Även jag har funderat lite över den här märkliga övervikten för just andra världskriget. Utöver de saker som redan nämns i tråden tror jag att det även kan ha att göra med den strida ström av spelfilmer och numera även dataspel i ämnet. Det finns även ett stort antal böcker som tar upp alla tänkbara (och otänkbara) aspekter.
Nästa anledning tror jag kan vara den stora spännvidden med så många typer av krigföring i vitt skilda miljöer (i öknen, till sjöss, på fjälltoppar, o.s.v.) och så många intressanta "icke-krigiska" fenomen (förintelsen, interneringen av japaner i USA, nazisternas väg till makten, o.s.v.). Det finns liksom något för alla, oavsett vilken nisch man väljer att snöa in på.
Till saken hör säkert även den ymniga floran av myter som av propagandaskäl skapades redan under kriget, där alla sidor hade sina egna hjältar som var med om fantastiska äventyr och begick stordåd under svåra umbäranden. Att det faktiskt fanns ett stort antal hemliga operationer med fantasieggande namn bidrar med ännu mer romantik och "nervpirr".
Slutligen så är det ett väl dokumenterat krig och därmed tilltalar det alla med ett lätt överdrivet behov av ordning och systematik. Bland de som år ut och år in diskuterar eldhastigheter på kpistar, toppfarter på bandvagnar, vilket förband i vilken division som fick flest utmärkelser och ifall vapnet X med ammunitionen Y tränger igenom pansaret på stridsvagnen Z, finns säkert en hel del personer med diagnoser som Aspergers och liknande (och därmed inget ont sagt om personer med dessa diagnoser!).
