Konstig uppmålning

[Tomte]

Den lite speciella inskriften på Ög 238 lyder i translittererad form þulkR * uasuek * sin × þaosi × if(t)iR × (a)iRku k, detta enligt såväl Samnordisk runtextdatabas som RAÄ:s informationsskylt vid stenen. Vid den senaste uppmålningen har man dock i ordet uasuek hoppat över runorna mellan s och k. Vad kan en sådan sak bero på? u-runan har uppenbarligen varit uppmålad förut, för där fanns spår av färg? Kan man plötsligt ha blivit osäker på dess läge eller form? Av det stungna i:et såg jag inte ett färgspår, men kunde inte heller själv slå fast var den var. Bör man inte etablera en ny tolkning om man anser att u- och e-runorna har utplånats eller aldrig funnits?


Jag har även vid andra runstenar reagerat på att man inte uppmålat allt som anses finnas där vid de senaste tillfällena. Någon som tänkt på samma sak någonstans, och någon som har en teori om vad sådant kan bero på? I något fall har jag det själv; Ög 214 har saknat all färg i flera år, trots att hela inskriften är känd och det mesta anses vara oskatt, men i det fallet kräver uppmålning att en landsväg stängs av eller kraftigt blockeras. Så är dock inte alls fallet med Ög 238.

[Jan Owe]

Enligt mina noteringar så har Runverket (1988) fört in följande läsning av Ög 238 i ett av sina fältexemplar:
þulkR * uas(u)(e)k * sin × þaosi × if(t)iR × (a)iRku (k)...
Detta kommer kontrolleras mot fältexemplaret innan nästa version av Samnordisk runtextdatabas kommer.
Stenen har nämligen senast målats i år 2000 och läsningen kan då ytterligare ha kommenterats.
Stenen är uppenbarligen svårläst - och svårtolkad. Vid senare uppmålningar kan Runverket medvetet ha låtit bli att måla i osäkra runor för att göra det möjligt att granska runan vid ett annat kanske mer gynnsamt belysningsläge. En imålad runa kan nämligen inte granskas "neutralt" igen förrän färgen försvunnit.
/Jan

[Tomte]

Okej. Tack för svaret. Men jag har även en annan fråga på området uppmålning: Finns det också någon regel eller praxis för hur mycket av en runstens inskrift som måste vara känd för att man ska bry sig om att måla i någonting över huvud taget? Den vittringsskadade Ög 115, t.ex., saknar helt uppmålning, trots att faktiskt flera av dess runor är kända och ännu identifierbara. Det känns lite tråkigt att man inte bryr sig om att fylla i det som trots allt är identifierbart på den. 

[Jan Owe]

Varje år hinner Runverket måla i kanske 50 runstenar, det räcker inte för alla runstenar som man skulle önska målades i. Några runstenar brukar hinnas med i Östergötland, men det dröjer länge tills varje sten har blivit besökt och imålad. För en del stenar dröjer det flera generationer, för andra som utpekats som vårdobjekt blir det oftare.
/Jan

[Tomte]

När/var kom egentligen tolkningen av det femte ordet som if(t)ir? I Östergötlands runinskrifter och även i något runinskriftsordlexikon jag läst står det ifuir (eller möjligen if(u)ir) Brate tolkar det som att u där är en lönnskrift för t och visar på motsvarande för andra u:et i ordet uasuek, som han tolkar som "reste". Och nog ser det mer ut som en u-runa (eller en l-runa) än en t-runa...?

[Ragnfast]

Man kan ju numera "adoptera" en runsten. Borde man inte erbjuda vederbörande en snabbkurs i hur man målar upp en sten? Samtalade med en stenkonservator när jag grävde i Västergarn i somras. Enligt honom har de gått över till en vattenbaserad färg, som inte är speciellt svår att handskas med.