Istidens abrupta dynamik

[tty]

Ständigt ökande is-smältning?
http://www.nrk.no/vitenskap-og-teknologi/1.7618876

Nej. Återigen politik och inte vetenskap. Havsnivån stiger inte snabbare nu än den gjort det senaste århundradet (2-3 mm år). Snarast har höjningen saktat av de senaste åren:

http://www.jcronline.org/doi/pdf/10.2112/JCOASTRES-D-10-00157.1

http://sealevel.colorado.edu/current/sl_noib_global.jpg

[Piankhy]

Enligt detta pressmeddelande gör den det:

Forskare från Stockholms universitet i Nature Geoscience:
 
Smältande glaciärer bidrar till att havsnivån stiger snabbare än någon gång under de senaste 350 åren. Resultaten som nyligen publicerats i Nature Geoscience bygger på en studie av de 270 största glaciärerna som löper ut från det norra och södra isfälten i Patagonien, Sydamerika.

Smältande glaciärer bidrar till att havsnivån stiger snabbare än någon gång under de senaste 350 åren. Det är upptäckten av nya forskningsresultat som ett team från Aberystwyth University, Exeter University och Stockholms universitet gjort. Resultaten som nyligen publicerats i Nature Geoscience bygger på en studie av de 270 största glaciärerna som löper ut från det norra och södra isfälten i Patagonien, Sydamerika.

http://www.forskning.nu/pressmeddelanden/pressmeddelanden/forskarefranstockholmsuniversitetinaturegeoscience.5.3bc3bdc812eff3f84e580001539.html

[tty]

Borde det då inte också märkas att havsnivån stiger snabbare? Det gör det inte. Vare sig satellitmätningar eller mätningar på marken visar någon ökning. Havsnivån stiger i samma takt som den gjort de senaste hundrafemtio åren.

Dessutom kan studier av glaciärer visserligen visa att glaciärerna krymper (vilket de gjort ända sedan lilla istidens slut omkring år 1700) men knappast hur mycket havsnivån stiger, möjligen hur mycket den teoretiskt sett borde stiga, allt annat lika.

Du måste också ha klart för dig att för att få anslag inom geovetenskap idag är en "klimatknorr" på resultatet lika nödvändig som ett lenincitat var i Sovjet. Dessutom är relationen mellan forskningsresultat och pressmeddelandet om sagda forskningsresultat ofta mycket svag.

När man läser själva artikeln så finner man att vad de gjort är att mäta hur mycket volymen av de båda stora isfälten i Patagonien minskat sedan maximum omkring 1650 (606+-121 km^3) genom att studera ändmoräner och trimlines (jag råkar känna till det aktuella området, och det bör gå bra att göra, morfologin är mycket tydlig)
Detta motsvarar en havsnivåhöjning om 0,008 mm/år. Ökningen i takten på havnivåhöjningen härrör sig till jämförelser med radarmätningar under perioderna 1970-2000 och 1995-2000 som visat på en mycket snabbare avsmältning (motsvarande 0,042 resp 0,105 mm/år).

I själva verket så skulle avsmältningstakten sedan 1970 respektive 1995 om den fortsatt i samma takt fram till idag ge nästan dubbla den uppmätta totala avsmältningen sedan 1650 vilket tyder på att det finns stora systematiska fel i någon eller båda mätmetoderna. Gravimetrimätningar ger ett tredje värde någonstans mellan de båda andra. Detta kommenteras dock inte alls i artikeln.

[Boreas]

Borde det då inte också märkas att havsnivån stiger snabbare? Det gör det inte. Vare sig satellitmätningar eller mätningar på marken visar någon ökning. Havsnivån stiger i samma takt som den gjort de senaste hundrafemtio åren.

Dessutom kan studier av glaciärer visserligen visa att glaciärerna krymper (vilket de gjort ända sedan lilla istidens slut omkring år 1700) men knappast hur mycket havsnivån stiger, möjligen hur mycket den teoretiskt sett borde stiga, allt annat lika.

Du måste också ha klart för dig att för att få anslag inom geovetenskap idag är en "klimatknorr" på resultatet lika nödvändig som ett lenincitat var i Sovjet.

Samtidigt har den tektoniska och iso-statiska landhöjningen i Norden reducerats - väsentligt. Nu är landhöjningen i Norden speciell. Orsaken är ju att istäcket över Fenno-Skandia försvann senare än glaciärerna i södra och östliga strök av Eurasien.

