Författare Ämne: Asatrons kvinnosyn  (läst 17071 gånger)

Utloggad pentakel

  • Medlem
  • Antal inlägg: 63
SV: Asatrons kvinnosyn
« Svar #40 skrivet: juli 28, 2009, 11:30 »
Vad gäller runristning finns det ett fåtal exempel på att även kvinnor kunde rista i sten; Ann-Sofie Gräslund har skrivit om detta fast jag inte kommer ihåg på rak arm i vilken artikel. Det finns också en drygt 10 år gammal magisteruppsats från SU som behandlar ämnet, Att hugga i sten: Om kvinnor som runristare av Lena Klintberg.

Kvinnor som smeder vet jag ingenting om, men i Västnorge finns exempel på kvinnogravar med bland annat snickarverktyg (till båtbygge) nedlagda. Detta med arbetsfördelning verkar med andra ord, åtminstone under vissa tider och på vissa platser, ha varit mer flytande än man kan tro.

En ordmärkarfråga: är "asatrons" kvinnosyn och det vikingatida samhällets kvinnosyn nödvändigtvis detsamma?

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: Asatrons kvinnosyn
« Svar #41 skrivet: juli 28, 2009, 13:13 »
Citera
En ordmärkarfråga: är "asatrons" kvinnosyn och det vikingatida samhällets kvinnosyn nödvändigtvis detsamma?

Jag tror du har rätt på flera plan med denna synpunkt; vikingatiden är i sig ett svårt bergepp (se t ex kullenmannens inlägg). Vidare, om vi nu talar om en vikingatid, så kan man räkna med flera parallella religoner under denna tid: vid sidan av asatron, vilken sannolikt inte är så sammanhållen utan uttrycken kan nog skilja sig rejält mellan olika regioner och kanske också mellan gårdar och/eller ätter (eg lokala skillnader i gravläggning), finns kristendomen som tar fäste på många platser eller åtminstone kraftigt påverkar samhällena med influenser från flera håll; England, Tyskland, Ryssland. Jag tycker inte att man kan sätta ett likhetstecken.

Vad gäller ergi - är jag inte så säker på att man överhuvudtaget bör översätta det med omanlig utan snarare som ett begrepp för att man går utanför sin egen roll; detta kan vara sexuellt, religöst, socialt men även i övergångsfaser t ex mellan barn/vuxen, vuxen/åldring. Dvs. det borde kunna gå att nyttja på både män, kvinnor och gudar. I Torskväde blir Tor ergi när han tar sig rollen som kvinna för att lura jättarna – ergi har i detta sammanhang egentligen inget med homosexualitet eller omanlighet att göra, då hade man inte behövt skriva att ha tog sig rollen som kvinna, utan han blir ergi just för att byter roll och går utanför det normala.
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
SV: Asatrons kvinnosyn
« Svar #42 skrivet: juli 28, 2009, 13:52 »
Vad gäller runristning finns det ett fåtal exempel på att även kvinnor kunde rista i sten; Ann-Sofie Gräslund har skrivit om detta fast jag inte kommer ihåg på rak arm i vilken artikel. Det finns också en drygt 10 år gammal magisteruppsats från SU som behandlar ämnet, Att hugga i sten: Om kvinnor som runristare av Lena Klintberg.

Låter helt klart intressant, om du kan rota fram några runstensnummer så blir jag glad. :)

Citat från: Reuterdahl
Vad gäller ergi - är jag inte så säker på att man överhuvudtaget bör översätta det med omanlig utan snarare som ett begrepp för att man går utanför sin egen roll; detta kan vara sexuellt, religöst, socialt men även i övergångsfaser t ex mellan barn/vuxen, vuxen/åldring. Dvs. det borde kunna gå att nyttja på både män, kvinnor och gudar. I Torskväde blir Tor ergi när han tar sig rollen som kvinna för att lura jättarna – ergi har i detta sammanhang egentligen inget med homosexualitet eller omanlighet att göra, då hade man inte behövt skriva att ha tog sig rollen som kvinna, utan han blir ergi just för att byter roll och går utanför det normala.

