Vikingastädernas vedförråd

[Kungsune]

För att tillverka tranolja gick det alltså i princip åt lika mycket tranolja som bränsle som man fick ut av tillverkningen. Ingen bra idé alltså.

Intressant! Jag har läst i en bok om Eskimåerna att de uteslutande eldar med tran. Jag får inte ekvationen att gå ihop.
Jag gör själv av med ungefär 20 m3 ved på ett år bara för uppvärmning men då behöver jag inte elda sommartid för att laga mat, samtidigt som huset är väsentligt bättre isolerat än ett birkaskjul. Å andra sidan värmer jag ett stort hus och inte ett litet sött birkahus. Onekligen måste man ha haft lägre komfortkrav förr. Det är ju jäkligt jobbigt att fixa fram ved dessutom. Att man gick välklädd och småfrös för det mesta om vintrarna ledde nog till att man konsumerade en hel del avtrubbande medel. Kan man hyra en av husrekonstruktionerna på Birka för detta forum? Kunde bli spännande att experimentera med. Det har varit en del irritation i den här tråden men själv är jag faktiskt öppen för att båda sidor kan ha rätt. Det finns alltid faktorer som man missar och ibland är de avgörande.
Kan tänka mig att man värmde varann mycket mer inte minst när man sov tätt ihop. I experimentgårdarna har man så vitt jag kan se inte haft djur stallade i samma huskropp heller. Det är ett icke försumbart värmetillskott. Häftigt att den här tråden är så livlig

[Mats Hansson]

Carl Thomas, antag att vi kunde enas om siffran (minst) 20 kubikmeter eller så. Vad vill du egentligen göra med en sådan siffra? Vill du hävda att städerna/byarna under vikingatid egentligen inte kunde fungera under vinterhalvåret? Eller vill du säga att vedbehovet var det enskilt största problemet för oss nordbor här under forntiden, ett större problem än t.ex. matförsörjningen? Eller är det avskogningen du vill åt?

Själv tror jag att du säkert har en poäng, att det var jobbigt att få ihop till hyfsad värme inomhus, men jag har nog svårt att uppbåda något stort intresse för denna aspekt (av tusen andra frågor) kring forntiden.

/Mats

[Leif]

Carl Thomas, antag att vi kunde enas om siffran (minst) 20 kubikmeter eller så. Vad vill du egentligen göra med en sådan siffra?

och vad innebär den (fast det kanske diskuterats tidigare, ignorera i så fall det som följer)?

Hittade följande info ang kubikmetermått avseende ved på en kompis hemsida (han drygar ut inkomsten med lite vedförsäljning, http://www.angsjodal.se/ ):

Fastkubik, m3f - en solid kub av trä.

Travat mått 1 m3t = 0.65 m3f - staplad ved eller tätt travade stockar

Stjälpt mått 1 m3s = 0.43 m3f - kluven ved eller vedkubbar som stjälpts i en hög eller behållare.

Sedan lite energiinnehåll:

Energiinnehåll
Energiinnehållet i torkad ved är olika för olika trädslag. Här följer ungefärliga siffror per fast kubikmeter torkad ved vid 25% fukthalt:

Al 2000 kWh / m3f
Gran 2100 kWh / m3f
Asp 2100 kWh / m3f
Tall 2300 kWh / m3f
Sälg 2400 kWh / m3f
Björk 2700 kWh / m3f
Ask, ek 2900 kWh / m3f
Rönn 3000 kWh / m3f

Lite komplicerat tycker jag att det börjar bli om man även lägger in verkningsgrad i ekvationen då en öppen eld har en extremt låg verkningsgrad jämfört med t.ex. kakelugnar, järnspisar.

Personligen gör jag av med 16-20 stjälpta kubik ved per år i min vedpanna. Mest snabbväxande "skräpträd" som rönn, al och asp. Men det säger inget om den förhistoriska förbrukningen och behovet, bara vad som krävs för ett OK klimat på en gård med 1960-tals standard. För övrigt bor jag i växtzon 3, vilket ger en antydan om vilka förutsättningar som råder hemma hos mig - något som också givetvis skall vägas in i diskussionen och argumentationen om mina siffror skall vara det minsta relevanta.