När havsnivån stigit över senare sekel innebär det att man haft en kontinuerlig isavsmälltning. Denna trend kan man spåra mycket långt bakut i tid, havsnivån har troligen stigit med flera tiotals meter på världsnivå. Nu varierar den specifika landhöjning i Norden från område till område, men hela Fenno-Scandia har hursomhälst stigit MER än denna havsökning. Denna landsstigningen har haft störst fart dom senaste 20.000 år, efter att relativt massiva glaciärer över Norden fick lämna vårt sub-kontinenten.

Den oerhört snabba närsmältningen under senaste Weichsel-tid hänger iofs. samman med att större glaciärer började röra sej med gravitationen - från höglanden till havsvattnet. När närsmältningen fick föregå i Golfströmmens havsvatten fick man massiva ökningar i smältyta och radikala ökningar i smälthastighet. När havsvatnets och atmosfärens oksygenatomer - i hop med klimat och vederlek - sen genomgår en kylperiod, hänger det tydligt i hop med att ökande massor av smältande is - som isvatten, isberg och isbretungor - kyler havsytan av Östersjön, Nordsjön och/eller Nord-Atlantern.

Variationerna i klimatet kan alltså läsas som variationer i den långa avsmältningen av forntidens väldiga glaciärer över Amerika och Eurasia. Att dagarna sen kan räknas för dom små glaciärer som finns kvar - på norra klotet - borde inte överraska nån. Att man sen vill nytta saken politisk är inte annat än absolut löjligt. Avsmältning har vi haft sen istidens början...  

Det antarktiska klimat har genomgått en liknande utveckling, fast i något andra faser än på nordkalotten. Här ser man hur den stora ismassiven över Syd-Amerika nu krympt till två mindre glaciär-områden - uppe i högfjällen. Som man ser har dom kvarvarande bräarna börjat "blö", precis som dagens brearmar (isälvar) på Grönland och i norska högfjället.   

http://en.wikipedia.org/wiki/Patagonian_Ice_Sheet
http://en.wikipedia.org/wiki/Southern_Patagonian_Ice_Field

[Boreas]

När man läser själva artikeln så finner man att vad de gjort är att mäta hur mycket volymen av de båda stora isfälten i Patagonien minskat sedan maximum omkring 1650 (606+-121 km^3) genom att studera ändmoräner och trimlines (jag råkar känna till det aktuella området, och det bör gå bra att göra, morfologin är mycket tydlig)
Detta motsvarar en havsnivåhöjning om 0,008 mm/år. Ökningen i takten på havnivåhöjningen härrör sig till jämförelser med radarmätningar under perioderna 1970-2000 och 1995-2000 som visat på en mycket snabbare avsmältning (motsvarande 0,042 resp 0,105 mm/år).

I själva verket så skulle avsmältningstakten sedan 1970 respektive 1995 om den fortsatt i samma takt fram till idag ge nästan dubbla den uppmätta totala avsmältningen sedan 1650 vilket tyder på att det finns stora systematiska fel i någon eller båda mätmetoderna. Gravimetrimätningar ger ett tredje värde någonstans mellan de båda andra. Detta kommenteras dock inte alls i artikeln.

Felet är att man inte förstår att smältningsprocessen är diskontinuerlig, eftersom hydrologiska, geologiska och geologiska faktorer betyder väsentligt mer för avsmältningen än variationer i luftens temperatur.

Observationerna på och beräkningarna för Grönland är dock 'in situ' och 'con tempore'. Att jordens glaciärer fortfarande smälter och blir mindre är ju inte precis nytt. Det har dom som sagt gjort kontinuerligt - av och an - i 5 millioner år. Vad kurvorna fortfarande förklarar är att kölden från isen nått den övriga hydrosfären (havet och luften) i kontinuerliga, fast högst variabla doser över hela denna period.

Is-kalotten som en gång täckte hela nord-kalotten, från polen till polarcirceln, har alltså minskat gradvis över millioner år. Tränden kan avläsas i planetens genomsnittliga temperaturer, som ökat eftersom den planetariska mäng is minskat. I den långa smältprocessen har avsmältningen alltså tagit fart och klimatet svängt allt hårdare - eftersom mängden is på planeten minskat - och medeltemperaturen ökat. Dom krassare ändringarna i kurvan som uppstår med tiden berättar att den globala temperaturen ständigt nått nya höjder genom 5 millioner år. Att dom i samma period också nått dom kallaste värden - i lufttemperatur - innebär att allt större och större mängder is lyckats släppa land och - etappvis - frigjorts i havsvatten.

