Men trots detta så kan jag inte på något sätt se att bygden förekommer i någon debatt eller sätts i sammanhang där Västergötland, Skåne eller Mälardalen framställs som de enda alternativen.
Hänger ju uteslutande på vilka delar av arkeologin du kollar. Inom t.ex. agrarhistoria och lågteknisk järnfhantering har området varit av stor vikt för dagens generella kunskapsbild. Detta är dock inget som slår igenom i t.ex. Burenhults böcker men väl i
Det svenska jordbrukets historia.
Visst har området fått mer uppmärksamhet de senaste åren men knappast beroende på framstående resultat av arkeologer eller historiker, det måste helt tillskrivas en viss romanförfattares research av redan kända uppgifter.
Hänger ju på om man söker info inom facklitteratur eller inom populärlitteratur/vetenskap. Söker man sin info i t.ex.
Fornvännen så kan man se att området fått ett rejält publiceringsuppsving från 1990-talet och framåt gentemot tidigare årtionden, jag vågar påstå att antalet artiklar i
Fornvännen om området är högre för de sista 15 åren än för de första 85 i just
Fornvännen.... Andelen artiklar om södra vätterbygden i
Fornvännen har också ökat i förhållande till andelen artiklar om Västergötland, Skåne och Gotland. Man får fundera lite på vilka dataunderlag man lutar sig på när man påstår något.
Visst har det grävts och dokumenterats en hel del i Rogberga och Öggestorp och på Torsvik, och visst har man på senare år tillochmed dykt lite i Vättern, men har man satt in det i något sammahang eller försökt göra sig en bild av samhället i lite större skala? Finns sådana resonemang publicerade så är de väl gömda för gemene man och även för de som letar...
Här sätter du fingret på ett generellt arkeologiskt problem. Storskaliga samhällsbilder tecknas ytterst sällan av dagens arkeologer över huvud taget. Senast det gjordes var väl i just
Det svenska jordbrukets historia.... Vi får väl se hur det går för Welinder i höst när
Nordstedts svenska historia kommer.... Men för södra vätterbygdens del så tror jag att vi kan se fram emot en spännande samhällsteckning där lokalt möter nationellt och för den delen internationellt när Claes Peterson och Ann-Marie Nordman blir klar med sin rapportering av grävningarna av ett par 1600-tals kvarter på öster i Jönköping.
Skall jag gå i försvarsställning så kan jag välja att förklara detta allmänna problem med en hänvisning till den svenska akrologins struktur och finansieringssystem.... Man har i exploateringssvängen betalt för att behandla/dokumentera den ensklida platsen, inte för att teckna en storskalig blid, och det var länge sedan universiteten slutade att ens tänka tanken på lite större/heltäckande samhällsbilder....