[sjovik]

Några ytterligare vedkommentarer ur mitt spridda minne.

När man för många år sedan började diskutera alternativ till oljeuppvärmning av våra bostäder, nämndes ofta siffran 30 kubikmeter ved som en ekvivalent till 3 kubikmeter olja, vilket då sågs som normalförbrukningen i en normalvilla. Ett hushåll som skötte matlagningen på vedspis, förbrukade alltså mer än detta.

Apropå vanor och behov. I diverse skildringar av upptäcktsresor i norra Sibirien, har jag noterat att boende där gärna tycks vilja värma upp sina små stugor till en "onödigt" hög rumstemperatur. Över +30 inomhus, som kontrast till -30-40 utomhus.

I bedömningarna av vedförbrukning förr ingår så många skilda variabler att det verkar omöjligt att nå fram till ett rimligt genomsnittsvärde. Vi kanske inte ens kan föreställa oss en del av variablerna.

Finns det någon vänlig själ som orkar läsa igenom de över hundra inläggen i denna tråd, och sammanfatta dem till något slag rimligt maximi/minimi-värde. Då finns i alla fall ett (bräckligt) underlag för ursprungstanken i resonemanget, att få fram arealbehovet för vedförbrukning till ett vikingatida samhälle.

[Jerrark]

Jerrak, varför inte fråga Samerna, det borde vara betydligt enklare, dom har eldat i tusentals år…I Arjeplof måste finns något hundratal Samer som kan beräkna hur mycket ved de eldar på ett år – eller eldade – eftersom inga Samer bor i kåtor året runt sedan många år tilbaka.

Det är ju mycket möjligt att man gjort. Jag är inte insatt i projektet i fråga så jag vet inte vilka man frågat. Ett tips är att du kontaktar de projektansvariga och hör med dem.

Nästa fråga är vilka var det som bodde i Svenska fjällen vintertid? Knappast var det Samerna som bodde där eftersom det var vinter, renarna varabsolut inte där, jakten var inte så bra, björnen låg och sov. Fågeljakt bedrevs säkert då och då i de östligaste fjällen på diverse jaktturer – men ingen bodde där vintertid – i alla fall inte vad jag vet.

Nu vet jag inte exakt vilka fynd man har gjort i området och ifall de säger något om vinterbosättningar eller ej. Dock verkar det finnas skriftliga källor som talar om åretruntboende:

I norska sagor från 1000-talet beskrivs befolkningen som bodde i fjälltrakterna året runt och hur norska hövdingar bedrev handel med fjällbefolkningen.

Dessutom kan ju bosättningsmönster o dyl ha förändrats sedan mer än tusen år sedan så att man inte helt självklart kan resonera efter mer sentida förhållanden. Växtlighet, klimat, vilttillgång och sådant förändras ju över tid.

Det fanns Samer på Norska sidan som bodde lite högre upp än vad Vikingarna gjorde – men på Svenska sidan fjällen bodde ingen.

Vad grundar du det på?

Man kan elda med färskt virke, björk brinner även när den är färsk – men ger lägre energimängd, mer fuktighat avges och färskt virke är betydligt tyngre att frakta än torkat. Alltså, använder man färskt virke måste man fälla FLER björkar, frakta TYNGRE stammar och man får ett sämre värmeutbud.
Så förklara för mig varför – och vad tjänade man på detta?

Nomader kunde inte lägga upp ett vedförråd, de eldade färsk björk samt dödved (helst dödved). Bofasta torkade sin ved för då värmde den bättre, var lättare att frakta och man behövde inte hugga ned så många träd – jämfört med färsk björk.
Thomas

Ett av experimentets syften är ju att ta reda på ifall eldningen i dessa kåtor kan ha bidragit till avskogning inom de områden de fanns i.

[Yngwe]

Angående bosättningar i fjällen så är det väl egentligen ämne för en egen tråd, där man då kan först diskutera vad fjällen avser. I norra Jämtland och södra Lapplandhar väl ändå funnits folk i relativt fjällnära miljö sen järnåldern.