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Five_Myr_Climate_Change.svg
http://www.usatoday.com/weather/climate/2006-04-19-global-climate-patterns_x.htm
 
När Eem-perioden inträder ligger Riss-glaciären över Alperna. När Eem-perioden är över ligger den fortfarande kvar, fast nu är den 10 % mindre och kallas Wurm-glaciär. Under Weichsel/Würm-perioden försvinner ytterligare 90 %, intill början på holocene, varefter ner-smältningen varit relativt minimal.

http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Datei:Map_of_Alpine_Glaciations.png&filetimestamp=20100210200054

Weichsel-perioden var tydligen en tid då temperaturerna svängde som hårdast, medan dom gamla, blå-svarta ismassiven försvann från Europas alper och Nordens fjällsidor.  
http://www.donsmaps.com/earth9.html

Dom flesta glaciärers öde avslutas alltså i dom nedre elevationer, eftersom smältande glaciärer - när dom bryter ett termisk equilibrum - förlorar både brytstyrka och friktionskraft och övergår från att vara en stabil glaciär till en kataklysmisk "isflod":

http://ice.tsu.ru/index.php?option=com_content&task=view&id=189&Itemid=88

Fenomenet "Isflod" kan givetvis förklaras:
http://en.wikipedia.org/wiki/Surge_(glacier)

[Boreas]

Arktis smelter

I regi av Arktisk Råd har over 250 forskere fra Canada, Danmark, Finland, Island, Norge, Russland, Sverige og USA gjennomført en fireårig studie av arktiske strøk.

http://www.abcnyheter.no/meninger/borger/110503/arktis-smelter

[Boreas]

Kommer också sydpolen snart vara isfri...?

The Pacific sector of Antarctica, including both the Antarctic Peninsula and continental West Antarctica, has experienced substantial warming in the past 30 years.

Here we use observations of Antarctic surface temperature and global sea surface temperature, and atmospheric circulation data to show that recent warming in continental West Antarctica is linked to sea surface temperature changes in the tropical Pacific. Over the past 30 years, anomalous sea surface temperatures in the central tropical Pacific have generated an atmospheric Rossby wave response that influences atmospheric circulation over the Amundsen Sea, causing increased advection of warm air to the Antarctic continent. General circulation model experiments show that the central tropical Pacific is a critical region for producing the observed high latitude response.

We conclude that, by affecting the atmospheric circulation at high southern latitudes, increasing tropical sea surface temperatures may account for West Antarctic warming through most of the twentieth century.

http://www.nature.com/ngeo/journal/vaop/ncurrent/abs/ngeo1129.html

[Boreas]

Climate ´flickering´ ended the ice age in the North Atlantic region

An article published in the prestigious science magazine Nature Geoscience shows that the period towards the end of the ice age was engraved by extreme and short-lived variations, which finally terminated the ice age.

- We were surprised by the magnitude and the rapidity of the environmental changes during the last part of the Younger Dryas were larger than previously expected, putting the modern term “extreme weather events” in the shade, says the main author Jostein Bakke at the Institute of Geography/Bjerknes Centre for Climate Research.

A group of scientists at the Bjerknes Centre, the University of Bergen in Norway and ETH in Zürich, combined terrestrial and marine proxy palaeo-data covering the latest part of the ice age to improve our understanding of the mechanisms leading to rapid climatic changes.

http://www.bjerknes.uib.no/pages.asp?id=1700&kat=2&lang=2

Slutet på den skandinaviska istiden hade "överraskande många och stora variationer". När man inte hittar atmosfäriska variationer som kan förklara dessa snabba och skarpa accelerationer kvarstår enbart den modell jag omtalat som 'glidande glaciärer'. Principen är ju mycket enkel - landbaserade glaciärer kan smälta mycket långsamt. Flyttar glaciären ut i varmt havsvatten däremot så ökas hastigheten på smält-processen radikalt.

Dom radikala fluktationer man nu kan avläsa efter kusten av Väst-Europa bevisar att temperaturen på Nord-Atlanterns havsvatten varierat i en serie av "abrupta fluktationer' - i tilltagande gränsvärden - över dom senaste 120.000 åren. Det borde innebära att allt större mängder av isen över Fenno-Skandien nått en storlek och en termisk balans som gjort dom MOBILA, varför dom åkt i havet.

Med en dynamisk modell för rörlig is och intensiverad avsmältning i havsvatten kan man alltså förklara dom "extrema variationer" man nu avläser från klimat-testerna i Eurasia och N-Amerika. Den ökande hastighet och dom växande utslag i variationerna kan väl förklaras med att stora, landbaserade glaciärer med tiden smällt vertikalt - intill den underliggande topografin börjat bryta genom överflatan.

