Jag tycker att siffran från 1945, 600.000 hästar är den mest intressanta eftersom industrisamhället nu onekligen tagit över helt från bondesamhället. Då fanns alltså 1 häst per 10 invånare. Någon statistik för åren före 1945 har jag inte hittat, men jag har inte heller sökt allvarligt. Någon intresserad av att söka?
Släpor är, enligt min uppfattning totalt omöjliga att använda i vår typ av natur. De går bra på slät mark, alltså på våra slätter och de går bra att använda under korta transporter – men genom skog och snår fungerar de helt enkelt inte alls.
Volymen är ett problem vid klövjning = låg tyngdpunkt är av nöden. Ett hölass på 100 kilo skulle troligen välta hästen på grund av för hög tyngdpunkt.
Jag tror att man måste se meranvändningen av vagnar som en väsentlig del av deras tillkomst. En vagn användes för att frakta hö till ladorna likaväl som till städerna – samt till mycket annat. Vad man sparade på var antal mandagar vilket på olika sätt var kostsamt = mycket hö kunde fraktas samtidigt = man vann tid och fick skörden i regnskydd. Man kunde ta familjen till kyrkan med bara en häst, osv.
Vagnen var troligtvis statussymbol när den kom, de rika bönderna skaffade vagn först. Herrefolket skaffade speciella vagnar för transport av sig själva. Artilleriet kom och för att frakta kanoner, krut och log måste vagnar finnas – och naturligtvis vägar.
Ser vi enbart på artilleriet så kom det hit på 1400 talet och var fullt utvecklat i mitten av 1500 talet när det gäller grovt artilleri. De ”vanliga” kanonerna i början på 1400 talet var hyggligt lätta (Falkoner, ca 50-100 kilo) sedan kom Falkonetter på 3-400 kilo samt Dubbelfalkonetter lite tyngre – och då är vi i slutet av 1400 talet. I början av 1500 talet kom det tyngre artilleriet, Slangor och Kartover, i mitten av 1500 talet väger de tyngsta kanonerna 6-7 ton styck, 1580 finns kanoner som väger 10,2 ton (Fyrdubbel Notslanga).
Landståget på 1560 talet bestod av 110 kanoner totalt. För att frakta dessa behövdes 5.000 hästar, 3.700 man och 1.200 vagnar
I Landståget ingick även följande personal med hästar och utrustning som inte är medtagna ovan:
Fyrverkare med hantlangare, Krigsbrokolonn (ingenjörstrupper), Petarderare , Furagetrossen, Livsmedelstrossen samt den privata Bagagetrossen med alla de privata folket som medföljde Landståget – vilket kan ha uppgått till ungefär lika många män och hästar som fanns för att frakta kanoner, lod, krut och annan utrustning. En försiktig gissning är alltså att Landståget bestod av ca 8.000 personer och ca 10- 12.000 hästar totalt.
Till dessa transporter behövdes alltså vägar av mycket hög kvalitet. Några få vägar fanns i riket under denna tid som Landståget kunde färdas på – under mycket klagande på vägens standard och många förseningar beroende på att vägar, broar, backar osv inte enkelt kunde passeras.
Så en teori är ju att artilleriet var en av orsakerna till att vägnätet byggdes ut. Nordiska Sjuårskriget kan ha varit en stor faktor när det gäller vårt tidigaste vägnät av hög kvalitet.
Thomas