Författare Ämne: Skålgropar vs. Kokgropar  (läst 7632 gånger)

Utloggad Vikingsyd

  • Novis
  • Antal inlägg: 12
Skålgropar vs. Kokgropar
« skrivet: juni 25, 2009, 10:44 »
”Det finns många likheter mellan skålgropar och kokgropar.
Trots skillnader i storlek uppvisar kokgropen och skålgropen flera gemensamma drag. Sådana uttryck är de rundade och skålformade gestaltningen.
Andra gemensamma drag är att den urgröpta håligheten fylls med offer och att båda företeelserna förknippas med riter, offer och kult.
Det förekommer skålgropsrader som liknar reglerade system.
I Vitlycke finns t.ex. en lång rad av skålgropar som ringlar som ringlar likt en orm över berghällen. Motsvarande slingrande utsträckning har kokgropssystemet i Stretered.
På andra ristningshällar, t.ex. Kville socken, finns många exempel på regelbundna skålgropssystem som motsvarar komplexa kokgropsrader (t.ex Fredsjö 1981, s. 45, 64, 107, 169, 172 & 231).
Kokgropen med omgivande mindre eldstäder har sin motsvarighet i skålgropslokalen Kville 57 (t.ex Fredsjö 1981, s 66) Det finns även skålgropar som liknar oregelbundna system på hällristningshällarna (t.ex Fredsjö 1981, s. 24 & 51).
Skålgropar brukar vanligtvis brukar vanligtvis ses som en symbol för solen.
En annan förklaring är att skålgropen har ett samband med fruktbarhet.
Skålgropen och elden tolkas ibland som en symbol för solen.
Dessa företeelser förs samman till ett, dvs Eld – Sol -Fruktsamhet – Skålgropar, och sees som ett uttryck för samma fenomen. De bildar en symbolisk enhet där skålgropen är det visualiserade (bildliga) uttrycket ( Se Larsson 1994, s. 145, Thörn 1993, s, 45, Kaliff 1992, s. 85).” [källa: UV Väst rapport 2005:1, Stretered 1:1 RAÄ 34, 77:2 & 85]

Är det kanske som så att skålgropsristningar kan ses som en ”karta/anteckning” ,om hur riterna med kokgropssystemen (eldsystem) skulle vara arrangerade för att ”bli rätt”, vid speciella högtider och hur dessa förhåller sig till de övriga ristningsattributen.
Att hällen spelar rollen som boken/dokumentet som förmedlar detta från generation till generation, så som andra religiösa källor gör och har gjort i alla tider?
Vilka reflektioner kan man göra runt detta?

Den som tänker själv låter ingen härska över sig!

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Skålgropar vs. Kokgropar
« Svar #1 skrivet: juni 25, 2009, 12:55 »
Ur ett västsvenskt "Tanum-Kville-perspektiv" kan jag förstå att man gärna vill tolka själva mönstren som skålgroparna bildar på hällen. Ser man till hela södra Sverige, och tar med det stora antal skålgropslokaler som faktiskt finns också på östkusten och i Mälarlandskapen, så tycker jag det blir svårare att tillmäta mönstren någon generell betydelse. Ofta förekommer t.ex. skålgropar på lösa block, då oftast utan andra ristningar, blocken kan vara fullständigt översållade med skålgropar, utan uppenbart mönster, och det kan förekomma skålgropar på vertikala ytor (där man alltså inte kan lägga några "offergåvor"). Tar man in hela skålgropstraditionen i Sverige tycker jag att man får intryck av att det är själva processen att knacka in gropen som har varit det viktiga, inte det mönster eller ens det färdiga resultatet av detta myckna knackande.
Det hindrar förstås inte att skålgropsknackarna lokalt kan ha haft egna, mer särpräglade ändamål med sitt skapande.