När nunatackarna börjate titta upp efter Kölen kom den stora Skandinaviska iskappan ut av sin gamla balans - eftersom jämvikten mellan den svenska vs. den norska sidan bröts. Sen kunde gravitationen ta nya tag och börja rubba på den östliga vs. västliga del av den gamla kappan - och börja dra enorma glaciärer ner mot havsnivån.

Senast under Eem-perioden sköt denna avmältning fart och massiva glaciärer började röra sej rejält, vilket förde till nya uppsprickningar - och en mängd mindre glaciärer som i allt snabbare takt fann vägarna ut mot havet. När sen smälthastigheten quadrupleras och havsluften kylt atmosfären kan man numer avläsa Weichesel-periodens abrupta oscillationer i det bilologiska klimatarkiven i såväl hav som på land. Den vida distribution av sten och grus från Bottenhavet - efter "Baltiska is-strömmen" törs underbygga just denna modell.

När en glaciär blir mer än 60 meter tjock gör trycket den undre ytan 'elastisk'. Glaciärer på 100-500 meters tjocklek kan mycket väl vandra långt när dom först börjar röra på sej. När en större glaciärs kärna närmar sej -1 C är det undre lagen redan friktionslösa och mycket stora ismängder kan börja röra sej samtidigt.  Weichsel-periodens stadialer och inter-stadialer kan alla knytas till massiva utflöden från dom Skandinaviska högfjällen, till N-Atlantern eller Östersjön.
      

[Boreas]

... undersökningar av IRD-halten visar att glaciärer kalvade i Norska havet i stor skala under hela LGM.

En väsentlig orsak till köldperioderna var att större delar av dom gamla, kontinentala iskapporna 'kalvade' - och förde mängder av söndrade isberg från land till hav. Det är just därför extra-ordinära mängder kyla frigörs, eftersom havsvattnet och därmed havsluften absoberar kylan och för den - som försämrat klimat - över kontinenterna ikring. Golfströmmen ständiga gnagande gav givetvis en ständig smälltzon i N-Atlantern, Nordsjön och Östersjön, vars verkan spåras ända upp i Vita havet...

När dom stora avglidningar föresiggått har vi fått djupare köld-perioder, typ LGM. När luften kylts och nersmältningen avstannat upphör också avlopp och kalvningar, vilket leder till varmare havsvatten och mildare klimat. Intill avsmältningen kommit i gång och nya kalvingar sker. Givetvis har den stora Skandinaviska iskappan är givetvis en väsentlig faktor för klimatsvängningarna på norra kalotten under dom senare 5 mill. år.

Is-strömmen från Bottenhavet är ju välkänd och liknande is-lopp har föregått - med ännu större effekt - från norska sidan. Slipspåren i mellan-Norge visar att enorma isberg kunde åka ner för brantarna och fylla Trondheimsfjorden och dens nuvarande omgivining med en sammanhängande islob. Långa, raka isräfflor NÖ-SV, från Snåsa-fjällen till Smöla beskriver en distans på 15 mil i rak linje. Kolla gärna Google maps/sattelite, räfflorna i landskapet är fortfarande tydliga - som raka spår i gneis och granit. Eftersom spåren inte härstammar från flygande tefat finns enbart förklaringen att här har åkt jättelika islober när från fjällen, efter att dom lossnat från inlandskappan och börjat skura ner för dalarna och sen glidit ut mot havet. Att dom lämnat en del jättekast mellan rullstenar, grus och sand visar iofs. hur fort det gick ibland - främst mot slutet av istiden - med en framdrift på 18-20 km pr. år.

Om man tänker sej att denna process fortgått under dom senaste 5 millioner år impliserar det att den svåraste istiden - mätt i total mängd is på jorden - ligger ännu längre tillbaks i tid. Därmed kan dom stora fluktationer - mellan kaldt och varmt klimat - förklaras som variationer i smältprocessen - i en termodynamisk process mellan köldlagren i dom globala iskappor på den ena sidan och den samlade sol- och jordvärme på den andra - balanserad av världshaven och atmosfären i en 'abrupt dynamik' av hög och låg smälthastighet, gentemot klimatiska svängningar av varmt och kallt klimat.

Modellen blir följande:

Intensiv smälltning=kallt havsvatten > kallt havsvatten=kallt klimat > kallt klimat=passiv smälltning > passiv smälltning=varmt klimat > varmt klimat=aktiv smälltning > aktiv smälltning=ostabil is > ostabil is + gravitation=ökad havsis > ökad havsis=intensiv smälltning > etc.