I övrigt tycker jag också det är dags att klara ut själva frågeställningen, vi lär ju aldrig få reda på exakt hur mycket ved som gick åt a får nöja oss med grova uppksttningar som vi kan använda oss av i vidare resonemang. Egenntligen är 10 m3 eller 30 m3 ointressant så länge vi inte kan visa att det är av avgörade skillnad.

[Kungsune]

Har någon beräknat vedtillväxt i skogarna runt Birka på rimligt avstånd? Är det ens möjligt?
Man behöver avverka avsevärda mängder innan man går över skogens tillväxtnivå.
Så man kan bo rätt många och dela på 100 hektar innan skogen börjar minska överhuvudtaget.
Boniteten bör ha varit ganska hyfsad under vikingatid.
Skogsvårdsstyrelsen har en trevlig sida: http://www.svo.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=22470&mode=print
Obs! att detta exempel är från Hälsingland som har sämre tillväxt en Mälarlandskapen

[Kungsune]

Oops! Upptäckte att ni redan tjatat ut detta ämne! sorry!

Tittade lite på lantmäteriet och kan ju konstatera att bara ön Birka lätt skulle kunna försörja en stor befolkning med ved utan att minska beståndet.

[Kungsune]

Med utgångspunkt i 20m3 per hus och år skulle dagens Birkaskog kunna försörja drygt 30 hushåll utan att minska. Säkert hade man åtgång till externt virke för annat än eldning. Om däremot samhället eller delar av skogen bränns ned skulle man ju få problem. Då blev man direkt beroende av omgivande samhällen även på den punkten. Birka måste följdaktligen varit oerhört känsligt för bränder. Frågan är om man inte skulle ge upp åretruntboende efter en sådan katastrof?

[Carl Thomas]

Birka fanns i över 200 år, det vet vi.  Siffran 1.000 invånare nämndes i Birkadebatten. 4 personer per hushåll ger 250 hushåll.
Någon ovanligt hög dödlighet i Birka verkar inte ha existerat = folk dog inte i t.ex kolera = vattnet de använde var inte infekterat av latrin från varken människor eller djur.
Dom frös inte heller ihjäl = dom eldade = dom överlevde vintrarna.

För att ha klarat ovanstående under 220 år så måste alltså ved funnits i tillräcklig mängd, vattnet varit rent = avfallsproblematiken fungerat utmärkt. DET är min tes.

Då blir frågan – hur löste man allt detta? Det är en oerhört intressant fråga. Vi vet alltså ATT dom klarade det – men inte HUR. Det är min tes, det är det jag vill diskutera. – men vi fastnar i hur mycket ved man eldade. Ok, museipersonal testade, de uppskattade årsvedförbrukningen till 53 kubikmeter. Jag tycker nog att 20 kubik kan vara ett hyggligt tal att utgå ifrån.

Som jag ser det så visar detta på en bra organisation och ett medvetet styre. Någon form av organisation borde alltså ha funnits för att kunna genomföra allt detta.

Vedmängden blir enorm. 5.000 kubikmeter VET vi transporterades till Birka per år. I Birka behövs då en ”vedhamn” och minst 1 vedbrygga – vilket visar på organisationens styrka och ”makt”.
En brunn måste finnas (förhoppningsvis). Det skulle vara ytterst märkligt om brunn inte fanns – men, hittar vi ingen brunn så vet vi ju att Birka låg där, och fungerade i 220 år – så vi vet alltså också att vattenfrågan var löst – men vi måste då fundera ut hur man löste vattenfrågan. Fraktade man även vatten till Birka?

Avfallsfrågan pekar ju också på en organiserad makt. Folk dog inte som flugor i Birka, det var en normal dödlighet = avfallsfrågan VAR löst – men hur hade dom löst avfallsfrågan? Det är också något att försöka ta reda på.

Det är alltså detta jag vill diskutera, det är detta som är intressant.

Diskussionen rör alltså inte OM Birka fungerade. Det vet vi alla att Birka gjorde. Det ger oss då en möjlighet att se en tydligare verklighet, att få en ännu bättre bild av Birka.  Till Birka fraktades årligen minst 5.000 kubikmeter ved. Oavsett var veden kom ifrån är detta ett mycket stort antal transporter som måste utföras för att få veden till Birkas vedbrygga/or. Träden måste också fällas, barkas, kapas, klyvas, osv. Det är en stor organisation som behövs. Vi vet alltså att denna organisation fanns eftersom Birka bevisligen fungerade i 220 år.
Men hur såg denna organisation ut? Varför fanns denna organisation = vad var Birka uppgift? Och vem styrde denna organisation?

