Trelleborgar och Harald Blåtand

[Yngwe]

Jag tror du har fingret på spiken Stenen. Välkommen förresten. Vi tänker alldeles för nogrant och logiskt. Harald ville etablera sin makt, med allt vad det innebar av trupper skatter sammankomster med mera med mera.... För att visa sin närvaro låter han bygga trelleborgarna, troligen med influenser från annat håll. Då han har bråttom låter han göra alla efter en hyfsat fast mall. Trelleborgarna visar att Harald alltid är närvarande, de fyller en symbolisk militär funktion.


eller så är det precis tvärt om, vi tänker för lite logiskt.

 Harald kan inte rimligtvis försöka ersätta Danevirke med trelleborgar då trelleborgarna som sagt inte kan skydda några större arealer. Däremot har Harald förlorat något annar ännu värdefullare, Hedeby. eftersom förlusten av Danevirke och Hedeby följs av byggandet av trelleborgar kanske han försöker etablera nya handelsplatser, det är väl högst rimligt då handel troligen gett honom betydande inkomster som han har svårt att vara utan.  Trelleborgarna skulle då vara standardiserade handelsplatser. Likformighet är ett måste för att snabbt få dom till stånd för att kunna få fart på handeln.  Inspirationen skulle då komma från holländska kusten där liknande anläggningar finns, och som bekannt var nära knutet till skandinaver och deras handel.

[gangrade]

Inga andra borgar ser ut på detta sätt, de är helt unika i sin uppbyggnad.
Thomas

Förlåt att jag är sen, men vari består unikheten? Runda borgar har det funnits flera, se t ex Öland. Fler portar än 1 lättförsvarad port finns också exempel på. Dessutom så finns det uppgifter om att flera av trelleborgarna vilar på äldre borgar, att de skulle ingå i ett system av ringborgar i nuvarande Friesland, Zeeland och Flandern, daterade till 700- 800-talen, och att åtminstone borgen i Oost-Souborg hade de typiska korsande gatorna. En unik sak verkar dock vara husen, men å andra sidan har man väl inte funnit spår av dem i Trelleborgs trelleborg, trelleborgen som inte heller är symmetrisk rund såsom de andra. Trelleborgs trelleborg kanske inte tillhör den Blåtandska gruppen av trelleborgar.

Sen till namnet. Jag hade hoppats på att hitta nån etymologi för ordet och på så vis kunna knyta borgarna till ett användningsområde. Tyvärr verkar ordet väldigt osäkert, allt från stenig åkermark till vender (slaver) till trällor, dvs trästockar. Det vore väl synd om namnet kom från hur de var byggda istället för användningsområdet.
Etymologiskt är jag osäker på om ett o kan förvandlas till ett ä, dvs från trolle till trelle, någon som är duktig på sånt får gärna kommentera.
Jo, min huvudsakliga källa är Wikipedia varför jag egentligen inte kan stå för en enda av de saker jag här framfört.
Häpp 

[Yngwe]

Ja även om wikipedia skall beaktas med viss försiktighet så finns ju helt klart de frisiska exemplen, alltså samma som jag kallar de på holländska kusten.  Handel från denna landsände anges ju ofta vara en motor i Hedebys framgång.

[gangrade]

Inspirationen skulle då komma från holländska kusten där liknande anläggningar finns, och som bekant var nära knutet till skandinaver och deras handel.

Och inte bara inspiration, om man nu får tro på Wikipedia. Det hänvisas till att de nya trelleborgarna inte bara har en liknande planlösning utan också att de ligger på samma plats som förlagorna, varför Blåtand kanske bara har förbättrat(?) eller återuppbyggt dem. Intressant med tanke på diskussionen om vad de har använts till. Har de funnits i hundratals år har nog användningsområdet varierat.

[mof]

Till Svens fråga i första inlägget.

Arkeologer ska ju ha funnit enstaka hus vilka de karakteriserar som trelleborgshus. Enligt en karta i Carl Löfvings bok "Vid nordliga leden" skall det finnas ett i Västergötland, ett någonstans vid Kungsbacka och fyra längre mot gränsen till Skåne, kanske måste man inte leta efter kompletta borgar?

Hur arkeologer sedan har gjort för att komma fram till att dessa hus ska klassificeras så, det är kanske en annan fråga :-)

Om att imponera: jag tror helt klart att det kan fungera. I sammanhanget kan det vara värt att nämna Hiddenseesmyckena. Var det inte så att det var en dansk stil, och att man kan finna liknande smycken även i våra fjärran trakter? Jag ska inte dra några slutsatser alls, utan bara säga att det är intressant att fundera på.

