Författare Ämne: Vägar och vagnar  (läst 29173 gånger)

Utloggad sjovik

  • Medlem
  • Antal inlägg: 74
  • Mitt ego
Vägar och vagnar
« skrivet: juli 25, 2009, 19:46 »
Hur tog man sig fram i landet innan medeltiden? Fanns det vägnät värd namnet, eller bara korta vägstumpar och därutöver glesa stigar?  Som smålänning tycker jag mig se att de små länderna i hög grad verkar breda ut sig från vattenvägar, gränserna dem emellan går oftast inte mitt i en å eller sjö utan mitt i landet däremellan. Vissa småländer tycks dessutom ha en tyngdpunkt där olika vattenvägar möts. Är vattenlederna den tidens motorvägar och de "landsvägar" som finns oftast bara "på" och "avfarter"? Kom vägnätet först med centralmakten och rytteriet?  Finns det några spår av längre vägar i skrift eller lämningar?
/ Yngwe

Det var så det börjadet, "Förmedeltida vägar". I stället för att söka igenom alla 499 inläggen efter svaret, tar jag mig friheten att börja om med en fråga. Ett organiserat vägbygge behövs knappast så länge det rör sig om fotvandrare eller ryttare. Naturligt uppkomna stigar duger, ibland förstärkta t ex vid passage av våtmarker. Även varutransporter på klövjehäst, eller på släde av ackjatyp, går bra på stigar, åtminstone om man håller undan vegetationen på sidorna av stigen.

Men — när man började använda vagnar för transporter av varor och människor uppstod behovet av byggda vägar, breda, släta och slitstarka. Frågan är given: När kunde man bygga vagnar som var lämpade för fjärrtransporter? Det handlar alltså inte om eleganta fordon för rituellt bruk, och jag har också svårt att tänka mig oxkärror med klumpiga träskivor som hjul (jfr familjen Hedenhös) för långväga frakter.

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
SV: Vägar och vagnar
« Svar #1 skrivet: juli 25, 2009, 19:55 »
Följdfråga; vad finns det ö h t för arkeologiska belägg för vagnanvändning under förhistorisk tid i Skandinavien?

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Vägar och vagnar
« Svar #2 skrivet: juli 26, 2009, 00:12 »
Det finns vagnfynd från från flera håll i Skandinavien, även rekonstruktioner.  Har för mej att det äldsta  fyndet är danskt och  ungefär Vendeltid.  Sen finns ju bilder på hällar.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Vägar och vagnar
« Svar #3 skrivet: juli 26, 2009, 01:27 »
Inför anläggandet av Yttre Ringvägen i samband med Öresundsbrons byggande 1998, påträffades delar av en förhistorisk väg i Kvarnby öster om Malmö. Arkeologerna frilade en stenlagd väg, som med hjälp av Kol-14-metoden daterades till början av yngre bronsålder;

http://www.m.lst.se/lstweb/Common/Templates/OpenPageRightBox.aspx?NRMODE=Published&NRORIGINALURL=%2Fskane%2FKartor_och_planeringsunderlag%2FKulturmiljoprogram%2FSkanes_historia_och_utveckling%2FKommunikationernas_landskap%2FDet_aldsta_vagnatet%2FEn_bronsaldersvag.htm&NRNODEGUID=%7BF4E7E7F7-5CE2-4921-BE19-E4D9405F3FEA%7D&NRCACHEHINT=Guest&print=true

Södra Skåne i ett makroperspektiv:
http://www.uppakra.se/docs/uppakra4/17_Samuels_U4.pdf
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
SV: Vägar och vagnar
« Svar #4 skrivet: juli 26, 2009, 11:07 »
Finns det några referenser till dessa vagnsfynd?
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Troels

  • Stammis
  • Antal inlägg: 198
    • Gedevasen.dk
SV: Vägar och vagnar
« Svar #5 skrivet: juli 26, 2009, 14:08 »
Vogne krævede naturligvis en rydning, men i sletteområder og andet ikke klippefyldt område anlagde man i Norden før middelalderen normalt kun vej i vådområder og vadesteder. Tænk på, at de asiatiske og sydeuropæiske steppefolk meget tidligt havde en slags prærievogne, og at prærievognene senere både krydsede Rocky Mountains, Sierra Nevada og de nordligere skove uden egentlige vejanlæg.