För mig växer alltså ett allt mer komplext och starkt samhälle fram som jag då misstänker styrdes av någon mäktig organisation, kanske en Kungamakt, vars makt var så stark att Birka fungerade i 220 år. Om Kungen dog så ärvdes alltså makten av nästa kung – som såg Birka så oerhört viktig att även han såg till att ved, vatten och avfall inte störde bilden för Birkaborna – under 220 år.

Jag har alltså ingen som helst baktanke – jag vill påvisa en fullkomlig självklarhet (ved) samt vilka mängder detta blir – och vi VET att det fungerade under 220 år – men inte hur.

Thomas

[Nils Ristare]

Vedmängden blir enorm. 5.000 kubikmeter VET vi transporterades till Birka per år. I Birka behövs då en ”vedhamn” och minst 1 vedbrygga – vilket visar på organisationens styrka och ”makt”.

Ursäkta, men hur vet vi mängden som transporterades dit?

[Kungsune]

250 hushåll låter rätt överdrivet. Är inte det bara en av Ambrosianas våta drömmar?
Är det inte bättre att utgå från betydligt blygsammare siffror än det innan man har några bättre underlägg? Det bör ju ha funnits några öppna platser på den lilla plätten också eller stod husen packade som sillar?

[Reuterdahl]

Varifrån kommer siffran 4 personer/hushåll? Det känns som en ganska modern siffra. Överhuvuidtaget är det svårt att säga något om hushållens storlek, dels beroende på vilka man räkanar in hushållet; familj, familj+drängar/pigor/trälar/andra som kan kopplas till hushållet etc. Sedan kommer man till beräkningar på antal barn, här kan man titta på överlevbandefrekvenser om hur länge man behöll barnen. Det är i historisk tid inte okänt att barn tidigt får bli drängar e.d.

Magnus Reuterdahl

[Carl Thomas]

Kung Sune, jag har inga aspekter på hur många personer/hushåll som fanns på Birka. Det var en siffra som användes i debatten. För mig spelar invånarantalet ingen roll. Jag tyckte att 1.000 personer verkade väldigt mycket eftersom jag förstod vedmängden som då skulle gå åt – och ”protesterade” genom att försöka förklara hur stor den var – därav denna ved-debatt.

Invånarantalet har bara med den totala årsvedmängden att göra – inte med antalet kubik per hushåll.

Reuterdal, som jag redovisade från början, 4 per hushåll är en siffra tagen ur luften. Antalet personer per hushåll påverkar inte årsvedförbrukningen speciellt mycket per hushåll – däremot påverkas den totala mängden ved för hela Birka.

Frågan om drängar osv i Birka är ju en intressant fråga. Birka var ju ingen vanlig typ av samhälle, snarare tvärtom. Den Bild jag har av Birka är ju en handelsstad/köpmansstad. Man var alltså beroende av många saker utifrån eftersom ön inte hade några större arealer möjliga till jordbruk. Lite kunde man säkert producera på själva ön och lite boskap kunde säkert beta där också – men det fungerar ju som så att om Birkas befolkning käkade fårkött varje dag till middag, och de åt 250 gram var, så gick det år 6,25 får per dag = 2.281 får per år – och så många kunde troligen inte beta på Björkö. (Jag räknar då med en slaktvikt på 20 kilo per får).

Hur många trälar, drängar och pigor behövs i en sådan typ av stad – med tanke på att nästan allt måste fraktas per båt ut till Björkö/Birka?

