätter missuppfatta andras enkla rön och informationer - för att sen lägga ord i mun på dina meddebattörer. Det liknar på tidigare fall av selektiv uppmärksamhet - där du glömmer skilja på värme- och vedbehovet för att värma 77 kontra 770 kubikmeter luft - för att få ännu en anledning att repetera dina favoritmantran, vart det lär framgå att du redan vet allt.   
 

[Ättelägg]

Det är intressant hur ett stort hus går från kall till varm när väl ovanvåningens luft är uppvärmd, eller hur behagligare klimatet blir när väggar (som är isolerade) väl är uppvärmda inkl all inredning. Hur stor skillnad det blir med matta kontra kalt golv. Värme är inte bar luft ut-luft in, att få luften att stanna kvar under nock skapar ett lock som håller värmen nere vid livsutrymmet förutom i den direkta uppåtstigande kanalen runt värmekällan. Betänk vasstak, tät mot regn ja, väl isolerad, definitivt men kan man tänka sig ett sakta filtrerande av rök/värme som med bieffekten, uppvärmning av nämnda vass?

[Carl Thomas]

Boreas, det är mot naturlagarna och mot fysiska lagar att kunna vända ett undertryck till ett övertryck i ett rum med öppen eld - oavsett vem som framför uppgiften.

Det som händer är en automatisk tryckutjämning - från ett undertryck till ett utjämnat lufttryck.

Jodå, jag läser alla inlägg i tråden och försöker förstå dem. Men det är lönlöst att diskutera MOT naturlagar och MOT fysiska lagar.

Den länk du hänvisade till svarade jag på i inlägget under. Samma svar då som nu.

Om du med "ungsrum" menat en sluten eldstad kan eldstaden påverkas och både över- och undertryck kan justeras - men det är inte det vi diskuterar, vi diskuterar en öppen eld på golvet, alltså ett rum som både elden och människor bor i.

Se ritning i denna tråd,  se tidigare ritningar och förklaringar som jag gjort, alla visar tre draghål.

De luftkanaler under jord som man arkeologiskt har hittat är ytterst få - och de är alla små. För att de skall Kinna föra in 500 kubikmeter luft till eldstaden måste du koppla på en fläkt eller en blåsbälg som någon då måste pumpa in luft med - och då blir eldstaden en ässja med mycket hög temperatur - vilket innebär att kåtan troligtvis skulle brinna ned genom att rökavgasernas temperatur skulle bli för hög.

Nej, jag har inga favoritmantran. Jag försöker mycket tålmodigt få dig att förstå att du inte vet vad du pratar om i detta ämne. Jag försöker få dig att förstå och acceptera naturlagar och fysiska lagar.

Hur stor volym ett hus har saknar betydelse i vår diskussion eftersom det jag räknade var antal klabbar. Du sa att du eldade X antal klabbar per dag och att du eldade totalt 3 kubikmeter ved. Det är en enkel matematik - och har ingenring med volymen på hus.

Först räknade du med en kubikmeter fast ved. Det kan du inte glra eftersom din spis knappast kan ta emot en fast kubikmeter ved och elda upp den. En kubikmeter ved innehåller alltså ingen luft, det är en kubikmeter homogent trä.

En kubikmeter fast ved blir när man fördelat den till klabbar ungedär 1,4 kubikmeter travad ved - oxh eftersom veden då är kluven och i rött storlek kan du elda den.

Angående din länk till en kamin. Den kaminen använder ca 8 kubikmeter luft till - och från kaminen totalt. Då kan man leda in luft direkt till eldstaden.  För samma kamin in 500 kubikmeter luft till eldstaden kommer kaminen att smälta eftersom eldstaden då blir en ässja.

Det är inte själva draget som är orsaken, det är mängden syre som den tillförs elden som medför temperaturökningen. Samma sak när du blåser på en eld, det är inte "blåset" som får elden att ta sig - det är syret du för fram till elden genom att blåsa fram syret.

Thomas

[Yngwe]

Thomas, arkeologin i Gene visar tydligen dubbla ytterväggar , och man refererar till 145 fynd av liknande strukturer. Dessutom finns tydligen källuppgifter om väggbonader, vilket också fungerar som isolering. Att väggarna varit isolerade har alltså gott stöd i underlaget.