Skillnaden på smällt-hastigheten i luft kontra havsvatten är en tydlig pådrivare i cykeln, vilket förklarar det abrupta i processen - och i klimatsvängningarna, ända sen början på Eocene.

Massive iceberg discharges as triggers for global climate change

WALLACE S. BROECKER
 
Observations of large and abrupt climate changes recorded in Greenland ice cores have spurred a search for clues to their cause. This search has revealed that at six times during the last glaciation, huge armadas of icebergs launched from Canada spread across the northern Atlantic Ocean, each triggering a climate response of global extent.

http://www.nature.com/nature/journal/v372/n6505/abs/372421a0.html

Evidence for middle Eocene Arctic sea ice from diatoms and ice-rafted debris
Cathrine Sticley, et. al:
http://www.nature.com/nature/journal/v460/n7253/abs/nature08163.html

[Piankhy]

I TV-programmet "Européernas ursprung" nämnde man också olika astronomiska cykler som påverkar klimatet, en på 100 000 år, som berodde på variationer i jordens bana runt solen, en på 40 000 år som berodde på ändringar i jordaxelns lutning och en på 20 000 år som beror på jordaxelns precession. Hur tror du att dessa cykler passar in i resonemangen om istidernas dynamik?

[Boreas]

Var istiden en direkt konsekvens av K/T-katastrofen?

Photosynthesis evolved in the oceans more than 3 billion years ago and has persisted throughout all major extinction events in Earth's history. The most recent of such events is linked to an abrupt collapse of primary production due to darkness following the Chicxulub asteroid impact 65.5 million years ago. Coastal phytoplankton groups (particularly dinoflagellates and diatoms) appear to have been resilient to this biotic crisis...

The Cretaceous-Paleogene (K-Pg) mass extinction is the most recent and well-studied biotic crisis of the Phanerozoic (last ca. 500 million years), and its evolutionary consequences extend to modern biota. Strong evidence indicates that the impact of an ~10-km-wide asteroid on the Earth's seafloor 65.5 million years ago ejected large amounts of material into the atmosphere, blocking sunlight to levels below photosynthesis compensation, and contributing to a global collapse of terrestrial and marine food webs.

The impact is expected to have resulted in massive earthquakes, widespread tsunamis, acid rain, ozone destruction and wildfires, but the collapse of primary productivity is generally accepted to have been a major cause of extinction6. Model calculations suggest an atmospheric blackout lasting at least 6–9 months, followed by a 50% drop in solar transmission for about a decade. Moreover, severe cooling is expected to have altered ocean stratification and circulation for several decades, resulting in highly unstable conditions.

http://www.nature.com/ncomms/journal/v2/n5/full/ncomms1314.html

[Boreas]

När har man tagit reda på att vatten kan flyta även vid -130 *C, såframt trycket är stort nog. Tidigare visste vi att is-massan i en glaciär högre än 60 meter blir 'mjuk' eller elastisk.

Små eller stora glaciärer kan alltså bli instabila och börja flytta sej - med gravitationen. Islobar som ligger i backar vill alltså söka neråt, mot havsnivån. Stora glaciärer som ligger stabilt över större områden kan ligga i ro i miljontals år. Med tiden vill emellertid också stora glaciärer - typ Riss-glaciären över Alperna - smälta ner. När ett ismassiv smälter i höjden vill den grenar börja dra mot var sin dalgång - och deras stabilitet mot underlaget ändras. Det kan få stora delar av en glaciär att bryta loss och börja 'flyta' nedför landskapet.

Den termiska balansen inom en glaciär kan alltså ändra glaciärens struktur - från 'fast' till 'elastisk' eller 'flytande'.  Ändringen i bottenytans temperatur är alltså avgörande för glaciärens stabilitet. Under dom rätta premisser vill alltså en ismassa som ligger i högfjället börja glida iväg mot låglandet och havet.      

När ovanligt stora ismassor dumpas i världshaven vill givetvis havstemperaturerna snabbt sänkas. Kallare världshav ger givetvis kallare klimat, speciellt i dom zoner där havsisen ligger.

http://forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/vattenkanflytavidminus130grader.5.1fc0171513099fcc61c8000395.html

När det Skandinaviska Istäcket var stort och högt låg det alltså stabilt. När det smälltade ner kom dom högsta fjälltopparna efter Kölen fram - och med tiden kom stabiliteten mellan istäckets östra och västra halvor att brytas. Därefter kom större och mindre islober att åka iväg mot Baltiska issjön respektive Norska havet, vilket avspeglas i dom klimatändringar man nu mätt upp under Weichsel-perioden.  