Om Harald och uppror: som jag tänker mig det hela kan man mobilisera krafter utan uppror om de ska användas till något. Däri kan det finnas något av en ledtråd till borgarnas användning. Vad jag förstår finns det inga exempel på fler militära misslyckanden. Det kan betyda att något krigiskt ändamål kanske inte fanns, eller att Harald inte vågade kriga längre.

Det här med att kontrollera danska områden då? Ifall ett "enat" Danmark var något tämligen nytt kan huvudsyftet vara att kontrollera territorium. Det har säkert sagts i tråden redan förresten. Men en sak om det. Jag tänker mig att om man har en sådan situation bör det ha funnits en stor mängd krigare som hade att tjäna på vad Harald pysslade med. Då kanske det inte är så rimligt med uppror?

Om det nu var så att de byggdes under Haralds tid

[Scania]

Inga andra borgar ser ut på detta sätt, de är helt unika i sin uppbyggnad.
Thomas

Förlåt att jag är sen, men vari består unikheten? Runda borgar har det funnits flera, se t ex Öland. Fler portar än 1 lättförsvarad port finns också exempel på. Dessutom så finns det uppgifter om att flera av trelleborgarna vilar på äldre borgar, att de skulle ingå i ett system av ringborgar i nuvarande Friesland, Zeeland och Flandern, daterade till 700- 800-talen, och att åtminstone borgen i Oost-Souborg hade de typiska korsande gatorna. En unik sak verkar dock vara husen, men å andra sidan har man väl inte funnit spår av dem i Trelleborgs trelleborg, trelleborgen som inte heller är symmetrisk rund såsom de andra. Trelleborgs trelleborg kanske inte tillhör den Blåtandska gruppen av trelleborgar.

Sen till namnet. Jag hade hoppats på att hitta nån etymologi för ordet och på så vis kunna knyta borgarna till ett användningsområde. Tyvärr verkar ordet väldigt osäkert, allt från stenig åkermark till vender (slaver) till trällor, dvs trästockar. Det vore väl synd om namnet kom från hur de var byggda istället för användningsområdet.
Etymologiskt är jag osäker på om ett o kan förvandlas till ett ä, dvs från trolle till trelle, någon som är duktig på sånt får gärna kommentera.
Jo, min huvudsakliga källa är Wikipedia varför jag egentligen inte kan stå för en enda av de saker jag här framfört.
Häpp 

Som jag har förstått saken så kommer namnet Trelleborgar av att den första trelleborg som grävdes ut hittades vid Trelleborg i Danmark. Namnet trelleborg är alltså en nutida företeelse och det finns inga bevis (vad jag vet) för att Harald kallade sina borgar för trelleborg.

/Åsa.

[gangrade]

Som jag har förstått saken så kommer namnet Trelleborgar av att den första trelleborg som grävdes ut hittades vid Trelleborg i Danmark. Namnet trelleborg är alltså en nutida företeelse och det finns inga bevis (vad jag vet) för att Harald kallade sina borgar för trelleborg.

/Åsa.

Aye, men att orten hette Trelleborg kan ju vara en antydan om att borgen var/kallades för en trelleborg innan den döptes till det vid en förhållandevis nutida utgrävning.

Stefan

[Scania]

Med tanke på att staden Trelleborg inte fick sina stadsprivilegier förrän på 1200-talet så kan inte orten ha fått sitt namn efter namnet på borgen, den hade då varit försvunnen i ca 200 år.

Däremot kan det ha funnits en muntlig tradition om att det en gång stått en borg av trä i staden, därav namnet. Eller så fick staden sitt namn efter den danska orten Trelleborg. Eller så trodde man att det helt enkelt funnits en hövding eller liknande som hette Trelle och eftersom det funnits en borg i staden så kombinerade man namnen.

Samma fenomen finns i ex Grimeton där Grime var en vikingatida hövding och ton är tun eller mark.

/Åsa.

[gangrade]

Med tanke på att staden Trelleborg inte fick sina stadsprivilegier förrän på 1200-talet så kan inte orten ha fått sitt namn efter namnet på borgen, den hade då varit försvunnen i ca 200 år.

/Åsa.

Åhh, jag visste inte att man döpte om orter iom stadsprivilegierandet... 

Men, som sagt, det finns många anledningar till varför orten kom att heta som den gör - det är synd att vi inte får veta den riktiga anledningen, av flera anledningar.

Stefan

[stenen]

Till Svens fråga i första inlägget.