Det ældste hjul i Danmark er dateret til yngre stenalder, 2000-tallet f.Kr. - og vogne er velkendte fra bronzealderens helleristninger og solvognen.

Arkeologiforum har i øvrigt en udmærket søgefunktion. Vogne blev særligt drøftet i tråden om förmedeltida vägar 5.-7. januar (mail 310-317) med referencer til litteratur om vogne.


Utloggad sjovik

  • Medlem
  • Antal inlägg: 74
  • Mitt ego
SV: Vägar och vagnar
« Svar #6 skrivet: juli 26, 2009, 20:57 »

Arkeologiforum har i øvrigt en udmærket søgefunktion. Vogne blev særligt drøftet i tråden om förmedeltida vägar 5.-7. januar (mail 310-317) med referencer til litteratur om vogne.


Tack för tipset enligt ovan. Därifrån kommer detta citat: "Det forekommer jo ret usandsynligt, at man skulle indføre vogne til kultisk brug i Norden i bronzealderen (solvognen, helleristninger og hjulfund), og så først i middelalderen opdage, at vognen og hjulet også kan benyttes til andet."

Vagnar och vägar för rituellt bruk tycks ha funnits tidigt, men de tidiga vagnarna kanske helt enkelt inte var stabila nog för att tåla att användas för vardagliga, långväga varutransporter. Dessutom krävdes ju administrativt ordnade vägbyggen om det skulle fungera. Fanns en administration (riksmakt) före medeltiden som hade både intresse av och möjlighet att genomdriva kostsamma vägbyggen, motsvarande våra läns- och riksvägar? Särskilt om man jämförde med det redan etablerade transportsystemet via vattenvägar. Frågan kvarstår: När hade vagnbyggnadstekniken nått så långt att det var någon idé att bygga särskilda vägar för vagnstransporter? Och en tilläggsfråga: När nådde mängden av varor som behövde transporteras till lands sådan storlek att det lönade sig att bygga vägarna?

En teknisk undran. Är en vagn med trähjul överhuvudtaget stark nog för att skrangla fram på knaggliga vägar? Eller måste hjulen vara järnskodda för att hålla? Finns någon forntidsfordonstekniker bland läsarna?

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Vägar och vagnar
« Svar #7 skrivet: juli 26, 2009, 21:08 »
Hmmm  Måste det vara en "riksmakt"?  Jag tror att det fanns ett intresse på "regional nivå"   alltså hos småkungar och hövdingar att bygga vägar.  När dessa väl är etablerade, (kanske sedan århundrade) så  borde det vara relativt enkelt att förbinda dessa "regioner".   Egentligen borde man (vi)  ta en funderare , landskap för landskap över tänkbara (och icke tänkbara)  alternativ.  OOOMM  det fanns ett enklare och befintligt alternativ så använde man detta,  vägar byggdes enbart där det fanns ett behov av dessa.  Vilka vägar uppfattar DU som gamla i det landskap där DU bor??

Utloggad Troels

  • Stammis
  • Antal inlägg: 198
    • Gedevasen.dk
SV: Vägar och vagnar
« Svar #8 skrivet: juli 26, 2009, 23:15 »

Arkeologiforum har i øvrigt en udmærket søgefunktion. Vogne blev særligt drøftet i tråden om förmedeltida vägar 5.-7. januar (mail 310-317) med referencer til litteratur om vogne.


Tack för tipset enligt ovan. Därifrån kommer detta citat: "Det forekommer jo ret usandsynligt, at man skulle indføre vogne til kultisk brug i Norden i bronzealderen (solvognen, helleristninger og hjulfund), og så først i middelalderen opdage, at vognen og hjulet også kan benyttes til andet."