  

[tty]

Var istiden en direkt konsekvens av K/T-katastrofen?

http://www.nature.com/ncomms/journal/v2/n5/full/ncomms1314.html

Nej, det var 62 miljoner år, inklusive den mycket varma eocen emellan.

[Boreas]

Nej, det var 62 miljoner år, inklusive den mycket varma eocen emellan.

Problemet är att vi då behöver TVÅ kataklysmer för att förklara hur en tropisk planet - och dito atmosfär - plötsligt kunde frakta gigantiska mängder havsvatten till polområderna - vart det fick kylas ner och frysa till is, närmast över vinternatten...

 Model calculations suggest an atmospheric blackout lasting at least 6–9 months, followed by a 50% drop in solar transmission for about a decade. Moreover, severe cooling is expected to have altered ocean stratification and circulation for several decades, resulting in highly unstable conditions.

Kan det inte tänkas att en större astroids bana genom atmosfären - och sen världshaven - kom att värma upp biosfären i den mån att större landdjur (utan skydd) omkom i hettan?

Borde inte en astroids inslag i havet kunna förklara den skarpa ökning man observerad i världshavens temperaturer (från 22-23 till 29-31* C) - mellan 50 och 55 mill. år sen?

Kan det hända att en kalibrering av mätvärdena vill ge ett mer komprimerad händelsesförlopp - där hettan följs av en omedelbar avkylning, eftersom astroidens inslag genom atmosfären följs av inslag av 'absolut köld' från rymden - ända ner till jordytan och havsnivån, ikring polarna...?!

Dom historiska händelser som förde till istid(er) på jorden är fortfarande oklara. När vi nu vet att istiden introducerades som en incident - för ca. 50 mill. år sen - får vi hursomhelst leta bland astroider och dylikt för att hitta möjligheter till logiska förklaringar.
  

[Boreas]

Istidens början - 47 millioner år BP:

Evidence for middle Eocene Arctic sea ice from diatoms and ice-rafted debris

Oceanic sediments from long cores drilled on the Lomonosov ridge, in the central Arctic1, contain ice-rafted debris (IRD) back to the middle Eocene epoch, prompting recent suggestions that ice appeared in the Arctic about 46 million years (Myr) ago

 Together with new information on cosmopolitan diatoms and existing IRD records2, our data strongly suggest a two-phase establishment of sea ice: initial episodic formation in marginal shelf areas 47.5 Myr ago, followed 0.5 Myr later by the onset of seasonally paced sea-ice formation in offshore areas of the central Arctic. Our data establish a 2-Myr record of sea ice, documenting the transition from a warm, ice-free3 environment to one dominated by winter sea ice at the start of the middle Eocene climatic cooling phase.

http://www.nature.com/nature/journal/v460/n7253/abs/nature08163.html

IIstid och Milankowich-cykler i Nordsjön under Eocene?!

Milankovitch Cycles in Chalks, Danish North Sea

Subdivision of the Maastrichtian chalk from the Danish North Sea has proven to be difficult because of the homogenous composition and appearance. A high-resolution subdivision of the chalk yields new information and better understanding of the depositional environment along with the possibility of an advantageous correlation.

The magnetic properties of the insoluble residue of the Maastrichtian chalk are primarily determined by the clay minerals (illite-smectites) and the existence of a detrital component in the insoluble residue suggests, that the cyclic variations in the bulk magnetic susceptibility and consequently of the composition of the chalk, are controlled by changes in the runoff from land into the basin. The cycle lengths in the chalk match Milankovitch cycles and therefore it is suggested that the deposition of the chalk was influenced by Milankovitch-driven climatic changes, which are reflected as variations in the clay mineral content. The cycles are inter-preted to be a result of the eccentricity (94.5 ka) and the precession (22.5 ka) Milankovitch cycles.

http://publications.lib.chalmers.se/cpl/record/index.xsql?pubid=736

Introduktionen av den kontinentala iskalotten över Nordpol-bassängen tycks sammanfalla med den händelse som fossiliserade hela biotoper i Tyskland, så som den berömda kolgruvan i Messel:

The current surface of the Messel pit is roughly 60 m below the local land and is about 0.7 km2 in area. The oil-shale bed originally extended to a depth of 190 m. 47 million years ago in the Eocene when the Messel deposits formed,

http://en.wikipedia.org/wiki/Messel_shales

[Boreas]

