Författare Ämne: Motviktsvindbrygga  (läst 6416 gånger)

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
Motviktsvindbrygga
« skrivet: april 19, 2009, 23:17 »
Finns det någon medlem som är kunnig inom motviktsvindbryggors olika konstruktioner – samt intresserad av att ta del av, samt diskutera, en rekonstruktion av Bohus ursprungliga 1300 tals motviktsvindbrygga?
Jag behöver ett kunnigt och intresserat ”bollplank”.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Motviktsvindbrygga
« Svar #1 skrivet: april 21, 2009, 08:26 »
Antar att du menar en vindbrygga som ligger i balans över en centralt placerad järnaxel där bryggan framför i princip är lika lång som den bakre delen. När bryggan hissas upp måste av naturliga skäl därför den bakre hälften försvinna ner i ett hål innanför den upphissade bryggväggen.

Jag har undersökt tre skånska slott från tidigt 1500-tal med sådana konstruktioner. Malmöhus porttorn från perioden 1526-1530 har i porthålet haft en stor grop med tegelmurade väggar (nu igenfulld men konstruktionen var framme på 1920-talet). Vindbryggan har slagit upp mot porttornet och den bakre delen har då försvunnit ner i gropen. Två snedställda öppningar i porttornet över porten har tjänstgjort som löphål för de kedjor eller rep som varit fastsatta i bryggan och som varit förankrade vid ett stort hjul i tornrummet direkt över porten.

På "mitt" medeltidsslott Borgeby (jag var i fyra år ordförande i tvåmannastiftelsen som ägde slottet, min oanständigt höga bonusersättning: äran och en säck potatis ::)) grävde jag och kollegan Anders W Mårtensson ut porthuset från 1200-talet men som tillbyggts i början av 1500-talet. Här fanns innanför vindbryggan ett stort underjordiskt rum som varit öppet upptill. En vindeltrappa inne porthusmuren ledde ner till detta utrymme. I detta utrymme har den inre delen av bryggan löpt ner när bryggan var i uppfällt läge. De två stenar med sina runda urtag i vilken järnaxeln till bryggan vilat finns t.o.m. bevarade. Porttornet har dessutom en nisch mot vilken den uppfällda vindbryggan slagit. En kuriosa i Borgeby är att det även funnits en ca 1 meter bred brygga bredvid den stora, antagligen en nattbrygga för endast gångtrafik.

Det tredje slottet, Bjersjöholm, är tyvärr rivet på 1890-talet men jag har kunnat påvisa en troligtvis exakt liknande konstruktion för detta slott från sent 1400-tal som på Borgeby.

Lite svårt att förklara konstruktionerna så här i text utan bilder.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Motviktsvindbrygga
« Svar #2 skrivet: april 21, 2009, 09:52 »
Vet inte om jag kan se Svens variant framför mig. Det är inte något sådant här ni pratar om, eller?
http://www.castles-of-britain.com/castlesp.htm
http://www.castles.org/architecture/architecture_19.htm

/Mats

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Motviktsvindbrygga
« Svar #3 skrivet: april 21, 2009, 19:55 »

Sven, det skulle vara trevligt att diskutera motviktsvindbrygga med dig eftersom du har dessa erfarenheter. Frågan är om du har tid och lust.

Jag rekonstruerar just den typ av motviktsvindbygga du pratar om och har gjort ritningar osv över den konstruktion som jag tror fanns på Bohus under 1300 talet.

Jag ritar i Sketchup som du, om du vill, kan hämta gratis från Google, det är ett 3D program som man lär sig hantera på 15 minuter. Min rekonstruktion är alltså i 3D vilket innebär att du kan se den från alla håll och zooma in på detaljer. Jag har gjort en beskrivning i Word med bilder från denna rekonstruktion.
Hör av dig via Email om du är intresserad av detta. Jag tror inte att det kommer att ta någon större tid för dig.

Mats, de bilder du visar är en form av lyftanordning med motvikt av en ordinarie vindbrygga.
En motviktsvindbrygga är som en penna som balanserar på sin mittpunkt horisontellt, när man då svänger upp den yttre änden – sjunker den inre änden ned i ett hål (inre vallgrav) som finns innanför porten – samtidigt som den yttre änden stiger uppåt och blottar den yttre vallgraven.