Vagnar och vägar för rituellt bruk tycks ha funnits tidigt, men de tidiga vagnarna kanske helt enkelt inte var stabila nog för att tåla att användas för vardagliga, långväga varutransporter. Dessutom krävdes ju administrativt ordnade vägbyggen om det skulle fungera. Fanns en administration (riksmakt) före medeltiden som hade både intresse av och möjlighet att genomdriva kostsamma vägbyggen, motsvarande våra läns- och riksvägar? Särskilt om man jämförde med det redan etablerade transportsystemet via vattenvägar. Frågan kvarstår: När hade vagnbyggnadstekniken nått så långt att det var någon idé att bygga särskilda vägar för vagnstransporter? Och en tilläggsfråga: När nådde mängden av varor som behövde transporteras till lands sådan storlek att det lönade sig att bygga vägarna?


Der kvarstår ingen fråga – du opstiller blot forkerte forudsætninger. Jeg vil foreslå, at du læser nogle af de anførte referencer til weblitteratur – bl.a. om rekonstruktionen af arbejdsvognen fra Rappendam fra romersk jernalder, hvor der ikke var anlagte veje på Sjælland bortset fra over vand og vådmark – men helt klart et sammenhængende vejnet siden bondestenalderen. Den populære side er i overensstemmelse med den anden reference, som er en doktordisputats af en vognspecialist – det er i nærværende sammenhæng underordnet, at de er danske. Selvfølgelig skal Sverige ses som vejmæssigt isolerede og forskelligartede regioner, som fremført i mange af de 500 mails, men det ændrer ikke på, at vogne også bør have forekommet i mange svenske regioner før den tid, hvor Sverige blev et rige.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vägar och vagnar
« Svar #9 skrivet: juli 27, 2009, 02:38 »

Arkeologiforum har i øvrigt en udmærket søgefunktion. Vogne blev særligt drøftet i tråden om förmedeltida vägar 5.-7. januar (mail 310-317) med referencer til litteratur om vogne.


Tack för tipset enligt ovan. Därifrån kommer detta citat: "Det forekommer jo ret usandsynligt, at man skulle indføre vogne til kultisk brug i Norden i bronzealderen (solvognen, helleristninger og hjulfund), og så først i middelalderen opdage, at vognen og hjulet også kan benyttes til andet."

Vagnar och vägar för rituellt bruk tycks ha funnits tidigt, men de tidiga vagnarna kanske helt enkelt inte var stabila nog för att tåla att användas för vardagliga, långväga varutransporter. Dessutom krävdes ju administrativt ordnade vägbyggen om det skulle fungera. Fanns en administration (riksmakt) före medeltiden som hade både intresse av och möjlighet att genomdriva kostsamma vägbyggen, motsvarande våra läns- och riksvägar? Särskilt om man jämförde med det redan etablerade transportsystemet via vattenvägar. Frågan kvarstår: När hade vagnbyggnadstekniken nått så långt att det var någon idé att bygga särskilda vägar för vagnstransporter? Och en tilläggsfråga: När nådde mängden av varor som behövde transporteras till lands sådan storlek att det lönade sig att bygga vägarna?

En teknisk undran. Är en vagn med trähjul överhuvudtaget stark nog för att skrangla fram på knaggliga vägar? Eller måste hjulen vara järnskodda för att hålla? Finns någon forntidsfordonstekniker bland läsarna?

Jag är ingen fornfordonstekniker men i proffesionen van att räkna på laster och hjul.  Att i skogsteräng köra vagn är i praktiken omöjligt, dels krävs det mycket stor dragkraft men framförallt slås vagnen sönder oerhört fort. Inte bara hjul utan och styrning och axlar stryker med blixtfort. Att transportera längre sträckor på vagn kräver väg eller mycket slätt underlag. Och innan vagnen är fjädrad är lastkapaciteten fortfarande relativt låg, jag skulle tro att man kortare sträckor klarar ett par ton eller lite mer, men handlar det om många mil mindre än hälften. Även på en perfekt väg skulle axlarna bränna upp sig själv av friktion.