/Mats

Utloggad johan171

  • Novis
  • Antal inlägg: 1
SV: Skålgropar vs. Kokgropar
« Svar #2 skrivet: december 25, 2009, 13:31 »
I min B-uppsats gjorde jag en tolkningsstudie av skålgropsfenomenet och vill minnas att uppemot hundra tolkningar gjorts. Jag är inte ens säker på att kokgrop ingick bland dessa. Eftersom fenomenet  sträcker sig över en lång tidsperiod, från neolitikum till äldre järnålder så får man anta att betydelse och funktion också har förändrats. Dessutom är det spritt geografiskt över Europa men också på andra kontinenter förekommer märkligt identiska gropar.
En italiensk forskare berättade om romerska källor som beskriver (från Spanien) att groparna smordes med tranfett varpå de antändes. Man vet att tranfett användes under bronsåldern. I min C-uppsats "Skålgroparnas gåta" (Lunds Universitet) studerade jag två avgränsade områden i Blekinge. Där framgick tydligt att visibilitet mot andra lokaler var viktigt. Det är inte uteslutet att groparna haft både rituell och funktionell/praktisk betydelse. Jag minns speciellt ett flyttblock som var midjehögt med flat, svagt sluttande ovansida och med avsatser längs kanterna. Där fanns skålgropar både uppe på och längs avsatserna och dom följde lutningen på "bordet". Att offer förekommit på detta "bord" är väl en inte alltför långsökt tolkning men det kan ju också använts som ett vanligt slaktbord. Groparna kan här ha fungerat som ansamlare av det flytande blodet. I kontrast till detta står de gropar som förekommer på den fina skeppsristningen i Väby (Blekinge). Här är de flackare och antar samma djup som skeppets ristning och är kanske en del av en ritual eller berättelse som bilden redogör för. På så sätt får gropen en symbolisk innebörd.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Skålgropar vs. Kokgropar
« Svar #3 skrivet: december 25, 2009, 18:44 »
När jag och min kollega Göran Winge grävde fram ett stridsyxegravfält i Malmö på 70-talet påträffades en grav med en kvinna på ca 25 år. Bland gravgåvorna fanns en relativt stor, slät sten med två tydliga skålgropar. Stenen var med stor sannolikhet placerad inne i gravkistan utifrån en speciell tanke. Vid en senare analys av fragment från gravens innehåll fann vi också benrester efter två småbarn vid kvinnans fötter. När vi grävde graven (1973) var den det äldsta säkert daterade exemplet på skålgropsförekomst i Sverige (mellanneolitikum). Två skålgropar och två barn i samma slutna grav - kan det finnas något samband i stil med fruktbarhetskult - antalet barn? Givetvis bara en hypotes bland många.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
Kinesiska Skålgropar i Kina
« Svar #4 skrivet: maj 15, 2010, 19:46 »
"Skålgropskulturen" måste ha varit vida utbrett. Nyligen upptäcktes ett stenblock med skålgropar i centrala Kina, där mönstren är till förväxling lik dom fält som Vikingsyd och johan171 nämner här ovan.

http://english.people.com.cn/90001/90782/6975921.html
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397
SV: Kinesiska Skålgropar i Kina
« Svar #5 skrivet: maj 16, 2010, 10:59 »
"Skålgropskulturen" måste ha varit vida utbrett. Nyligen upptäcktes ett stenblock med skålgropar i centrala Kina, där mönstren är till förväxling lik dom fält som Vikingsyd och johan171 nämner här ovan.

http://english.people.com.cn/90001/90782/6975921.html
Häftig sten! Stjärnhimmel är den tanke jag får av den.

...vilket jag även tror om våra skålgropar. Man ville "prata" med stjärnorna/gudarna.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Kinesiska Skålgropar i Kina
« Svar #6 skrivet: maj 16, 2010, 14:24 »
"Skålgropskulturen" måste ha varit vida utbrett.

Jo, de finns på många ställen. Jag såg massor av skålgropar på olika fornlämningar när jag jobbade i Anderna. Men bara för att det är samma materiella uttryck behöver det inte vara uttryck för samma tanke/idé eller ha samma syfte. Det blir lätt att lura sig när vi stöter på de företeelser som inte är lika förgängliga som de flesta vi brukar arbeta med inom arkeologin.

Ang Stretered: fantastiskt häftigt läge. God exponering på en ås med en sjö i öster, minns jag rätt fick jag intrycket att det var mot sjön det hela riktade sig...
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Skålgropar vs. Kokgropar
« Svar #7 skrivet: maj 16, 2010, 21:19 »
Jo, de finns på många ställen. Jag såg massor av skålgropar på olika fornlämningar när jag jobbade i Anderna. Men bara för att det är samma materiella uttryck behöver det inte vara uttryck för samma tanke/idé eller ha samma syfte. Det blir lätt att lura sig när vi stöter på de företeelser som inte är lika förgängliga som de flesta vi brukar arbeta med inom arkeologin.

