Författare Ämne: Ett fynd  (läst 13788 gånger)

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Ett fynd
« Svar #20 skrivet: december 23, 2009, 20:36 »
Sunny,
Jag tror inte du läste föregående ordentligt ; men för att använda en metallsökare behövs tillstånd från länsstyrelsen.   Gäller även din morbrors tomt !

Ja, underligt nog.

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Ett fynd
« Svar #21 skrivet: december 23, 2009, 21:31 »
Det är väl inte så underligt, det finns många tomter i Sverige som innehåller gravhögar eller liknande. Skulle dessutom alla som äger skogsmark få använda metallsökare urskillningslöst, så skulle det inte finnas mycket mark som var skyddad.

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Ett fynd
« Svar #22 skrivet: december 23, 2009, 22:43 »
Jo, det är faktiskt lite småaktigt att behandla sina medborgare som om man ägde dem. Ligger det en gravhög eller skeppsättning på tomten är det en självklarhet att man inte får gräva i den hur som helst, men söka på sin egen tomt? Där skulle jag nog lyssna mer på morbror; det är hans mark.

Det finns en massa andra saker som pappa staten säger att man inte får, och som borde vara upp till varje vuxen människa att själva avgöra. Jag bryr mig t.ex. inte om det löjliga knivförbudet. Är vi fria män (och kvinnor) har vi i princip rätt att beväpna oss, även om det inte är därför jag har kniv, annars kan de lika gärna ta ifrån oss rösträtten. Vad jag äter, dricker, röker, läser eller tittar på är också exempel på sånt som ingen annan har att göra någonting med.

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Ett fynd
« Svar #23 skrivet: december 24, 2009, 00:58 »
Även om du äger den marken som fornfynden finns i, så är det ju trots allt vårt gemensamma arv vi pratar om, och att tjäna pengar på, och samtidigt förstöra, vårt gemensamma arv, är småaktigt om nåt.

Sen min personliga inställning: Kan man verkligen äga mark? Jag kan hålla med om att man kan äga tillverkade eller växta saker på en mark, men de djuren som går över din mark? Är det din älg som rör sig över din mark, eller är den sin egen? Samma sak gäller sakerna som finns under din mark. Du har inte tillverkat dem, köpt dem eller ens troligen vetat om att de fanns där när du köpte din tomt. Är det då verkligen rätt att du ska äga dem? Om det visar sig vara den förre tomtägarens borttappade guldklocka, är den då din (och var ärlig, jag vet att de allra flesta hade skitit att ge tillbaks den, men hade den förre markägaren sett det på samma sätt)? Är det personer som borde ha ansvar för kulturarv, eller den kultur som de kommer från?

Utloggad Sigurd Hring

  • Medlem
  • Antal inlägg: 51
SV: Ett fynd
« Svar #24 skrivet: december 24, 2009, 08:44 »
Som markägare är du i varje fall skyldig att betala undersökning av fornlämning på din mark om du vill använda marken. I det fallet känner inte "kulturen som de kommer ifrån" ansvar för dem. Är markägaren ansvarig för kostnaderna borde han väl också ha rätt till fynden?

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Ett fynd
« Svar #25 skrivet: december 24, 2009, 08:54 »
Man är fortfarande skyldig att rapportera ädelmetallfynd äldre än hundra år och hopade fynd till RAÄ; det är inget jag vill ändra på. Jag vill att det ska vara hårdare straff för den som medvetet plundrar en fornlämning.

Ja, om den där älgen råkar stövla in på min mark under jaktsäsong så tough luck for him.... Älgköttfärssås med kantareller mmmmh.... ;).
 
Om den förre markägaren påtalat för mig, när han sålde egendomen ifråga, att han tappat sin fina gamla klocka hade jag naturligtvis lämnat den till honom, men då vill jag också ha hittelön. Annars säger jag som min farfar; det man hittar det får man.. ::).

Att mänsklighetens första och största fel var att någon slog ner en påle i marken och sa att "Detta är mitt" (och samtidigt uppfann tideräkningen, när han såg hur skuggan vandrade runt den) är inte något vi kan ändra på. Vi är några miljarder för många för att kunna återgå till att vara jägare och samlare. Och hade vi levt i ett sådant statiskt samhälle, utan utveckling (till det bättre och det sämre) hade vi inte haft något behov av arkeologer heller.

Älgen är naturligtvis sin egen, trädet är sitt eget, sjön och berget sina egna. Den ende som inte verkar ha rätt att vara sin egen idag är den enskilda människan, men därtill är vi väl helt enkelt för många? Säg den som inte både vill äta kakan och ha den kvar?

Ha en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Ragnfast/Stefan

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Ett fynd
« Svar #26 skrivet: december 25, 2009, 00:11 »
Som markägare är du i varje fall skyldig att betala undersökning av fornlämning på din mark om du vill använda marken. I det fallet känner inte "kulturen som de kommer ifrån" ansvar för dem. Är markägaren ansvarig för kostnaderna borde han väl också ha rätt till fynden?