En bra måttsock är att jämföra artelleripjäser. På 1600-talet  kunde 6-punds kanon hålla jämn fart med övriga förband på standard väg, den väger ca 1,2 ton varav 900 kg utgörs av eldröret, alltså lasten. 12-pundaren vars eldrör vägde 1,7 ton kunde bara hålla fart på de absolut bästa vägarna.  Man ska då ha i åtanke att 6-pundaren då drogs av 6 hästar och 12-pundaren av upp till det dubbla. Detta är en minst lika avgörande punkt som den mekaniska tror jag, hästar är dyra.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vägar och vagnar
« Svar #10 skrivet: juli 29, 2009, 10:48 »
Holländarvägen mellan Huseby Bruk och Karlshamn anläggs av bröderna de Rees som behövde en transportväg för järnet, detta sker ca 1640. Det verkar alltså som om vägen saknar kapacitet att ta transporter fram till dess, trots att den samanfaller med den utpekade vägen från Växjö till Elleholm.

Även vägen mellan Växjö och Kalmar sägs under slutet av 1500-talet vara i så uselt skick att den knappt är framkomlig och i det närmaste är oanvändbar, tyvärr kan jag inte hitta nu var detta omnämnts utan får återkomma så fort jag hittar det.

I vilket fall verkar det som om Växjö saknar vettig väg för transprter till hamnarna i Karlshamn och Kalmar vid medeltidens slut. Det är ganska anmärkningsvärt.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Vägar och vagnar
« Svar #11 skrivet: juli 29, 2009, 13:47 »
Just att man nämner att vägar är i dåligt skick, - kan inte det peka på att  andra vägar är i bättre skick, eller att man förväntar att dessa vägar borde vara i bättre skick.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vägar och vagnar
« Svar #12 skrivet: juli 30, 2009, 12:01 »
Jo visst, uppenbart är det så att man förväntar sig en högre standard. Men man får inte glömma att Kalmar och Växjö under lång tid varit regionens komersiella och religösa centra och man kan tycka då att det borde finnas en fungerande väg däremellan. 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Vägar och vagnar
« Svar #13 skrivet: juli 30, 2009, 14:24 »
Finns det några referenser till dessa vagnsfynd?

Ett känt vagnsfynd kan man bese på Nationalmuseum i Köpenhamn, de s k Dejbjerg-vognene, visserligen funna i Danmark, och kanske byggda i Centraleuropa, men ändå av stort intresse. Vagnarna är från tiden för Kristi födelse.

Pragtvogne - Vognene fra Dejbjerg 
 
Gravskikken blev mere enkel, og de ting, der blev ofret, var sjældent af høj værdi. Mellem 500 og 200 f.Kr. var Norden stort set afskåret fra det sydlige Europa. Eksotiske pragtgenstande fra Sydeuropa fandt ikke vej til vore breddegrader. Først i tiden op mod Kr.f. markerede en elite sig ved rige grave med fremmede metalkar og vogne. Der var nu atter etableret kontakt til Centraleuropa.

Fra denne periode er Dejbjerg-vognene, der kort før Kr.f. blev ofret i en vestjysk mose. De to vogne blev skilt ad og lagt ned i en tørvegrav indhegnet med grene og fletværkshegn. Vognene var sandsynligvis en stormands pragtkøretøjer. Jernet i vognkasserne er smedet af centraleuropæisk bjergmalm, og vognene er sandsynligvis fremstillet i Centraleuropa af keltiske håndværkere. Hjulene er dog blevet repareret i Danmark – et af fælgbåndene er smedet af dansk myremalm.


http://www.natmus.dk/sw4516.asp
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: Vägar och vagnar
« Svar #14 skrivet: juli 30, 2009, 17:42 »
När vi nu talar om vagnar och Småland dyker upp i diskussionen är det väl på plats att omnämna den vendeltida vagen som hittades i Skirsnäs mosse på 1940-talet. Skirsnäs mosse ligger lite sydväst om Växjö.