En motviktsvindbrygga ser alltså ut så här: (utan inre och yttre vallgravar markerade)

 
Shot at 2009-04-21

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Motviktsvindbrygga
« Svar #4 skrivet: april 21, 2009, 20:15 »
Tjusigt! Då är jag med.
/Mats

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Motviktsvindbrygga
« Svar #5 skrivet: april 22, 2009, 01:08 »
Förutom att jag är imponerad av det där med Borgeby slott och potatisen, så undrar jag vilken typ är äldst och vanligast?  Fanns det regionala skillnader??

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Motviktsvindbrygga
« Svar #6 skrivet: april 22, 2009, 18:59 »

Shot at 2009-04-22

Bilden visar min rekonstruktion av Bohus motviktsvindbrygga från 1300 talets senare del.
Porten ligger i väster och bilden visar påfarten till vindbryggan som var från söder. Vindbryggan är bredare i sin yttre del än i sin inre del. Detta för att vindbryggan skulle vara så stor att hela yttre vallgraven täcktes av den eftersom häst och vagn måste kunna svänga 90 grader höger ute på vinbryggans yttre del för att kunna köra in i Bohus, alltså en ganska ovanlig konstruktion.
Framför vindbryggan finns ett djupt stup.
De gröna pelarna som håller porten är av grön täljsten och dom är ursprungliga. Även fönster och skottgluggar var omfattade av grön täljsten.

Innanför porten finns den inre vallgraven, också den ca 3 meter djup. Bakom den fanns ett fällgaller som inte finns med på denna rekonstruktion.

Stödpelarna för vindbryggans framkant är olika breda. Den högra är mer än dubbelt så bred som den vänstra. Detta för att vindbryggan  skall kunna ansluta ända fram till påfarten.

Först stängdes porten, sedan svängdes vindbryggan upp framför porten. Eftersom vindbryggan var betydligt bredare än porten gav den ett bra skydd samt förstärkte porten. Jag kan tänka mig att vinbryggans undersida (yttersida) var klädd med järnplåt för att motstå eld.

Denna konstruktion är väldigt bra ur försvarssynpunkt. En svängande murbräcka kan inte användas mot porten eftersom plats inte finns för den i och med att påfarten till vindbryggan ligger i 90 grader mot porten. Vindbryggan förstärkte själva porten samt var så bred att den mer än väl täckte hela porten. Vallgraven och dess påfart kunde beskjutas från murarna samt även skottgluggar fanns för att rensa området runt påfarten. Den yttre vallgraven gjorde det svårt att bearbeta vindbryggan och porten. Kom man ändå igenom fanns en inre vallgrav och ett fällgaller.
En speciell personingång fanns där en person i taget kunde släppas in när porten och vindbryggan var stängd. Denna personingång är inte med på denna bild eftersom den inte har med själva vindbryggans konstruktion att göra.

Den ursprungligaste typen av vindbrygga är en enkel sådan med endast en yttre del som då lyftes på ”gångjärn” och svängdes upp framför porten. Motviktsvindbrygga är inte ovanlig i Skandinavien från 1300 talet och framåt – men det fanns många olika konstruktioner.

Fällgaller fanns nästan alltid innanför porten och dom var oftast svårare att forcera för en anfallare än vad själva porten var eftersom dom kunde försvaras genom sin konstruktion, alltså pilar och spjut kunde användas för att hålla fienden borta från fällgallret.

Fällgaller kunde vara av olika material, oftast järnförstärkt trägaller, men även järngaller fanns samt senare även galler med smidda kedjor typ ”fisknät” eftersom dessa inte kunde sprängas med petarder. Det fanns ända upp till 7 fällgaller innanför varandra i vissa borgar ute i Europa.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Motviktsvindbrygga
« Svar #7 skrivet: april 22, 2009, 20:43 »
Väldigt spännande konstruktion. Att den ligger i 90 graders vinkling är ju en förnämlig försvarstanke. Jag antar att det finns belägg för dina två porthalvor, kanske i form av spår efter hängjärn. Portarna har ju egentligen endast en funktion att kunna stänga tillfarten "i fredliga tider" utan att man behövde ta till att hissa upp bron. Bron i sig i upphissat läge är ju annars tillräckligt skydd. Dock finns nog ett litet fel - porthalvorna går åt fel håll. Alla medeltida dörrar gick inåt, helt enkelt därför att detta var det lättaste sättet att effektivt blockera dem - med en enkel träbom som man fällde ner eller drog för på insidan.