Ang Stretered: fantastiskt häftigt läge. God exponering på en ås med en sjö i öster, minns jag rätt fick jag intrycket att det var mot sjön det hela riktade sig...

Utmärkt. Observationen från Stretered - att groparna (evt. innehåll) riktas mot ett "samlande läge" - tycker jag har stöd i mönstren från flera skålgropsfällt. Ränder mellan ett antal gropar - ofta från små till en samlande, större grop - förefaller ett antal gånger. Därför är stenen från Kina närmast "enigmatisk"...

Nu skal man definitivt vara försiktig med att övertolka fornminnen, speciellt i dom fall där den grundläggande kunskap är svag. Samtidigt måste man driva frågan - och då kan ibland ovanliga paralleller bli dom mest kärkomna och klargörande referenser.

Ett avstånd i tid eller rum kan ofta få oss att anse att närmare jämförelser är "omöjliga" - eftersom dom bryter med generella uppfattningar. I detta samband är arkeologin fortfarande ung. Knappt ett halvsekel sen kände man inget till att forntidens "primitiva" mänskor hade etablerade kontakter och vidga samband över hav och kontinenter. Innan Heyerdahl & co. reste på en flotta ansågs för-columbisk kontakt över världshaven för "defintivt uteslutna". I dag vet vi bättre och därför bör vi inte - 67 år efter senòr Kon-Tiki - utesluta möjligheten för ekonomiska och kulturella samband mellan brons- eller järnålderns kulturfolk i Kina, Europa och Amerika, även om vi fortfarande tycker - i brist på kunskaper - att det framstår som (högst) "osannolikt".

Som man får akta sej för överdrifter får man också akta sej för förhastade konklusioner och skolastisk vantänkande. I detta fall - med skålgropar från Kina och Andes - får vi alltså skilja skarpt mellan dom logiska begreppen "osannolik" och "omöjlig". För närvarande kan vi tycka att ett samband är "osannolikt" men vi kan definitivt inte utesluta det som "omöjligt".

Sanningen i frågan avgörs hursomhelst inte av vårt "syn" på saken, men förhoppningsvis av dom fakta man med tiden samlar i hop och reder ut. Beträffande temat "skålgropar" - finns det nån större avhandling som utreder deras internationella utbredning och ett eventuellt samband?      

---

I en mycket intressant hemsida från Enköping presenteras kommunens många fornminnen på ett förträffligt sätt. Bland annat beskrivs fällt vart skålgroparna ligger på flyttblock OCH är sammanbundna med rännor, precis som på bilden från Kina;  
 
Citera

Ofta förekommer skålgropar i samband med "figur"-hällristningar, men även vanligen för sig själva på bl. a. flyttblock, stenar och rundhällar. Dom är enligt teorier kopplade till nån sorts fruktbarhetskult, då många ligger i direkt närhet till forntida åkrar. Kanske symboliserar dom ursprungligen den urgermanska gudinnan Nerthus (Moder Jord) sköte?

Det är inte ovanligt att skålgroparna är sammanbundna med rännor, vissa är djupa och tydliga, andra är väldigt grunda och svåra att upptäcka. Genom dessa kan figurer och mönster framträda. Skålgroparna, älvkvarnarna har tjänat som offerplatser långt in i medeltiden då människorna var mer skrockfulla, och även in i mordernare tid. Ofta för att hindra missväxt och bota sjukdommar samt också vid fertilitets syften såsom viljan att bli gravid och barnafödande.


http://www.fornminnen-koping.nu/text1_10.html
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Skålgropar vs. Kokgropar
« Svar #8 skrivet: maj 17, 2010, 07:24 »
Sanningen i frågan avgörs hursomhelst inte av vårt "syn" på saken, men förhoppningsvis av dom fakta man med tiden samlar i hop och reder ut. Beträffande temat "skålgropar" - finns det nån större avhandling som utreder deras internationella utbredning och ett eventuellt samband?      

Skålgropar tillhör inte mitt egentliga intresseområde, men jag känner bara till ett enda större (egentligen rätt begränsat) verk som fokuserar skålgropar. Lasse Bengtssons lic-uppsats som jag inte minns namnet på för närvarande men den är utgiven i Göteborg fö mindre än 10 år sedan.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/