Början på istiden var ganska plötslig och massiv - och bildane kalotter av is över båda polarna samtidigt. Nu är det tydligen konfirmerad att denna 'implossion' skedde mellan 45 och 50 millioner år sen, parallelt på båda polar:

Middle Eocene to late Oligocene sediments recovered at Ocean Drilling Program Sites 689 and 690 on Maud Rise in the southernmost Atlantic Ocean and at Sites 738 and 744 on Kerguelen Plateau in the southernmost Indian Ocean were analysed in order to study the depositional environment and the palaeoclimate. Special emphasis was placed on the reconstruction of the formation of a cryosphere on the Antarctic continent. The investigations include quantifications of carbonate and opal contents, grain size analyses and studies of clay mineral assemblages. The sedimentary sequence at all sites under investigation is highly pelagic, with nannofossil oozes and chalks dominant. The first indication of probable glacierization at sea level is in the form of isolated gravel and terrigenous sand grains, which indicate ice-rafting from middle Eocene time at c. 45.5 Ma

http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=5254620

En smältprocess har givetvis börjat redan på denna tid, men hastigheten på nersmältningen har tydligen tilltagit med tiden. Temperatur-svängningarna för dom senaste 5 mill. år visar klart att dom starkaste utslagen av såväl maximums- som minimums-värden hör till avslutningen av denna långa is-tid över Eurasia och N-Amerika. Det torde ju förklara varför LGM och Yngre Dryas blir dom svåraste kylperioderna på den nordliga halvklotet - någonsin:

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Five_Myr_Climate_Change.svg

[Boreas]

Arktis krymper ständigt

Sommerhavisen i Arktis på har krympet drastisk i løpet av de siste tretti år, både i utstrekning og tykkelse. Gammel is som har overlevd i mange år har gått tapt, og førsteårsis har tatt over. Tykkelsen på isen er derimot vanskelig å måle, og større datasett, både i tid og geografisk utstrekning, er nødvendig.

--

Vi forventer at isen i Arktis vil fortsette å bli tynnere, med en stadig større andel av førsteårsis. Dette vil dermed lede til stadig mindre isvolum, spesielt på sommeren. Tynnere is vil også påvirke isdynamikken.

http://www.npolar.no/no/forskning/ice/havis/havistykkelse-og-havisdynamikk.html

I den jämt kalla Saale-perioden (240-120.000 år f.n.) låg iskallotten (fortfarande) massivt över Nordpol-bassängen, med en havsis som omslöt Svalbard och sträckte sej ända ner till östra Grönland, Nova Zemlja och kusten av Sibir. Under och just efter Eem-värmen försvinner större del av isen från Rysslands norra kust - varefter inlandsisarna över Fenno-Skandia och det europeiska höglandet börjar tunnas i en ny och högre hastigt. Jmfr. 'oscillationen' i amplitudvärden från den långa smältkurvan (länk ovan).

I varma perioder kan krympande glaciärer börja spricka upp och/eller röra på sej - i riktning havet. När större mängder inlandsis från Alperna, Pyreneerna eller Skandinavia åker i havet får man givetvis en ny och mycket effektiv nerkylning - av såväl havsvattnet ikring som klimatet över norra Eurasien. Därmed kan en längre varmperiod brått förvandlas till en ny kallperiod. När mycket is åker i havet blir köldperioden svårare, vilket kan förklara dom djupdyk som årstemperaturerna gör under LGM och Dryas - under just den tid då SIS (Scandinavian Ice Sheet) försvann - och Golfströmmen kunde börja gnaga direkt på den ismanteln över Nordpolen och lägga Svalbard fri. I dag har värmen snart tagit kål på all is över polbassängen, där det nu är knappa metrar kvar. Följaktligen upplever man nu dom varmaste tider man haft på Svalbard - sen början på tertiär:

Varmeste tiår i manns minne

Aldri i løpet av de siste 2000 år har Golfstrømmen ved Svalbard vært varmere enn i dag. – Det er ingen opplagte naturkrefter som kan forklare dette, sier professor Morten Hald.

http://www2.uit.no/ikbViewer/page/nyheter/artikkel?p_document_id=221596

[Boreas]

Temperaturmätningarna i Antarktis visar att växlingen mellan varma och kalla perioder inte faller samtidigt med av  på den södra halvkulan. På senare tid har man faktisk satt fram hypotesen att avsmältningen ikring södra respektive norra polen kan ha skett i motsvarande faser, eftersom det finns gott om exempel från dom senaste 20.000 år, på perioder då värme i norr har sammanfallit med kyla i söder - och tvärtom. För tiden har Bjerknes-sentret i Bergen ett forskningsprojekt baserad på denna hypotes.