Arkeologer ska ju ha funnit enstaka hus vilka de karakteriserar som trelleborgshus. Enligt en karta i Carl Löfvings bok "Vid nordliga leden" skall det finnas ett i Västergötland, ett någonstans vid Kungsbacka och fyra längre mot gränsen till Skåne, kanske måste man inte leta efter kompletta borgar?

Hur arkeologer sedan har gjort för att komma fram till att dessa hus ska klassificeras så, det är kanske en annan fråga :-)

Om att imponera: jag tror helt klart att det kan fungera. I sammanhanget kan det vara värt att nämna Hiddenseesmyckena. Var det inte så att det var en dansk stil, och att man kan finna liknande smycken även i våra fjärran trakter? Jag ska inte dra några slutsatser alls, utan bara säga att det är intressant att fundera på.

Om Harald och uppror: som jag tänker mig det hela kan man mobilisera krafter utan uppror om de ska användas till något. Däri kan det finnas något av en ledtråd till borgarnas användning. Vad jag förstår finns det inga exempel på fler militära misslyckanden. Det kan betyda att något krigiskt ändamål kanske inte fanns, eller att Harald inte vågade kriga längre.

Det här med att kontrollera danska områden då? Ifall ett "enat" Danmark var något tämligen nytt kan huvudsyftet vara att kontrollera territorium. Det har säkert sagts i tråden redan förresten. Men en sak om det. Jag tänker mig att om man har en sådan situation bör det ha funnits en stor mängd krigare som hade att tjäna på vad Harald pysslade med. Då kanske det inte är så rimligt med uppror?

Om det nu var så att de byggdes under Haralds tid


Till Svens fråga igen.
Om Harald ville manifestera ett religionsbyte borde han bygga något runt landet på ett enkelt sätt, en kyrka verkar olämplig i hedniskt land, så han valde nog det som manskapet redan kunde jord och trä. Designen stod han själv för/kyrkan/rådgivarna.

St Clemens kyrka nära en trelleborg, varför inte. Någon som vet mer om Clemens än att han var tidig och apostolonisk biskop av Rom. Hette någon av kyrkans utsända till honom ett namn som kan tydas/tolkas till Clemens då Harald bytte tro.

[tty]

Det finns alltså två orter i Världen som heter Trelleborg, och på båda finns en rundborg av "trelleborgstyp". Visst, det kan vara en tillfällighet, men inte verkar det troligt.

[miklagard]

Det finns alltså två orter i Världen som heter Trelleborg, och på båda finns en rundborg av "trelleborgstyp". Visst, det kan vara en tillfällighet, men inte verkar det troligt.

Nej, det är inte troligt att det är en tillfällighet ! 

[Yngwe]

Det är bara det att det finns många fler Trelleborg. Över 10 st unika i Sverige. Det finns dessutom över 10 st Trälleborg och 7 st Träleborg.  Platserna är spridda inom hela södra Sverige.

Följande av dom kanske är extra intressant

Trälleborg fornborg nära Lilla Edet "RAÄ Upphärad 3:1"

Träleborg fornborg nära Falköping " RAÄ Vilske-Kleva 113:1"

[miklagard]

Den gemnsamma nämnaren är ju "borg". Tycker det säger en hel del. På många av dessa platser finns ju fortfarande spår av borgar av olika slag.

[Yngwe]

Helt riktigt. Men om ordet trelle skulle härledas som Träler = Slaver så har jag svårt att se att Harald kan placera en sådan styrka i Falköping, eller ens vid Lilla Edet. Sven Lagmans teori om slaviska garnisoner är då mindre tänkbar.

Trelleborg verkar då inte heller avse den runda formen, troligare är väl att det avser byggnadsmatrialet istället. Konstigt bara att treller skulle vara stockar på danska men verkar vara sammanknippat med sten i Småland...

[Carl Thomas]

Trelle borde ju kunna vara från flera olika ord, trä, träl, trolla, trälje, trelle, Träljer, tolle, tull, mm.

Några funderingar:
Hur gammalt är egentligen ordet: Borg? När finns borg belagt för första gången?

Våra första borgar hette ju inte borg – utan Hus, fäste, osv. Oftast hade de ett egenamn, Ättak, Lindholm, Lena, Aranäs, Torpa, mm.
Men det fanns även: Stynaborg, Ymseborg och andra från ungefär samma tid – men hette dom så under sin samtid - eller har vi senare lagt till ordet Borg som ett funktionsnamn?