Tyvärr finns det inte några exempel där ordet används om andra än män och de jag läst verkar överens gällande kopplingen ergi och män. Hur som helst verkar som att det fanns normer som man inte ruckade på hur som helst oavsett om man var kvinna, man, bonde, träl, gud eller människa. Jag har inte lagtexterna jag refererade till ovan, nån som vet vad som står där?

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Asatrons kvinnosyn
« Svar #43 skrivet: juli 28, 2009, 15:25 »
pentakel skriver:
Citera
En ordmärkarfråga: är "asatrons" kvinnosyn och det vikingatida samhällets kvinnosyn nödvändigtvis detsamma?
Nej, "asatrons" kvinnosyn var en del av av vikingatidens kvinnosyn, mitt intresse beror på att jag som "munk" på Foteviken skall besvara diverse frågor om vad som skiljer asatrons kvinnosyn från den kristna.
Annat, som regional tradition och sedvana kan också spela in.
Tyvärr vet vi lite med säkerhet om vad traditionen tillät kvinnorna under vikingatiden.


Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Asatrons kvinnosyn
« Svar #44 skrivet: juli 28, 2009, 17:50 »
I Norge har man ett (neutrallt laddat) slangord för homosexalitet, nämligen "skeiv" (skev). I 2003 kom arkeologen Britt Solli ut med boken "Odin - en skeiv krigsgud", där källornas referänser till seid och sexualitet behandlas ingående.

Citera
- Det er på tide å ta tilbake den mangfoldigheten som vikingtida representerte både i kultur og i synet på kjønn, framholder hun. Vikingene var ikke som oss. De tilhørte på mange måter en annerledes og ganske så fremmed kultur. Bortsett fra de voldsromantiske innslagene er denne annerledesheten tonet ned. Jeg retter søkelyset mot vikingenes forhold til kjønnsroller, seksualitet og til dels meget ekstatiske religionspraksis. Det skjedde virkelig et radikalt kulturbrudd i og med innføringen av kristendommen som eneste tillatte religion, understreker Brit Solli.

http://kilden.forskningsradet.no/c17251/artikkel/vis.html?tid=24021

I boken skildrar Solli vad som berättas i den saga-litteratur som blev till under kristendomens hårda regim - när sexuellt förtryck och fobi blev del av predikor, moral och lagar;

”Alle forskere har vært enige om at de verste skjellsord på norrønt mål var ergi (substantiv), argr (adjektiv av ergi) og ragr (metatese – dvs. omskifting av bokstaver – av argr).  "Ergi" betyr i de eldste kilder alltid "seksuell perversitet", hos kvinner nymfomani, hos menn det å la seg bruke som kvinne, homosekualitet. (...)" (s. 140)

Termen "ergi" används alltså ytterst stigmatiserande och knyts till "Odens sejdkonster".

”Religionsskiftet førte til mange endringer. Seiding og spådomskunst ble sterkt fordømt av det kristne presteskapet. Da kristendommen var innført, ble seiding kalt trolldom og forbudt på det strengeste. Ble noen tatt for å drive med trolldom eller spådomskunst, kunne de dømmes fredløse. De mektige volvene ble først til usle trollkjerringer, så til hekser, og med heksene vet vi hvordan det gikk.” (s. 233)


Solli drar alltså en klar linje vid religionens intåg som en tid där sexualiteten - och med den kvinnornas självständighet - undertrycks. I jakten på vår forn-nordiska paganism hittar Solli klara paralleller i samernas för-kristna kultur - i tråd med den bild Carl Thomas gav här ovan.