Thomas

[Gorm]

Carl Thomas: Låt oss säga att de 20 kubik som du föreslår är ett rimligt schablonvärde. De georadarundersökningar som RAÄ UV gjorde häormåret visar hur staden har vuxit under sin existens. Jag är heller inte helt främmande för att befolkningsmängden minskat under perioder. Det kan även vara rimligt att anta att huskonstruktioner, eldningsteknik och klimat har skiftat över de ca 200 år som Birka existerade. Hur ser det ut med de hus som faktiskt grävts, är de av samma typ eller förekommer olika varianter och storlekar? Bodde det människor på Björkö men utanför själva staden (undersökningar i Björkö by visar på sen vikingatid och det finns gravfält på ön utan direkt koppling till själva staden)?

Hur tar du hänsyn till detta i dina uträkningar?

/Johan - som noterade att antalet inlägg precis passerade 24 000!

[Mats Hansson]

250 hushåll låter rätt överdrivet. Är inte det bara en av Ambrosianas våta drömmar?
Är det inte bättre att utgå från betydligt blygsammare siffror än det innan man har några bättre underlägg? Det bör ju ha funnits några öppna platser på den lilla plätten också eller stod husen packade som sillar?

Det blev mycket Birka nu igen...
Nu ska vi inte lasta Ambrosiani för siffror han inte uppgett. Jag har redan citerat honom från Birka-böckerna (läsvärda, rekommenderas!) i tråden "Birka och sen då..." men får väl göra det igen:

Birka bör i genomsnitt under sin levnadstid ha haft omkring 700 invånare. Den ojämna fördelningen mellan gravar från 800-tal och 900-tal visar dock att invånarantalet har växlat. Detta bekräftas också av vad vi vet om bebyggelseutvecklingen i staden. Gissningsvis har staden till en början inte haft mer än några hundra invånare och under 900-talet långt mer än 1000. För sin tid var detta ett stort samhälle, där endast Hedeby, Gnezdovo vid Smolensk och kanske Wolin har varit större i det nordeuropeiska området.

/Mats

[Kungsune]

För mig spelar invånarantalet ingen roll. Jag tyckte att 1.000 personer verkade väldigt mycket eftersom jag förstod vedmängden som då skulle gå åt – och ”protesterade” genom att försöka förklara hur stor den var – därav denna ved-debatt.

Ja, jag håller med dig om det. Det är ju inte lätt att uttala sig om Birkas invånarantal eftersom man inte vet hur många hus det fanns eller hur många som bodde i varje hus. Om man som jag tror att Birka bestod av max 30-40 huskroppar som behövde värmas så blir inte vedåtgången något som helst problem under normala förhållanden. Behöver man bygga nytt blir kanske timmeruttaget en utlösande faktor till krympande skog. En möjlig utveckling: Expansionen ledde fram till att det blev allt svårare att upprätthålla en balans. När staden brändes ned (och kanske samtidigt en del skog)kan det hända att det blev allt för stora resurser som krävdes för att återuppbygga av bl. a. dina framförda skäl. Kanske en härlig uppgift för någon att försöka leda sådana här tankegångar i bevis.
Sammansättningen på invånarna är ju en sak som ofta glöms. Alla gamla, sjuka, barn. Det var ju inte bara friska män och kvinnor i 35 årsåldern som många verkar tro.  Sen alla olika komfortklasser som förmodligen hade väldigt skilda krav/möjligheter till såväl boendemiljö som mattillgång -vedtillgång. Slavar förväntades nog hålla tillgodo med betydligt sämre boendeklimat. Jag vet inte vilka metoder man rätt skulle kunna pröva allt det här med? Georadarundersökningen kanske kan ge lite nya perspektiv på stadens storlek?

[Nils Ristare]

Jag förstår att du med "späntade" plankor menar plankor som radiellt kluvits och kilats upp som apelsinklyftor ur en stock. Det ger just helt obrutna fibrer och en starkare planka. Att såga som vi gör idag med cirkelklingor ger många avskurna fibrer och en mycket sämre planka ur hållfasthetssynpunkt.

Den vikingatida skeppsbyggaren som fått lära sig att vara kvalitetsmedveten skulle direkt spolat den sågade plankan. Han satte en ära i att inte skära av träfibrer någonstans. Därför gick han ute i naturen med mallar och valde ut självväxta böjda former för spant, knän m.m.