När det gäller tilluften har min modell inte tagit ställning till den, den handlar bara om hur varmluft ska fångas.  Min modell gör att alla luftlager hamnar i inbördes stabila lägen. Den rökiga varmluften på vinden vill inte ner till golvet och den lagoma varmluften i båsen vill inte upp på vinden. Min modell kräver så långt bara att man kontrollerar rököppningen så att den rökiga varmluften inte fylls på för långt ner i rummet. 


En lösning med ett kallt luftlager på vinden och ett varmare under är inte stabil, de kommer hela tiden att försöka byta plats och ett innertak måste därför vara helt tätt.  Man kan förvisso balansera detta med undertryck, men vad händer t.ex. om någon öppnar en dörr på läsidan? Där kommer då att finnas ett undertryck som drar luft från vindögat på vindsidan, ner genom en rököppning och ut genom dörren. Det här har många öppen-spis-eldare drabbats av, de har glömt spjället och tänker att man ska vädra lite, och vips vänder man luftdraget och det blir ännu rökigare inne!  Ytterligare en nackdel är att kallvind med självdrag bara fungerar med rätt vind. Så fort det slutar blåsa upphör också självdraget.  Riktigt kalla nätter är ofta vindstilla, så det är en dålig kombination.




Frågan är då om min modell har utrymmer för friskluftsintag. Jag kan inte se att det rent teoretiskt är något problem att låta detta komma in under det upphöjda golvet eller i en för ändamålet speciell kanal. 

[Yngwe]

Thomas, jag håller nog inte riktigt med dig om svårigheten att få in luft i tillräcklig mängd. I ett modern hus kan du elda med öppen spis allt vad du orkar, det behövs inga extra luftintag än den ordinarie ventilationen.  Givetvis rör sig luften i rummet, men man upplever inte direkt något drag.  Är rummet litet upplevs det givetvis värre och det känns dragigt om man sitter på fel ställe.


En fyrkantig kanal med 0,2 x 0,2 m öppning med en luftgenomströmning på 1 m/s förser rummet 144 m3 på en timme. Hur snabb genomströmning kan man få?  Hur många sådana kanaler behöver man?

[history freak]

För att nu hålla sig till förhistoriska långhus kan man fråga sig hur stor eld man faktiskt behöver. Ju större eld, ju större luftintag är ju regeln. Luftintaget består ju av kallluft. Naturligtvis är storleken på det uppvärmda rummet avgörande. Ytterligare en faktor som man kan pröva i experimentellt eldande.

Ni som eldar i långhus kan väl intressera er för denna diskussion ! Vad har ni för erfarenheter, tankar och synpunkter ?

[Carl Thomas]

Yngwe, det råder delade meningar om det är dubbeläggaf eller om det man kallar yttervägg helt enkelt är en rand från takdropp från taket som i åratal har träffat på samma plats. Vi behöver inte diskutera detta, jag tror det var dubbla väggar.
Du tror på isolering, jag tror på tätning mot drag. Båda tolkar vi - och det gör alla andra också.

Vad jag vet kan aldrig olika luftlager vara stabila utan skiljeväggar, luft rör på sig hela tiden. Det finns enhel del forskning om detta som jag skulle tro får att hitta på nätet. Luftrörelser är mycket komplicerade även idag.

Jo, ett kallt luftlager på vinden är faktiskt mycket stabilt och bildar ett helt eget rum. Från detta rum sugs kalluft ned til det varma rummet nedanför. Vinden kan med fördel isoleras - man jag tror inte att den kunskapen fanns under järnåldern. När började vi isolera hus? Det bör gå att ta reda på.

Jo, det finns svårigheter med att föra in luft direkt till eldstaden. Eldstaden blir en ässja.
Luften till en eld skall, långsamt dras mot elden länge med golvet och komma fram "brett" till elden. Kanaler under jord har hittats och jag har sett sådana själv som var i drift i en kåta. Kanske minns jag fel - man jag tror att det var jag som tog upp dessa kanaler en gång i tiden, har jag fel lär jag då höra det misstänker jag...

Kanalerna för fram TILL eldstaden - inte IN i eldstaden.

Skall du enbart använda sig av kanaler under jord uppstår stora problem eftersom luft alltid, utan undantag, söker sig den väg som har minst motstånd. Konsekvensen av detta är att rummet måste vara absolut tätt mot drag - och luftkanalerna så stora att de kan föra in 500 kubikmeter luft fem mot elden - inte till elden. Luftkanalerna måste vara så stora att inget motstånd finns i dem. Finns det minsta motstånd fylls rummet först med rök, sedan börjar elden dö...medan den dör ryker den allt mer - och det går inte att vistas i rummet.