Borg betydde förr en hög klippa, klippavsats, sal, på ett berg och var alltså ett beskrivande ord av en bergsformation, kanske en lättförsvarad sådan? Fornborgar låg ofta uppe på en borg, alltså en hög klippa. Borg beskrev alltså själva läget.

Kan ordet borg ha fått betydelsen ”byggt av sten” förr i tiden – alltså som skillnad mot en träborg, trelleborg? Stenborgar kallades ju senare för: fasta Hus. En träborg kunde alltså inte vara ett :fast hus –en träborg kunde bara vara ett: hus.

Resonemanget ovan medger ju då att ordet borg skulle kunna ha övergått till att beskriva ett hus, kanske ett fast hus - och övergått från att beskriva en klippformation till att beskriva en försvarsanläggning?

Kan vi på något sätt härleda ordet borg till att enbart vara en beskrivning av borgar byggda av sten, så skulle ju Trelleborg, i betydelsen ”träborg” bli ungefär Trä/stenborgen…vilket knappast skulle göra någon lycklig – men Trelleborgar är ju vallar av packad jord i trä-fackteknik samt träklädda utåt, alltså ett mellanting mellan träborg och stenborg – då skulle namnet Trelleborg kunna beskriva just detta?

Thomas

[tty]

Nu är det så att nästan alla "Trelleborg" är sekundära namn. Sådana är vanliga, det finns t ex 78 Sveaborg, 29 Göteborg och 9 Narva i Sverige för att ta tre exempel på måfå. "Träleborg"-namnen är däremot intressanta, och troligen gamla, i synnerhet när de är associerade med fornborgar. Frågan är vad trelle/träle egentligen betydde?

Borg är ett mycket gammalt ord, det går tillbaka på en urindoeuropeisk rot som återfinns också i berg. Exakt hur det är relaterat till grekiska pyrgos "borg" är omstritt, däremot verkar det klart att det är besläktat med det keltiska -bri(g). Förmodligen var den ursprungliga betydelsen "brant bergshöjd" (som finns kvar i orntnamn som Hoburgen och Bornholm). I betydelsen befäst plats går det troligen tillbaka till urgermansk tid. Det betydde definitivt befäst plats i angelsaxiskan, fornsaxiskan och fornhögtyskan redan under vendeltid. Romerska källor nämner många germanska ortnamn där -burg ingår.

P. S.  Jag kom just på ett belägg för att betydelsen "bergshöjd" fortfarande var levande åtminstone i västnordiska in i vikingatid. Det står i sagorna att Skalla-Grim, Egil Skallgrimssons far byggde sin gård intill en brant bergsplatå och därför kallade gården för "Borg" (varav Borgarfjorden)

[Carl Thomas]

Då är alltså borg och burg besläktade med varandra? Det är alltså inte så att borg är salen, den platta ytan, uppe på klipphyllan och burgen är den vertikala branten ned från klipphyllan till marken?

Jag misstänkte att ”borgen” som var en lämplig klipphylla för en försvarsanläggning på lite sikt överförde sin betydelse till själva försvarsanläggningen. Alltså förr sa man att huset ligger på borgen och menade att huset ligger på klipphyllan. Senare sa man att borgen ligger på klipphyllan. Ordets betydelse hade alltså därmed ändrats på grund av att alla borgar var bebyggda med hus, kanske med namn som Ymseborg .

Skalla-Grims gård Borg efter en burg (?) tyder ju på att kanske i Isländskan levde ordet borg, alternativt burg, kvar längre med sin ursprungliga betydelse? Kanske även på Gotland, Torsburgen?

Jag har också fått för mig att borg med mjukt g som i Göteborg betyder en sak - medan borg med g uttalat som hårt G i Borgafjäll hade en annan betydelse, det senares ursprung var då burg, alltså själva stupet, medan borg var klipphyllans plana yta?

Thomas

[tty]

"Burg" är gutniska, "borg" fastlandssvenska för samma ord. Det heter t ex Torsburgen, inte Torsborgen. Den urgermanska formen är "burg", jag är inte säker när förändringen u -> o skedde, men förmodligen under vendeltid då hela det nordgermanska ljudsystemet (i synnerhet vokalerna) förändrades kraftigt. Gutniskan är, här som på så många andra sätt, konservativ.
I tyskan lever "burg" också kvar, medan engelskans ord har förändrats till "borough" (kanske nordiskt inflytande?).

[Carl Thomas]

Är det då möjligt att vårt ”urgamla” ord: burg för en klipphylla, förändrades till: borg i samband med att försvarsanläggningen fick namnet borg? Alltså: Borgen ligger på burgen?

Thomas