"Åke Hultkrantz argumeneter for at samenes mektigste gode, Veralden Olmai, er identisk med Frøy. Den samiske tordenguden Horagalles har samme virkeområde som Tor i den norrøne mytologien." (s. 190)

”Likhetene mellom norrøn sed og skikk og samenes religion og religionspraksis var store. Ekstatiske teknikker som seid og sjamanisme, divinatoriske teknikker for å kunne spå om fremtiden og fortiden, var sentrale elementer i både den norrøne og den samiske sed og skikk. Dette endret seg radikalt da de norrøne folk måtte ta den kristne troen. Elementer som fortsatt sto sentralt i samisk sed og skikk, ble brutalt og absolutt forbudt blant norrøne folk. Dette må ha hatt dramatiske for samhandlingen mellom norrøne folk og samer. Fra å være likeverdige samhandlingspartnere, ble samene nærmest å regne for djevelens apostler på jorden. Deres guder ble demoner og deres religionspraksis beviset på Antikrists tilstedeværelse.” (s. 197)

Solli bemärker att vi tolkar historia och arkeologi ut ifrån vår egen tids kristna/post-kristna moralnormer og föreställinger. Solli hävdar alltså att vi -"i vår paganistiske fortid" - inte såg något ogudligt, omoralsk eller förkastligt i en aktiv sexualitet. Tvärt om tyder uttrykk som "blot", "sejd", "trolldom" och "magi"/"ergi" på att men och kvinnor dyrkade var sin variation av sexuella uttryck utan att risikera förplantning - i såväl vardag som när högtidar skulle firas ihop med familj och vänner.

Symboler där den kvinnliga "laxormen" lever i parallell med "midgarsormen" ikring Merkurs stav kan ses som en balans - där det kvinnliga och det manliga framstår som mycket likvärdiga principer.

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Asatrons kvinnosyn
« Svar #45 skrivet: juli 28, 2009, 17:59 »
Vid sidan om "ergi" uppträder vikingatidens riter som "sejd" och "blot" vid högtider och samhällsriter - när man höll helg och högtider inom tempel/hov, horg, vien och lundar. I anknytning till dessa heligdomar fanns alltså nornor, gydjor, valkyrior, disor och völvor - samt sejd-män, diare, gyrger och godar. I de senare, teologiska termer har dessa blivit kraftigt stigmatiserade och - givetvis - förklarad som "gudar" eller "gudinnor". Mer objektivt kan man nu se på dessa titlar som det hedniska samhällets anförtrodda, alltså "godar", utsedda till att leda de "goda dagar" av fester och högtider man dengång kallade "blot".

"Blot" refererar i såfall inte till "blod" men till "blott", där den sociala samvaron understyrkts av fysisk intimitet. Uppträder man bar och naken för varann bildas ofta ett närmare förtroende som ochså gynnar den "nakna sanningen" i social-politisk mäning. Sauna-diplomatin är alltså en gammal institution. Vikingatidens kungar och adliga fick uppträdde som "hov-godar" vid de årliga högtider. När Moselagen och den teosofiska kultur sen tog makten fick alltså detta blotta, öppen-bara och under-bara (?!) bar-bari gå under jorden, "dit solljuset inte nådde", som det heter på Eggjum-stenen.


Ein sat hon úti,
þá er inn aldni kom
yggjungr ása
ok í augu leit.
(Voluspà, vers 28)


När kyrkan konsoliderar makten innom Nordens samhällen blir det omsider förbundit med dödstraff (!) att praktisera en naturlig seksualitè som masturbation och fellatio. Betäcknat som "trolldom" (maskulint) och "magi" (feminint) infördes förbudet i landslagarna - under omskrivningen "att sitta ute". Eftersom hoven ombygdes till kyrkor blev det ochså förbjudit att uppsöka hörg, vie eller lundar - vare sig på enman- eller tuman-hand...

Under Magus Erlingssom (1161-84) ble det införd ett "nymæli" (newtalk!) i Gulatingslagen - där straffet för att "vecka upp troll" (erigera) och "främja hedendomen" sidoställs med mord;

"De er alle ubotamenn (fredlösa) dei menn som let livet sitt for stuld og ransferd, anten dei ranar på skip eller på land, og samleis for mord og trolldom og utesete til å vekkja upp troll og med det fremja heidendomen.”