Läs mer här och här

Ytterligare något fynd finns i Skåne

Magnus Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad sjovik

  • Medlem
  • Antal inlägg: 74
  • Mitt ego
SV: Vägar och vagnar
« Svar #15 skrivet: augusti 08, 2009, 09:10 »
Hmmm  Måste det vara en "riksmakt"?  Jag tror att det fanns ett intresse på "regional nivå"   alltså hos småkungar och hövdingar att bygga vägar.

Med "riksmakt" menade jag just småkungar och hövdingar, d v s en makt ovanför bysamfälligheternas nivå. En makt som kunde förmå människor att utföra arbeten som egentligen inte var nödvändiga för dem själva, utan främst för makthavaren.

Vilka vägar uppfattar DU som gamla i det landskap där DU bor??

Just det! Det är i mina hobbyfunderingar om Gävletraktens omvandling från havsbotten till dagens stad, som frågan om vägbyggandet dykt upp. Jag har börjat med att rita rena topografiska kartor, med kustlinjen justerad till den tidsperiod som kartan avser. Om man på dessa markerar kända bebyggelsegrupper, och andra civilisationsyttringar, så borde det gå att se hur vägnätet rimligtvis borde ha utvecklats. Återfinner man sedan vägar i samma lägen på ritade kartor från senare tid, så har man väl fått ett kvitto på att gissningen var riktig?

Att i skogsterräng köra vagn är i praktiken omöjligt, dels krävs det mycket stor dragkraft men framförallt slås vagnen sönder oerhört fort. Inte bara hjul utan och styrning och axlar stryker med blixtfort. Att transportera längre sträckor på vagn kräver väg eller mycket slätt underlag. Och innan vagnen är fjädrad är lastkapaciteten fortfarande relativt låg, jag skulle tro att man kortare sträckor klarar ett par ton eller lite mer, men handlar det om många mil mindre än hälften. Även på en perfekt väg skulle axlarna bränna upp sig själv av friktion.

Intressant. Ungefär som jag misstänkte, att även om det fanns tekniskt fungerande vagnar redan på bronsåldern, så var det inget att använda som dåtidens "långtradare" för fjärrtransport av tunga eller voluminösa varor, eller personer. Det kan inte ha betraktats som lönsamt att bygga ut ett vägnät med den standard som vagntrafiken krävde. Det fanns ju redan vatten- och vintervägar.

Däremot fanns det redan tidigt andra skäl för en "riksmakt" att beordra vägbyggen, av något lägre standard. En härskare på färd genom sitt "rike" färdades förstås till häst, och med ett stort följe, både som personskydd och för att manifestera sin storhet. En vanlig upptrampad ridstig får följet att bli väldigt utdraget, vilket säkerhetschefen säkert inte gillade. Om man istället breddar vägen, och kanske också siktröjer vid sidorna av vägen, så förbättras säkerheten avsevärt. När folket ändå beordrats ut för att göra detta, kan de ju också samtidigt förstärka partier med dålig bärighet, bryta ny bättre väg, där den gamla går i alltför obekväm lutning m m. Det handlar alltså om att "bygga väg" men inte till den standard som krävs för vagnar. Jag tror f ö att vagnar inte var populära ändå, av säkerhetsskäl. Ett följe till häst kan ju fly snabbt, om en anfallande styrka visar sig vara alltför stark, men om hövdingen sitter i en vagn...

En vägstandard av denna typ var också till fördel för export/importnäringarna. Handelsmännen gillade säkert möjligheten att ta sig fram i samlade karavaner. Om de inte använde vatten/vintervägnätet, använde de väl rimligtvis klövjehästar? Ytterligare något att fundera på: Hur stor last kunde en dåtida häst bära (att jämföra med lastförmågan på den hästdragna vagnen)?

Till slut ett citat från Orusts kommuns hemsida: "Till in på 1700-talet utgjordes vägarna på Orust enbart av stigar. För att frakta varor fick man klövja hästen eller använda släpor. Tyngre transporter företogs på släde vintertid. Inom jordbruket användes länge slädar sommartid för att frakta hem hö och säd. Först under 1730-talet började man bygga landsvägar på Orust."