Att handsåga en radiellt framställd "apelsinklyfta" till en planka skulle vara väldigt jobbigt. Den vikingatida timmermannen skulle säkert bila till plankan med fästklampar mycket fortare än två man sågade. Sågade man fick man heller inte den nödvändiga fästklampen på insidan av bordläggningsplankan. Så får vi inte glömma att sågarna på vikingatiden var av så dålig kvalitét att de knappast dög till tyngre sågning. 

Lite OT igen .......men bilade man så fick man ju lite tändved också ! 

Visst blir borden svagare, men uppenbarligen fanns det någon tungt vägande fördel med sågade bord som gjorde att de tids nog nästan helt trängde ut de späntade/handhuggna. Därför tror jag också att förklaringen är att sågarna på vikingatiden helt enkelt inte var tillräckligt bra. Vilket i nästa steg betyder att gemene man inte hade en vettig såg till veden. Kvar blir yxor med olika utformning och, precis som redan har sagts i tråden, det är inte så lätt att förvandla en stock till snygga vedträn med hjälp av enbart yxor.

Jag tror därför fortfarande på teorin (förlåt, hypotesen) att vedinsamling var något som sköttes av barn som var för gamla för att behöva passas men för unga för att kunna sättas i hårdare arbete. Vi vet att det har varit så i Sverige i historisk tid och vi vet att det fortfarande fungerar så i många u-länder. Dessutom förklarar det varför man eldade med ris och andra träslag som är "fel" för den som vill elda effektivt enligt dagens mått. Som en ren bonus ger det ett praktiskt användningsområde för barnskridskorna, vid sidan av nöjesåkning.

[Jerrark]

.Då blir frågan – hur löste man allt detta? Det är en oerhört intressant fråga. Vi vet alltså ATT dom klarade det – men inte HUR. Det är min tes, det är det jag vill diskutera. – men vi fastnar i hur mycket ved man eldade. Ok, museipersonal testade, de uppskattade årsvedförbrukningen till 53 kubikmeter. Jag tycker nog att 20 kubik kan vara ett hyggligt tal att utgå ifrån.

Hur har man löst det i samhällen av samma storlek och befolkningsmängd och som legat i klimatzoner liknande Birkas?
Som jag redan nämnt fanns det i Östra Norodamerika samhällen som var lika stora eller i några fall större än Birka och som i viss mån bör ha haft liknande behov. Hur löste de sina behov? Det är kanske något man bör titta på för att få vissa hållpunkter och referensramar. En sak verkar i alla fall framgå av de beskrivningar som Européerna ger av dessa samhällen, det verkar inte vara tal om någon större avskogning runt dem. Avskogningen satte först fart med Européerna.

En brunn måste finnas (förhoppningsvis). Det skulle vara ytterst märkligt om brunn inte fanns – men, hittar vi ingen brunn så vet vi ju att Birka låg där, och fungerade i 220 år – så vi vet alltså också att vattenfrågan var löst – men vi måste då fundera ut hur man löste vattenfrågan. Fraktade man även vatten till Birka?

Hur var det med Mälarens vatten under vikingatiden? Var det drickbart eller för bräckt? Rent nog torde det väl ha varit. Man kan ju i sammanhanget nämna att än idag är sjövattnet på vissa håll, som t ex i Arjeplogs kommun i Norrbottens län fortfarande drickbart. I sammanhanget kan man ju fråga sig vilka andra vattenkroppar (sjöar) som låg i närheten av Mälaren och vilka hade sött vatten?

För mig växer alltså ett allt mer komplext och starkt samhälle fram som jag då misstänker styrdes av någon mäktig organisation, kanske en Kungamakt, vars makt var så stark att Birka fungerade i 220 år. Om Kungen dog så ärvdes alltså makten av nästa kung – som såg Birka så oerhört viktig att även han såg till att ved, vatten och avfall inte störde bilden för Birkaborna – under 220 år.

De samhällen i östra Nordamerika av Birkas storlek och större som jag hänvisat till tidigare hade ingen central kungamakt utan ofta var byarna/städerna självstyrande enheter som ibland ingick i större stamfederationer. Men uppenbarligen var de organiserade nog för att lösa praktiska frågor som ved, vatten, och avfallshantering, samt att bestämma när, var och hur man skulle bygga sina hus och så vidare. Men det behövdes inga kungar för sådant.
Förövrigt var dessa stamförbund säkert lika väl organiserade också militärt som Birka, eftersom de under ett par hundra år kunde hålla allt större och större Europeiska militärförband, med för den tiden toppmoderna vapen (artilleri och dylikt), stången.

