”Det finns många likheter mellan skålgropar och kokgropar.
Trots skillnader i storlek uppvisar kokgropen och skålgropen flera gemensamma drag. Sådana uttryck är de rundade och skålformade gestaltningen.
Andra gemensamma drag är att den urgröpta håligheten fylls med offer och att båda företeelserna förknippas med riter, offer och kult.
Det förekommer skålgropsrader som liknar reglerade system.
I Vitlycke finns t.ex. en lång rad av skålgropar som ringlar som ringlar likt en orm över berghällen. Motsvarande slingrande utsträckning har kokgropssystemet i Stretered.
På andra ristningshällar, t.ex. Kville socken, finns många exempel på regelbundna skålgropssystem som motsvarar komplexa kokgropsrader (t.ex Fredsjö 1981, s. 45, 64, 107, 169, 172 & 231).
Kokgropen med omgivande mindre eldstäder har sin motsvarighet i skålgropslokalen Kville 57 (t.ex Fredsjö 1981, s 66) Det finns även skålgropar som liknar oregelbundna system på hällristningshällarna (t.ex Fredsjö 1981, s. 24 & 51).
Skålgropar brukar vanligtvis brukar vanligtvis ses som en symbol för solen.
En annan förklaring är att skålgropen har ett samband med fruktbarhet.
Skålgropen och elden tolkas ibland som en symbol för solen.
Dessa företeelser förs samman till ett, dvs Eld – Sol -Fruktsamhet – Skålgropar, och sees som ett uttryck för samma fenomen. De bildar en symbolisk enhet där skålgropen är det visualiserade (bildliga) uttrycket ( Se Larsson 1994, s. 145, Thörn 1993, s, 45, Kaliff 1992, s. 85).” [källa: UV Väst rapport 2005:1, Stretered 1:1 RAÄ 34, 77:2 & 85]
Är det kanske som så att skålgropsristningar kan ses som en ”karta/anteckning” ,om hur riterna med kokgropssystemen (eldsystem) skulle vara arrangerade för att ”bli rätt”, vid speciella högtider och hur dessa förhåller sig till de övriga ristningsattributen.
Att hällen spelar rollen som boken/dokumentet som förmedlar detta från generation till generation, så som andra religiösa källor gör och har gjort i alla tider?
Vilka reflektioner kan man göra runt detta?