På Hammershus fästning på Bornholm finns en intressant konstruktion att jämföra med. För att komma in på fästningens förborg passerar man en lång och hög, tegelmurad bro. Denna slutar i ett stort porttorn. Mellan tegelbron och porttornet har funnits en upphissbar träbro av typen motviksbrygga. I upphissat tillstånd blir det ett djupt hål i själva tornrummet. Eftersom borgen byggdes ut med tegel runt mitten av 1200-talet är troligtvis denna anläggning från samma tid - Nordens äldsta bevarade tegelbro och därtill med en intressant försvarsanordning.
 

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Motviktsvindbrygga
« Svar #8 skrivet: april 22, 2009, 22:21 »
Vad jag kan se går portarna åt rätt håll, alltså utåt – men jag har å andra sidan inte studerat exakt hur ”gångjärnen” varit monterade. Klacken för porten mot den gröna täljstenen tyder på utåtgående dörrar – men det kan ha varit långa tappar (gångjärn) som möjliggjorde att porthalvorna gick inåt… Problemet är att porten blivit ombyggd och reparerad många gånger och jag tror inte att gångjärnen finns kvar längre – men kanske finns spår av var de har suttit?
Jag måste besöka Bohus igen i sommar för att leta reda på svaret.
(Bilden visar den gröna täljstenen och uttaget för porten, det syns bäst på höger sida).


Shot at 2009-04-22

En tanke som slagit mig är att de utåtgående porthalvorna faktiskt tjänat ett syfte, nämligen att hindra vindbryggan från att svänga upp. De gick ju ut över vindbryggans yttre del och då kunde inte vindbryggan svänga upp.

Utåtgående portar har ju också den fördelen att de är betydligt svårare att ”slå in” eftersom de har mothåll av dörrinfattningen. De går även att med bommar osv låsa dem i läge från insidan, både med fallbommar och med dragbommar, det är bara en fråga om hur man vill göra bomlåsen på porthalvornas insida.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Motviktsvindbrygga
« Svar #9 skrivet: april 22, 2009, 23:40 »

Utåtgående portar har ju också den fördelen att de är betydligt svårare att ”slå in” eftersom de har mothåll av dörrinfattningen. De går även att med bommar osv låsa dem i läge från insidan, både med fallbommar och med dragbommar, det är bara en fråga om hur man vill göra bomlåsen på porthalvornas insida.

Thomas


Hej
Nu ser jag inte bilderna i min läsare, kanske går bättre imorgon. En liten fråga bara,innebär inte utåtgående portar också att gångjärnet är blottat? Man skulle alltså inte behöva en ramm för att spräcka porten utan borde kunna nöja sig med att med mindre verktyg bearbeta gångjärnet. Som sagt, jag ser inte bilden så vet inte om svaret kanske finns där redan.

ha det
/Stefan
Qui tacet, consentit

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Motviktsvindbrygga
« Svar #10 skrivet: april 23, 2009, 02:51 »
Strefan:
De tappar (”gångjärn”) till portar jag sett i Bohus är inte ursprungliga – men de är enormt kraftiga, utan att ha deras exakta mått vågar jag påstå att de är ca 5 cm i diameter. Det vill med andra ord till en hel del jobb att få av dem – speciellt under beskjutning – och på andra sidan en 3 meter djup vallgrav med lodräta väggar = tappen borde då sitta minst 3,5 meter upp från botten av vallgraven.

De tappar jag sett är alltså av yngre datum, de fungerar ungefär som gångjärnen till köksskåp, alltså en hane pekande uppåt monterad i muren. Porten hade då en hon-ring som träddes över hanen. Troligtvis var sedan, när porten var på plats på hanen, en ten inslagen över honan så att kopplingen var låst i sin position – men detta är en ren gissning från min sida.

Även porter som är utåtgående hade sina gångjärn blottade eftersom konstruktionen hane/hona var densamma oavsett vilket håll porten gick = detta är den erfarenhet jag har av Bohus.

Ungefär så här såg gångjärnen ut:


Shot at 2009-04-22

Grå tapp monterad i mur = Hane. Lila rör monterad i dörr = Hona. Blå ten i vägg slogs in efter att honan var påträdd hanen och låste då gångjärnet i sin position. Porten kunde då inte lyftas av sitt gångjärn.

Thomas
Historia är färskvara.