Han är ju enbart ansvarig för kostnaderna om han vill ta bort lämningen för att bygga på platsen, vill han lämna platsen som den är efter förundersökning, och bygga någon annan stans på sin tomt, behöver han inte betala. Blir det fråga om en forskningsgrävning (om platsen är tillräckligt intressant) ska staten betala.

Utloggad Håkan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 166
SV: Ett fynd
« Svar #27 skrivet: december 25, 2009, 13:08 »
Jag tycker att det är rätt rimligt att det inte är fritt fram att gräva och plocka upp föremål ur marken hur som helst bara för att man råkar äga ett stycke mark. Var ska man dra gränsen? Ska en privatperson som äger en del av Uppåkra ha äganderätt till fyndmaterialet? Naturligtvis inte! Det kan finnas en överplöjd gravhög eller skeppsättning på din tomt utan att du vet om det, så det går inte att bara utgå från ovan mark synliga anläggningar.

Med det sagt kan jag ändå tycka att det ofta är lite lätt absurt att söka tillstånd för att få metalldetektera sin tomt. Jag har tillstånd för min trädgård och min mors sommarstugeträdgård. Kopia på beslutet skickas efter länsstyrelsens behandling till polisen och RAÄ, om jag inte minns fel. Samtidigt behöver jag inget tillstånd för att köra en jordfräs genom samma trädgård, eller plöja upp den helt och hållet - bara jag inte detekterar innan!

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Ett fynd
« Svar #28 skrivet: december 25, 2009, 20:52 »
Hmm, det här med lagstiftning är ju inte helt lätt, men visst borde man kunna stifta en lagtext som tillåter en genomsökning med metalldetektor på en äga innan den plöjs för att bli åker, eller annvändas till annat, så länge den inte är känd för fornlämningar, men då får den väl inte brukas ändå??
Så jag håller med Håkan!
Dessutom så kan jag ju köpa en detektor, utan tillstånd, och kan bruka den hur jag vill, så länge ingen anmäler mig.., och det händer händer ju knappast om jag inte detekterar på ett känt fornminnesområde..


Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Ett fynd
« Svar #29 skrivet: december 25, 2009, 23:41 »
Nej, man får ju prioritera. Man tycker att det skulle vara bättre om t.ex. polisen jagar mördare än fortkörare, men det ser bra ut i statistiken och drar in pengar till staten. Och ärligt talat: Är det någon som är så korkad att han står kvar och väntar på grön gubbe, när det inte kommer några bilar, bara för att "det är förbjudet"? (Vem har bestämt det - inte jag...) Lite sunt förnuft kanske....

Men allt man får upp ur marken, det gemensamma kulturarvet etc. kan ju inte ställas ut till allmän beskådan, och ska man gömma undan saker i magasin för tid och evighet, artefakter som man kanske redan har tusentals av? Varje svensk skulle kunna få en egen stenyxa, efter vad jag har förstått.

God forsättning!

Utloggad Håkan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 166
SV: Ett fynd
« Svar #30 skrivet: december 26, 2009, 00:41 »
Det mördas (mord, dråp, misshandel med dödlig utgång) omkring 100 personer per år i Sverige. I trafiken dör omkring 500 personer varje år, rätt många på grund av att någon av de inblandade kört för fort (jag har tyvärr haft ett par sådana exempel i min bekantskapskrets). Jag tycker det är rätt bra att det finns trafikpoliser.

Då det gäller föremål i museimagasinen kan du begära att få titta på dem om du vill. De är dessutom lättillgängliga för forskningen. Den detaljen är inte så lätt att administrera om privatpersoner skulle ha föremålen hemma hos sig. Lägg därtill att folk flyttar, avlider, hyr ut i andra hand etc. Det skulle snart bli omöjligt att få en överblick över fynden. Att ha en stenyxa som brevpress är rätt okomplicerat men om du vill pryda ditt hem med vendeltida beslag och medeltida mynt står du inför problem med oxidering och andra nedbrytande processer. Det är dyrt och komplicerat att omkonservera föremål som skadats på grund av felaktig hantering, luftfuktighet etc.

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Ett fynd
« Svar #31 skrivet: december 26, 2009, 10:28 »
"Livet är en sexuellt överförd sjukdom med 100% dödlighet". Jag ler alltid lite snett inombords då man påstår att man genom att sänka hastigheten si och så mycket på den och den sträckan räddar si och så många liv.

 I min värld existerar ingenting som heter slump. Därmed inte sagt att man ska utmana ödet i onödan. Men jag tror att vi alla har vår uppmätta tid.

Antalet mord per capita är och har varit konstant genom alla tider, såvitt jag förstår, och dessutom är det i 99 fall av 100 en engångsföreteelse.

Den främsta orsaken till trafikolyckor torde för övrigt vara att det finns för många bilar, precis som den främsta orsaken till klimathotet är att det finns för många människor.

Men för att återknyta till ämnet, innan moderator kommer och förstör det roliga, så vore det väl bra om man kunde införa "fornkunskap" på schemat i skolan, utöka historieämnet till att omfatta t.ex. fyndhantering, så att man inte förstör saker i onödan, i det fall man skulle råka gräva upp något?

Jag ber att få rekommendera mig!

Ragnfast Gyldenstierne/Stefan Spets-Arleij