Nej, en kallvind fungerar både vid normala vindar och vid vindstilla, den tål även ganska hårda vindar, kanske till och med normal storm. Kaliuften på vinden står ganska stilla eftersom vindögonen är små - och två naturkrafter är inblandade. Undertrycket i det varma rummet under kallvinden suger luft ned till det varma rummet automatiskt eftersom allt lufttryck jämnar ut sig, det är alltså en naturkraft. Den andra fördelen är att kall luft alltid sjunker, det är också en naturkraft.  Elden är själva motorn - och naturkrafterna ser till att luftcirkulationen fungerar. Det fina i denna konstruktion är att det blir självbalanserat. Eldens storlek bestämmer utgående luftmängd - och motsvarande luftmängd förs in automatiskt. Min konstruktion blir så helt oberoende av hur vädret är, hur vindarna blåser och för lufttrycket.

Hur min lösning fungerar i storm eller orkan vet jag inte - men än idag har vi problem vid sådana vindar. När den automatiska luftcirkulationen inte fungerade släkte man helt enkelt elden skulle jag tro, så gör man när man bor i en kåta - och så är det än idag vid strömavbrott. Jag ser inga problem med det.

Thomas

[Carl Thomas]

HF, jag tror att den frågan du tar upp egentligen är mycket enkel. Rum kan bara vara så stora att strålningsvärmen från elden når fram till samtliga väggar och kan värma upp dessa till minst + 1 grad. Det är det ena benet.

Det andra benet är att rökavgaserna får inte överstiga 350 grader när de lämnar eldens högsta lågor.

Då har vi två faktorer att arbeta med. Jag skall öven föra in en tredje faktor som kan påverka de två benen och det är rököppningens avstånd till elden. Dessa tre faktorer bestämmer rummets storlek.

Den tredje faktor är inte enbart höjd mellan eld och brännbart material det handlar även om rummets volym.

En eld som är användbar i en bostad i form av en hall eller ett rum i ett långhus borde ligga runt 3 kilo ved = 6 vedträd som alla brinner samtidigt. Min lösning med kallvind klarar utan problem att eldens storlek varierar. Frånluften suger ned tilluften i rätt mängd.

En eld i en kåta ligger på 2-2,5 kilo ved - och kan klara minst 3 meter från elden, alltså en kåta med 6 m diameter. Där stannar min erfarenhet. Men,naturligtvis, finns en yttre gräns.

Därför tror jag att ca 3 kg eld användes i stora rum, strålningsvärmen nådde då längre bort. Halkats innerväggar brukar vara ca 8 meter från varandra. Det innebär 4 meter från elden. Ett rum som är 8 X 8 metet är ett stort rum.

Ju mindre eld, ju mindre kalluft dras in. Det är så jag tror att man tänkte på järnåldern. Ju mer man eldade - ju mer ved behövde man.

Minns veddebatten om Birka - då räknade jag mot bättre vetande med 1 vedträd per timme - och det rasade alla emot, nu pratar jag om 6 vedträd per timme... vi är alltså nu uppe i 58 kubikmeter ved per eldstad i huset.

Vi har alltså kommit en bit på väg när det gäller vedförbrukning  men vi har långt kvar när det gäller eldförståelse och konsekvenser när det gäller detta...

Det lite intressanta är att jag sa att Birka behöver MINST 5000 kubikmeter ved, troligen det dubbla. minns ni?
58 eldstäder i drift vinterhalvåret med en veddörbrukning av 58 kubikmeter ver per vinterhalvår blir 10.440 kubikmeter ved till Birkas 250 eldstäder (som vi räknade med då).

Thomas

[Carl Thomas]

Jag letade lite på nätet om isolering. Den äldsta uppgiften är att högrestånds hus började isoleras med mossa på 1700 talet - vilket sammanfaller med kakelugnens tillkomst.

Isolering blev mer allmän i början av 1900 talet. På 1950 talet bildades branchorganisationer  eftersom efterfrågan på mineralull ökade kraftigt.

Kekelugnens införande innebar att elden och människan inte längre levde i samma rum. Elden fick ett eget rum. Därmed uppstod stillastående luft i bostadsrummet - och ett rumsligast liknande det vi har idag. Det är intressant att öven isoleringen av rum kom samtidigt med kakelugnen.

Frågan är så - förstod man vad en isolering innebar 700 år tidigare?