Som det framgår fokuseras här på "menn" - eftersom den millitära makten nu råder ensam. I Frostatingslagen - för Tröndelag och Nord-Norge - hittar man samma ny-ordning, samt att man här inskärper förbjudet mot att umgås de (fortfarande) hedna finnarna och samer i öster;

”Dei som let livet på grunn av stuld eller røvarskap, anten dei ranar på skip eller på land, og likeins dei som let livet på grunn av mord og trollskap, spåferder og utesete nattes tider for å vekkja opp troll og med det fremja heidenskap (…), likeins er det med trollkarar (…) alle slike menn er ubotemenn og har spilt eige (egendom) og rettstrygd.”

"Trollkarlar" refererar till lärda/läskyndiga inom gammal-nordisk och runspråk. Dom kunde även dömas till "bål och brand", precis som häxorna sen. Parallella förbjud infördes på Island under samma period. Dom svenska lagarna känner jag inte, men för nåt år sen läste jag att man på 1400-talet dömde en man i Gävletrakten efter att man kommit på honnom i skogen, der han "satt ute" och "dyrkade Oden".

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”


Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Asatrons kvinnosyn
« Svar #47 skrivet: juli 29, 2009, 16:11 »
Wikipedia ger dock en annan tolkning av ordet blot:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Blot

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Asatrons kvinnosyn
« Svar #48 skrivet: juli 30, 2009, 22:13 »
Givetvis - men skilnaden är kanske inte oöverkommelig.

Problemet är (givetvis) att vi saknar fakta-grundlag, eftersom dom mycket sparsamma källor som finns har en antagonistisk understrykning. Den ända referens som anges är i bästa fall sekundär. Adam av Bremens bild av fruktbarhetskulturen är - inte oväntat - kort och stigmatiserande. Ärtikkeln anmärker ochså en tydlig reservation; "Adam av Bremens tillförlitlighet är emellertid väldigt ifrågasatt". 

Frånvaron av primär-källor till den hedna kultur-riterna är iofs ett tanke-kors - och Adams inledande sentens gär iofs. ett indirekt inblick:

Citera
Tor var den mäktigaste av dem och härskade över åska och blixt, vind och regn, solsken och gröda. Han var placerad i mitten med en spira i sin hand, och på hans sidor satt Oden, krigsguden, i full beväpning och Frej, freds- och kärleksguden, försedd med en väldig stående manslem.

Nu får vi hoppas att fruktbarhetskulturernas dyrkan av livets naturgivna ursprung - fallos - igjen kan tåla dagsljus. Här blotar en gammal Maya-indian;

http://www.maya-archaeology.org/printpegs/red_band_late_classic.jpg

Det kultiverade könslivet - i hop med symbol som ormarna (slektslinjer), bockhornet ("salvingshornet"), gralen ("visdommens vatten") och "livets träd" - återfinnas i de flästa gamla, naturfilosofiska kulturer, från Indien til Indianerland. I Maya-indianernas prinsipiella livs-symbol (Hermes spira) låter ochså det manliga och det kvinliga spinnas ihop - i en tydlig och likvärdig balans...

http://www.maya-archaeology.org/printpegs/twisted_snakes.jpg
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad pentakel

  • Medlem
  • Antal inlägg: 63
SV: Asatrons kvinnosyn
« Svar #49 skrivet: september 30, 2009, 20:42 »
Vad gäller runristning finns det ett fåtal exempel på att även kvinnor kunde rista i sten; Ann-Sofie Gräslund har skrivit om detta fast jag inte kommer ihåg på rak arm i vilken artikel. Det finns också en drygt 10 år gammal magisteruppsats från SU som behandlar ämnet, Att hugga i sten: Om kvinnor som runristare av Lena Klintberg.