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Vägar och vagnar
« Svar #16 skrivet: augusti 08, 2009, 11:17 »
Jag har också alltid funderat på äldre vägar.  Tex över Hallandsås,  där kan man åka på den nya motorvägen, - eller den gamla vägen, - eller den gamla gamla vägen  där den "Norske post blef röfvad"  enl minnessten  nån gång på 1600-talet. Dessutom finns ju de 2 Gästgiverierna kvar på var sin sida om Hallandsås, där man av tradition samlades för att åka i samlad tropp över den farliga åsen,  Margretetorps gästis och Östra Karups gästis.  Även om dess INTE är förmedeltida så är dom dock gamla. Margretetorp  BYTTE NAMN  efter att drottning Margareta  passerat vid något tillfälle, bör alltså vara äldre än 1200-talet.  Det finns säkert någon lokalhistoriker som kan mera exakta år.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vägar och vagnar
« Svar #17 skrivet: augusti 08, 2009, 17:28 »
Problemet med klövjning är ju att en häst utan vidare kan bära 100-150 kilos packning – men dom klarar inte omfångsrika packningar. De kan bära små saker som är tunga, men inte ett hölass av motsvarande vikt.
Om mycket järn skulle transporteras använde man fler hästar så det var inga problem, det gick bara åt lite mer folk att sköta hästarna. Vikten var alltså inga större problem.

Problemet var omfånget av det som skulle transporteras. En häst kan bära 100 kilo järn – men inte 50 kg hö. Där ligger problemet – och det bör innebära att transportbehovet när det gäller omfång var det som ledde fram till (tvingade fram) vägbyggandet.

Någonstans där självhushållet upphörde, eller började avslutas – och när behov av att frakta, t.ex hö och halm uppstod – då kom de första vägarna.

Säd kan klövjas liksom mjöl. Hudar och skinnvaror är perfekta för klövjning eftersom de kan packas. Järn, flinta, och andra hårda tunga varor är perfekta för klövjning – men inte bra för vagnar.

Så, vad var det som var omfångsrikt och som behövde transporteras, alltså, vika var i behov av detta – och vilka var det som producerade det hela?

Om vi håller oss till hö och halm kan jag tänka mig att de första städerna var i behov av just både hö och halm – som det fanns gott om på landsbygden. För att en frakt skall vara lönsam måste stora mängder transporteras på enklaste sätt med så få män som möjligt, alltså ett rejält hölass på en vagn.  Kanske var det alltså det att vi fick städer som ledde fram till att vi också fick vägar?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vägar och vagnar
« Svar #18 skrivet: augusti 08, 2009, 18:06 »
..hästar har ju under långa tider varit dyrbara ting... för 1 ton behövs således 10 hästar...  är det effektivt...?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vägar och vagnar
« Svar #19 skrivet: augusti 08, 2009, 18:38 »
Hästar bör ha funnits överallt och i stora mängder och priset för en häst var inte speciellt högt när det gäller en ”vanlig” häst, ( 8 ören på 1500 talet). Ser man det som ett antal bönder, som även till och från var handelsmän, använde sina egna hästar så tror jag inte att det var svårt att ”hänga på” några extra hästar. När det gäller tungt material, som t.ex. järn, så tror jag att kilopriset var så högt att det absolut var lönsamt att frakta 150 kilo järn avsevärda sträckor.

Vi vet ju att t.ex oxar användes och ibland till och med kor när det gäller transporter. Oxar kunde ta avsevärt tyngre laster – men transporten tog betydligt längre tid i anspråk så man föredrog säkert hästar.

Stridshingstar var dyra saker – men en vanlig arbetshäst var inte speciellt dyr. 8 ören betalade en av mina förfäder i skatt för kriget mot Lybeck – och klagade på att han kunde få en bra häst för samma belopp…notera att en bra häst kunde fås för 8 ören = en normal häst var alltså billigare.

Jag vill minnas att jag läste någonstans att vid en viss tidpunkt i vår historia fanns det fler hästar än människor i Sverige? Så hästar bör det ju ha varit gott om?

Thomas
Historia är färskvara.