Thomas

[Yngwe]

HF, jag tror att den frågan du tar upp egentligen är mycket enkel. Rum kan bara vara så stora att strålningsvärmen från elden når fram till samtliga väggar och kan värma upp dessa till minst + 1 grad. Det är det ena benet.

Det andra benet är att rökavgaserna får inte överstiga 350 grader när de lämnar eldens högsta lågor.

Då har vi två faktorer att arbeta med. Jag skall öven föra in en tredje faktor som kan påverka de två benen och det är rököppningens avstånd till elden. Dessa tre faktorer bestämmer rummets storlek.

Den tredje faktor är inte enbart höjd mellan eld och brännbart material det handlar även om rummets volym.

En eld som är användbar i en bostad i form av en hall eller ett rum i ett långhus borde ligga runt 3 kilo ved = 6 vedträd som alla brinner samtidigt. Min lösning med kallvind klarar utan problem att eldens storlek varierar. Frånluften suger ned tilluften i rätt mängd.

En eld i en kåta ligger på 2-2,5 kilo ved - och kan klara minst 3 meter från elden, alltså en kåta med 6 m diameter. Där stannar min erfarenhet. Men,naturligtvis, finns en yttre gräns.

Därför tror jag att ca 3 kg eld användes i stora rum, strålningsvärmen nådde då längre bort. Halkats innerväggar brukar vara ca 8 meter från varandra. Det innebär 4 meter från elden. Ett rum som är 8 X 8 metet är ett stort rum.

Ju mindre eld, ju mindre kalluft dras in. Det är så jag tror att man tänkte på järnåldern. Ju mer man eldade - ju mer ved behövde man.

Minns veddebatten om Birka - då räknade jag mot bättre vetande med 1 vedträd per timme - och det rasade alla emot, nu pratar jag om 6 vedträd per timme... vi är alltså nu uppe i 58 kubikmeter ved per eldstad i huset.

Vi har alltså kommit en bit på väg när det gäller vedförbrukning  men vi har långt kvar när det gäller eldförståelse och konsekvenser när det gäller detta...

Det lite intressanta är att jag sa att Birka behöver MINST 5000 kubikmeter ved, troligen det dubbla. minns ni?
58 eldstäder i drift vinterhalvåret med en veddörbrukning av 58 kubikmeter ver per vinterhalvår blir 10.440 kubikmeter ved till Birkas 250 eldstäder (som vi räknade med då).

Thomas

Problemet är att arkeologin visar att rummen var mycket större! 

[Yngwe]

Yngwe, det råder delade meningar om det är dubbeläggaf eller om det man kallar yttervägg helt enkelt är en rand från takdropp från taket som i åratal har träffat på samma plats. Vi behöver inte diskutera detta, jag tror det var dubbla väggar.
Du tror på isolering....

Thomas

Tätning mot drag i två lager ger en kraftigt isolerande effekt. Luft är bland de bästa värmeisolatorerna vi känner.


Jag kan inte påstå att jag vet hur det hela fungerade, men min teori borde funka i teorin. Kallvind med drag var min första tanke, men jag tror inte längre på den. Men det hela är klurigt.  Man borde prova i en teoretisk modell. Alltså först bygga konstruktionen i moderna material som är lätta att hantera. Då kan man snabbt ändra detaljer för att se hur olika lösningar fungerar. När man lärt sig detta blir det nog mycket enklare att tolka arkeologin.  Det är ju som bekannt enklare att känna igen en cykel om man kan cykla.




Min insats på tusen spänn och en flarra whiskey står kvar. Jag förutsätter att den som vinner bjur på halva flaskan! :-)

[Carl Thomas]

Yngwe, att bygga en modell samt mäta luftflöden och hur rök färdas i en stor byggnad vore kul och intressant. Skivmaterialet  kostar väl en tusenlapp - och vi kan stå för minst en flaska whisky per deltagande person

Grupparbete?

När och var?

 Det bästa vore ett fullstort långhus och ett vetenskapligt experiment - och ekonomiska bidrag till detta. Det borde gå att ordna.

Hittade detta: http://www.liljengrens.se/site/se/pages/air-behaviour. (Angående luftcirkulation i noderna rum).

 Thomas

[ola]

Leta upp en oanvänd oisolerad lada av lagom storlek, bjud ägaren på en flaska också så har ni ett bra utgångsläge i ert projekt 

[Carl Thomas]

Ola, ta med whisky bara - och välkommen

1000 spänn räcker nog inte till att få en lada dragfri.... Utedass möjligen...

Thomas