Nu visar den långa temperaturkurvan att Weichsel-perioden bjöd på extraordinära svängningar - speciellt på det nordliga halvklotet. Här fick såväl flora som fauna utstå ständigt varmare perioder, som växlade med allt kallare perioder. Dessa 'plötsliga' och skarpa kylperioder ikring norra Atlanten kan alltså förklaras med en serie 'abrupta' utflöden av stora mängder inlandsis - i form av krypande lober, löpande jöklar, springande sörja och massiva floder med isvatten. En sådan modell kan åtminstone förklara varför istäcket över Skandinavia försvann - i logiska etapper genom hela Weichsel-perioden - utan att växa och krympa i hastigheter som avviker från hydrologins eller termodynamikens normala lagar. Sju år efter att man gjorde dom första simuleringsprogram för istidens förlopp har man förgäves försökt få ihop en trovärdig modell - byggt på fakta:

http://www.bjerknes.uib.no/pages.asp?id=1389&kat=2&lang=2 

Sist men inte minst kan det förklara varför Bottenviken blev det sista området där det skandinaviska istäcket försvann och den nuvarande landhöjningen i Skandinavia har sitt epi-centrum över Västerbotten, med en stigning på 9 mm om året.

Samma hastighet har man nu mätt på Svalbard - där som 'spetsiga bergen' hade dykt upp som nunatackar över ett cirkumpolart istäcke, redan under Weichsel. Under Holocene var det fortfarande vinter-is mellan Nova Zemlja, Svalbard och Grönland. Först i senare millennium har iskanten försvunnit från det södra pohavet och glaciären över Svalbard blivit en rad små, landbaserade och "marginella" lober. Konsekvensen är alltså att Svalbard - och den grundare havsbotten ikring - nu höjs med 8,5 mm pr. år:

http://www.forskning.no/artikler/2011/desember/307618

Svalbard har m.a.o. genomgått en relativt snabb avisning - som nu returnerar som isostatisk och tektonisk landhöjning. Ett liknande förlopp av-isade alltså Skandinavien, för drygt 10.000 år sen. Ulf Erlingssons avhandling från 1994 förklarar endera observationer om istiden i Östersjön som en konsekvens av termodynamiken mellan is och vatten - med inslag av uppdämning  och jökellopp...   

http://erlingsson.com/authorship/Geog_Ann_76A/CIS_article_1.pdf
http://erlingsson.com/authorship/index.html

[Boreas]

Nu är det officiellt: Is som åker ut i havet och smälter ger kallare havsvatten och dito atmosfär. Konsekvensen är kallar vintrar och mer snö.

Perioder med kallt klimat och oxygen-18-rik nederbörd är m.a.o. en konsekvens av ökande is-smältning i havet, efter kalvningar och/eller 'jökullaup' från dom stora glaciärerna... 

En ny studie ledet av forskere ved Georgia Institute of Technology, USA, bygger videre på tidligere forskning om en mulig sammenheng mellom mindre sjøis og endret klimamønster i nord.

Forskerne mener at mindre is i Arktis opptrer samtidig med mer snø enn normalt i vår del av verden, går det fram av en pressemelding.

De mener at redusert sjøis i Arktis gir kaldere vær over blant annet Europa, Sibir, Asia, og deler av Nord-Amerika - men oppvarming på Grønland.

Dessuten får mange av de samme områdene mer nedbør i form av snø. (forskning.no/AR)

http://www.forskning.no/kortnytt/315094

Det lila som är kvar av den cirkumpolära iskappan i Arktis smälter nu snabbt - innan den landar som kyla och snö över Sibir eller Syrien 

http://www.forskning.no/kortnytt/315199

Reconstructed changes in Arctic sea ice over the past 1,450 years

Here we use a network of high-resolution terrestrial proxies from the circum-Arctic region to reconstruct past extents of summer sea ice, and show that—although extensive uncertainties remain, especially before the sixteenth century—both the duration and magnitude of the current decline in sea ice seem to be unprecedented for the past 1,450 years.

Enhanced advection of warm Atlantic water to the Arctic seems to be the main factor driving the decline of sea ice extent on multidecadal timescales...

http://www.nature.com/nature/journal/v479/n7374/full/nature10581.html

[Boreas]

Ursäkta - det var Syrien:
http://globalvoicesonline.org/wp-content/uploads/2010/12/damassnow-s2-e1292226884732.jpg

- och Sierra Nevada:
http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=/c/a/2012/02/28/BATA1NDD11.DTL&type=science