Tuna

[Ragnfast]

Ordet stad är i dagens betydelse tidigast känd från 1300-talet (Skånelagen) och ett lån från tyskans stadt. Innan dess hette det kaupung (köping), avseende handelsplats, varför jag misstänker att tuna-namnen kanske snarare är kopplade till kultplatser.

[Yngwe]

Ett bra exempel hur ords exakta betydelse skiftar över tid och rum, ursprunget är ju detsamma.
Tun har utvecklats till town på liknande sätt och har en direkt parallell i gård - gorod som ordagrant betyder samma sak.

[Castor]

Ordet stad är i dagens betydelse tidigast känd från 1300-talet (Skånelagen) och ett lån från tyskans stadt. Innan dess hette det kaupung (köping), avseende handelsplats, varför jag misstänker att tuna-namnen kanske snarare är kopplade till kultplatser.

Städer är ju annars ett relativt modernt fenomen i den germanska världen, i synnerhet i Skandinavien. Det begrepp som verkar ha de äldsta anorna är borg, som ju också är det isländska ordet för stad. Även i gotiskan har ordet baurgs betydelsen stad.

Ptolemaios (ca 150 e.Kr.) räknar upp ett stort antal "städer" i Germanien. Namnen ser ut att vara så starkt latiniserade att det är svårt att urskilja några typiska germanska beståndsdelar (jag misstänker nästan att flertalet av dessa "städer" i själva verket var romerska brohuvuden och militärbaser med rent latinska namn). Men burg och berg förekommer på ett par ställen, liksom det keltiska dunum.

Det är märkligt att ordet stad i den moderna svenska betydelsen för första gången dyker upp i Skånelagen på 1300-talet. Danskan har ju av hävd använt ordet by (som även exporterades till England som ortnamnsefterled och i begrepp som by-law).

[Sindre]

Städer är ju annars ett relativt modernt fenomen i den germanska världen, i synnerhet i Skandinavien. Det begrepp som verkar ha de äldsta anorna är borg, som ju också är det isländska ordet för stad. Även i gotiskan har ordet baurgs betydelsen stad.

Ptolemaios (ca 150 e.Kr.) räknar upp ett stort antal "städer" i Germanien. Namnen ser ut att vara så starkt latiniserade att det är svårt att urskilja några typiska germanska beståndsdelar (jag misstänker nästan att flertalet av dessa "städer" i själva verket var romerska brohuvuden och militärbaser med rent latinska namn). Men burg och berg förekommer på ett par ställen, liksom det keltiska dunum.

Nja. Det har ju kommit en del forskningsresultat de senare åren som antyder annat: http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4059.0.html

[Castor]

Nja. Det har ju kommit en del forskningsresultat de senare åren som antyder annat: http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4059.0.html

Ja, jag känner till det, även om jag inte har fördjupat mig i hur man går till väga för att veta vilka av dagens städer som motsvaras av Ptolemaios' orter. Om man som jag har begränsade språkkunskaper så upplever man de flesta av hans ortnamn som rena latinet, så det är svårt att avgöra om det är romare, germaner eller kelter som har grundat dessa "städer".

[Ragnfast]

Jag har försökt hitta indoeuropeiska ursprungsord för städer, men har inte hittat några. Är det någon som vet var man ska leta?

[Castor]

Lite kuriosa som jag läste nyligen: Ett av de få ord som anglosaxarna lånade från de brittiska kelterna var just dun som alltså hade betydelsen inhängnat område, befästning, stad etc... Men anglosaxarna hade redan det germanska tun med ungefär samma betydelse (och ursprung), så det keltiska låneordet kom att beteckna upphöjt landområde eller uppland. Paradoxalt nog kom det keltiska dun så småningom att bli det engelska down, som i sin moderna betydelse är ungefär motsatsen till vad det syftade på från början. Down i dess ursprungliga betydelse lever kvar i en del ortnamn som Boscombe Down t.ex.

[Mats Hansson]

...lever kvar i en del ortnamn som Boscombe Down t.ex.

Ja, mer än så faktiskt. Lever kvar i namnen på nästan varenda höjdsträckning i södra England, t.ex. North Downs, South Downs, Berkshire Downs, Marlborough Downs etc. Namnet luras verkligen.

/Mats

[supergeten]

Har för mig att jag läst om att "stadh" skulle betyda (ha betytt) båtplats..?

[Yngwe]

I Dalarna tolkas stadh som båtplats, har funderat ett tag på om det bara är i Dalarna,och i så fall varför.

[largo]

I Dalarna tolkas stadh som båtplats, har funderat ett tag på om det bara är i Dalarna,och i så fall varför.

Är det inte så enkelt, att dalmålet innehåller ett "stad" som är synonymt med förvaringsplats, exempelvis dyngstad, för det vi i dag kallar dyngstack?

[Yngwe]

Dyngstad motsvaras av gösselsta' i t.ex. Småland , så man kan undra om stad-namn även här kan motsvara båtplats. Har inte kunnat hitta den kopplingen i någon litteratur.

[Castor]

Angående ordet "stad" och dess etymologi:

http://runeberg.org/svetym/0944.html

Åter till Tuna...

Saxat från Gjallarhornet nr. 2. 2009:

Ortnamn och den äldre järnålderns högstatusmiljöer var titeln på Per Vikstrands intresseväckande föredrag. [...] Vikstrand berörde bl.a. Tuna-namnen och deras anknytning till 8-meters höjdkurvan. Tuna-namn kan förknippas med 400-500-talen. [...] Det finns också ett samband mellan Tuna-namn och kammargravar. Det finns ”inte obetydliga indikationer” på att Tuna-orter var högstatusbebyggelse.

Efter en snabb titt i min bilatlas kan det konstateras att flertalet Tuna-orter ligger norr om Mälaren. Färingsö har tre Tuna-orter och Selaön har en. Närke och Södertörn verkar helt sakna signifikanta Tuna-orter.

[Frågvis Amatör]

Hittade Tuna på Ven och även Näs(Yngwe!).

Runt Ystad finns många orter med stad som Stora Herrestad. Just denna plats har haft gott om monument från järnåldern.

Thomas I