Gravhällar

[Tomte]

Jag behöver få lite bättre klart för mig hur de runristade gravhällarna användes. Eskilstunakistor (med lockhällar, sidohällar och gavelhällar) var ju, så vitt jag förstått, bara en sorts monument (kummel) och inga begravningskistor. Men min undran är: Har inte vissa rungravhällar dock legat som lock över begravningskistor/likkistor? OM det är på det viset, var kistan i övrigt i trä då? Och kallas även dessa hällar för lockhällar?

Slutligen en påpekan till den som engagerad i Samnordisk runtextdatabas: I runtextdatabasen, såväl som på RAÄ fornminnessök står det att Ög 160 är en runsten. Det är emellertid en gravhäll av kalksten. Det framgår klart och tydligt längre ner i RAÄ Fornsöks text (http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?objektid=10045100050001&tab=3) att det är en lockhäll till en eskilstunakista. "Runstenen är en lockhäll till en eskilstunakista" skriver de till och med. Alltså, gravhällar är väl aldrig runstenar, eller är det jag som är petig då?

[Tomte]

Försök att precisera eller förenkla min fråga:

Vad finns det för olika sorters runobjekt av sten i gravkontext och vad är rätt benämningar på dem?

(Mer utvecklat/invecklat: Är "gravhäll" en samlingsbenämning för dem alla? Och är det mer än eskilstunakkistornas lockhällar som hör hemma under begreppet "lockhäll"?)

Försöker piffa upp det hela med att lägga till en bild. Det blir Ög 160 (som alltså är en lockhäll, inte en runsten).
 

[Jan Owe]

I Sveriges runinskrifter (Östergötlands runinskrifter häfte 2 utgivet 1915) står det om U 160
"Runstenen sitter inmurad på insidan av norra kyrkoväggen ..."
Och därmed fördes uppgiften "runsten" in i runtextdatabasen.
Uppgifterna kan t.ex. bli bättre efter Cecilia Ljungs avhandlingsarbete - och andras arbeten - om tidigkristna gravmonument.

[Johan]

Men min undran är: Har inte vissa rungravhällar dock legat som lock över begravningskistor/likkistor? OM det är på det viset, var kistan i övrigt i trä då?

De gravar under runhällar som Berit Wallenberg undersökte vid S:ta Ingrids kloster i Skänninge 1939 hade åtminstone haft kistor av trä, vilket fynden av kistspikar visar. De två runristade lockhällarna kan f.ö beskådas på Skeninge rådhus. Det är väl sannolikt att det förekom murade kistor av sten också, liknande de högreståndsgravar som påträffats vid de senaste årens utgrävningar vid Varnhem. Att den döde begrovs under en lockhäll i enbart svepning är kanske inte lika troligt? Hade man råd med en pampig häll så bör man väl haft råd med en kista också?

/ Johan

[Tomte]

OK, då vet jag, antar jag, att "lockhäll" hör hemma både i eskilstunekistsammanhang och i likkistsammanhang, medan gavelhällar och sidohällar är något som bara finns hos eskilstunakistorna. Jag tänkte ett tag att likkistornas lock var vad "gravhäll" endast omfattade, men då är alltså "gravhäll" i stället samlingsbenämningen för alla sådana här hällar.
Tack.