Låter helt klart intressant, om du kan rota fram några runstensnummer så blir jag glad. :)

Bättre sent än aldrig! På Hs 21 står att Asmundr ok Farþegn, þæiR rettu stæin þenna æftiR Þorkætil, faður sinn, a Vatrungum. Gunnborga faði stæin þenna, hin goða, alltså "Gunnborga, den goda, ristade denna sten". Ytterligare ett exempel finns på en gravhäll från S:t Hans i Visby, G 343. Inskriften är skadad men avslutas med .. ok ÞorlæifR þau ristu stæin, "...och Torleif de ristade stenen". I detta fall står ordet "de" þau i neutrum vilket visar att det var minst två personer av olika kön som ristade stenen.

Gräslund har ytterligare nåt exempel men det gäller ett löst föremål (ett bryne om jag inte minns fel), och den typen av ristningar är ju inte direkt jämförbara med runstenarna. Inga mängder av run(stens-)ristande kvinnor alltså, men det förekommer.

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Asatrons kvinnosyn
« Svar #50 skrivet: oktober 01, 2009, 10:58 »
Pentakel skrev:
Citera
En ordmärkarfråga: är "asatrons" kvinnosyn och det vikingatida samhällets kvinnosyn nödvändigtvis detsamma?
Det är det givetvis inte, bara en del av den. Under antiken under heden tid vet vi från källorna att det fanns agnostiker som inte trodde på gudarna eller praktiserade deras kult;
redan i rättegången mot Sokrates 399 f Kr (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sokrates) anklagades han för att ha "försakat gudarna" Det är inte otänkbart att det funnits agnostiker redan på vikingatiden eller "icke praktiserande" asatroende.
Jag tycker att det är en naturlig tanke att exempelvis en (manlig) runristares änka eller dotter fortsätter verksamheten.
Tabun mot kvinnor i vissa hantverk kan ha förekommit i asatron, men vi vet inte vilka.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
Blot i Nidarosdomen
« Svar #51 skrivet: maj 15, 2011, 22:54 »
Hedna tidens blottande kvinnor och män, i hantverk på dom tidigaste kyrkorna;

http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/nrk_trondelag/1.7625580
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Asatrons kvinnosyn
« Svar #52 skrivet: augusti 14, 2013, 00:38 »
Givet det samband an på senare år påvisat mellan Östersjöns och Medelhavets tidiga kulturformer kan det vara opportunt att kolla närmare på dom kvinnoroller som fans inom Egyptens, Greklands och Roms antika kulturer.

Bland dåvarande akademiska elit hittar man ju faktisk en hel del - från Pythagoras kvinnliga kolleger till den Alexandrinska kunskapsskolans sista försvarare - och martyr i möt med "Den Nya Tiden" och hennes förödande våldsvälde. 

http://en.wikipedia.org/wiki/Theano_(philosopher)
http://en.wikipedia.org/wiki/Hypatia

Som man ser blev såväl antikens som medeltidens naturvetare och filosofer anklagade för att vara "paganister" och "kättare". Det kan kanske sätta stigmatiseringen av "barbarer", "galler", "sakalaver" och annat slavmaterial i ett mer objektivt perspektiv?!

Förtrycket av antikens traditionella akademier och demokratiska institutioner (hov/ting/etc.) ser ut till att ha utvecklats samtidigt med förtrycket av kvinnornas roll i det offentliga liv.

Det sista området som lades under denna "Nya Tids" auktoritära regimer, lagar och doktriner fanns alltså i Europas nordligare marker - där man upprätthöll den antika kulturen och dennes social-politiska könsfördelning som längst.

Den forn-nordiska gren av dessa antikens traditioner har på senare sekler fått namnet "Asatro".

Det är troligen något vilseledande - eftersom vi inte ens VET om våra förfäder de facto hade en livsfilosofi som baserades på "tro" - i religiös mening, eller "vetande" - i kunskapsbaserad betydelse. Det lilla vi känner till Nord-Europas för-kristliga kultur - från romerska och grekiska källor - tyder på att goter och germaner stödde sin livsfilosofi på historiska kunskaper och medvetande, baserad på logik och rationella naturkunskaper. 
 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”