Jag säger inte att Birka var likadant som dessa samhällen men man bör ändå titta på dem för att få vissa idéer om hur Birka kan ha fungerat, praktiskt och organisationsmässigt.

[Carl Thomas]

Gorm, ju mer fakta och kunskap jag har – ju mer förstår jag och ju bättre beslut fattar jag. Det gäller alla människor. Eldningen i härdar av diverse slag har inte förändrats mycket genom årtusenden. Först när kakelugnar och vedspisar kom förändrades vedåtgången.

Arkeologiska fynd berättar om husen och deras förändringar, hur mycket folket som bott i Birka osv. Det är en del av kunskapen om Birka. Vedåtgången kanske inte kan grävas ut arkeologiskt – men – när man väl förstår vedåtgången kan man absolut börja leta efter dess konsekvenser, t.ex vedbrygga/or som behövs, kanske en egen ”vedhamn”. Förstår man inte vedåtgången så kan man inte heller leta efter dessa saker = ju mer kunskap man har- osv.

Jerrak, Birka ligger på en ö. Öar är alltid bekymmersamma att bo på om de inte är så stora att gården/samhället är självförsörjande. Birka är en liten ö. Visst jordbruk har säkert funnits, men en stor befolkning, låt säga 700 personer, äter mer än vad Birkas areal kan producera. Isförhållanden varierar år från år. Vissa år ligger fast is hela vintern, andra år kan inga transporter ske alls eftersom isen varken bär eller brister – allt detta visste våra förfäder och de tog hänsyn till detta när det, t.ex gällde ved, proviant osv. Allt de behövde för att överleva vintern måste alltså vara i Birka före vintern.
Om 700 personer bodde på Birka så var ju t.ex all dödved, pinnar och grenar bortplockade redan första året. Var hämtade man sedan pinnar och grenar? Även om det nu skulle finnas sådant på ön hur hämtade man detta under vintern när pinnar och grenar ligger under snön?

Enligt uppgifter jag läst var Mälarens vatten bräckt = odrickbart för daglig förbrukning – men det är vad jag läst. Kunde Birkaborna hämta sitt drickvatten från sjön så är vattenproblemet löst – men om så är fallet ställs mycket höga krav på avfallshanteringen så att avfallet inte gjorde sjöns vatten farligt. Det måste alltså finnas en balans mellan vatten och avfall så att Birkaborna inte dör av kolera = det måste ha varit organiserat.

Om någon organisation inte behövdes så växer ju hela den vikingatida befolkningen i min aktning måste jag säga eftersom då kunskap och förståelse alltså var gemene mans egendom om vatten och avfall. Vart tog denna kunskap vägen på medeltiden när man kastade ut avfallet på gatorna? (Om man nu verkligen gjorde så, vilket jag faktiskt hyser mina tvivel om).
Sedan tror jag inte att vi kan jämföar Birkabor med Nord Amerikas indianer eller med andra avlägsna folkslag eftersom det skiljer sig allt för mycket i breddgrader, natur, växter, djurliv, kultur, religion och tradition mellan dem – men det är vad jag tror. Jag har ju levt i en annan kultur under 20 år och blev hemtam i den kulturen även i dess djup, alltså inte enbart på ytan. Jag skulle inte våga mig på att jämföra olika kulturer rakt av eftersom varje kultur är mycket komplex.

Indianerna var väl de första riktiga gerillaförbanden – och det vet vi ju från Finlands vinterkrig, Vietnam och andra krigsskådeplatser att gerilla krig är ytterst svårt att klara sig emot. Enda sättet att klara det är med massor av soldater samt att nöta ut gerillaförbanden.
Indianerna hade, om jag minns rätt flera olika ledare samtidigt, en religiös ledare, en stamledare i fred, och en krigsledare. Var och en ledde, med full makt bakom ledarskapet inom respektive område. Det underlättar. Men indiankrig är väl OT i denna tråd.

Thomas